#STUDENTSTRESS – Skillnad på bra och dålig stress
Som jag redan varit inne på är stress något som följt med oss evolutionärt och således något som har gynnat oss. Det som sker i kroppen när vi är stressade hjälper till att mobilisera vår kraft och göra en ansträngning. Som att springa från en björn. I dagens samhälle är det dock väääldigt sällan som vi behöver springa från björnar. På så sätt som vi innan använde stresspåslaget använder vi det alltså inte idag. Det finns dock tillfällen när stress är väldigt bra, men också tillfällen då stress är väldigt dåligt. Det handlar ganska mycket om den där välkända, omtalade och svåruppnådda balansen.
Bra stress
När vi får ett stresspåslag händer massa saker i kroppen, adrenalin och noradrenalin utsöndras och gör att vi blir alerta, får oss att tänka snabbare och reagera snabbare. Våra muskler i kroppen sätts i beredskap för att kunna agera vid ett hot och blodet får en förmåga att koagulera snabbare om vi skulle råka ut för en olycka. Kortvarig stress får också kroppen att stärka sitt immunförsvar. Stresspåslaget ska alltså hjälpa oss vid fara. Om vi får utlopp för all denna energi som kickas igång i kroppen, så är stressen oftast bra. Exemplevis om vi ska göra en presentation i skolan eller står inför en tävling – då kan stress få oss mer uppmärksamma och alerta och på så sätt få oss att prestera bättre. Självklart kan även skolprestationer och tävlingar ge stresspåslag som är negativa, men när du själv ser stressfaktorerna som en utmaning och inte ett problem blir de desto lättare till din fördel.
Dålig stress
Om vi inte får återhämtning från stressen och om stresshormonerna inte görs av med utan stannar i systemet – då blir det negativa konsekvenser av stress. Alltså om du under en längre period befinner dig i en stressig situation eller om stressorerna avlöser varandra utan vila och återhämtning kan det få negativa konsekvenser så som förhöjt blodtryck, spända muskler och för mycket stresshormoner i blodet. Immunförsvaret blir sämre, uppmärksamheten blir sämre och vår kognition blir sämre. Ofta tar sömn och matspjälkning också illa vid sig. Vid långvarig stress får vi också nedsatt funktion av feedback hämningen som vanligen styr våra stresshormon. Alltså blir det svårare för kroppen att kontrollera och reglera hormonerna.
Men som ovan nämnt – så länge återhämtning finns med i bilden är stress inget farligt. Alltså är det extremt viktigt att det finns återhämtning och vila. För även om stress i små doser inte är farligt så kan konsekvenserna bli stora vid långvarig stress. Alltså behöver du inte vara rädd för att ha det lite stressigt i perioder, men se till så att ”lite stress i perioder” inte blir ett ekorrhjul som snurrar på utan återhämtning. Tänk också till på vad som är återhämtning för dig och lär dig vad du och din kropp behöver. Mår du dåligt över stressen? Tveka inte att söka hjälp. Som student på KI kan du alltid kontakta studenthälsan och såklart också din vårdcentral.
0 kommentarer