As of July 1, the Bibsam Consortium in Sweden cancelled the agreement with Elsevier. As I wrote earlier, this means that Swedish universities do not have access to articles published in Elsevier’s journals after that date.

This is an issue with much bigger importance than one cancelled agreement. It is about the very essence of making knowledge accessible to the world.

It is about the importance of open access.

Access to information – irrespective of geography and economy – is fundamental and a core mission of KI. It is in society’s interest – and also in our own interest as scientists – that what we publish actually reaches all those who are in need of new knowledge and insight.

This issue, and others, will surely be discussed when the the International Open Access Week commences on Monday, October 22. Open Access is a very important and highly prioritized subject for Karolinska Institutet and other universities in Sweden and beyond.

The KI Library has put together a very interesting programme for the Open Access Week. See below and on the website.

 

Programme

Perspectives of Open Access are presented by the library staff at Torget in Solna or in Flemingsberg on a daily basis throughout the week. In addition, the KI Library will publish a new KIB blog post every day.

The presentations are held in English and questions are welcome. The presentations will be filmed.


Karolinska Institutets läkarutbildning är det program som har näst flest förstahands-ansökningar av alla universitets- och högskoleutbildningar i Sverige. Bara Stockholms universitets juristprogram ligger före. Även KI:s andra program har goda siffror när det gäller antalet förstahands-sökande. Det visar alldeles färsk statistik om ansökningar inför vårterminen 2019, från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Bilden hämtad från UHR:s webbplats

 

Det här är ytterligare en illustration av KI:s starka ställning när det gäller anseende och förtroende bland studenter och andra. Det är också ett mycket gott betyg till våra medarbetare – lärare och övrig personal – som ser till att våra utbildningar håller en synnerligen hög nivå.

Felaktig medieuppgift

Vissa medieuppgifter gör gällande att ansökningarna till KI minskat med 15,5 procent. Det stämmer inte.

Jämför vi antalet förstahandssökande till KI vårterminen 2018 med 2019 är det förvisso en minskning från 5 039 till 4 256. Vad detta däremot inte tar hänsyn till är att åren inte är jämförbara med varandra eftersom specialistsjuksköterskeprogrammen flyttat från den gemensamma antagningsomgången till en separat omgång och därför inte räknas 2019.

Grafen nedan visar antalet förstahandssökande per program och kurs där specialistsjuksköterskeprogrammen redovisas separat. Som ni ser försvinner den grå stapeln 2019 vilket också förklarar minskningen.

Data:UHR

 

Generellt är det svårt att jämföra år med varandra (program och kurser läggs ned och nya tillkommer), men det är ändå viktigt att se denna förklaring till skillnaden mellan de två senaste åren. Tittar vi på det totala söktrycket när det gäller förstahandsval, det vill säga för både program och kurser, så ökar antalet ansökningar till KI.

Sammantaget i Sverige har antalet ansökningar till universitet och högskolor minskat jämfört med föregående år. Enligt UHR är den viktigaste förklaringen den goda konjunkturen – det är för närvarande relativt lätt att få jobb vilket innebär att många föredrar att söka sig ut på arbetsmarknaden istället för studera.


De senaste åren har inneburit omfattande – rentav omvälvande – förändringar för en stor del av Karolinska Institutets verksamhet. Bara under 2018 har omkring 60 procent av KI:s medarbetare och 80 procent av den experimentella forskningen flyttat in i nya lokaler. Forskningsbyggnaden Neo i Flemingsberg och laboratoriebyggnaden Biomedicum i Solna är två av flera exempel på nybyggen.

Det här är en historisk satsning och investering för KI – och helt nödvändig. Vill vi säkerställa att KI även fortsättningsvis kan bedriva utbildning och forskning i absolut världsklass, måste vi se till att infrastruktur och lokaler är uppdaterade och anpassade till dagens och morgondagens krav och behov. Detta inkluderar naturligtvis också att våra medarbetare ska ha en god och säker arbetsmiljö.

Investeringar kostar

Alla dessa investeringar kostar pengar och ytterst belastar detta verksamheten via hyreskostnad. Det är ofrånkomligt. Under 2015-16 genomfördes en intern utredning om hur systemet med internhyror skulle kunna utvecklas för att bli mer rättvist. Utredningen kom fram till ett förslag om differentierad hyressättning, där enklare källarlokaler fick en faktor på 0,5, ”vanliga torra” lokaler 1,0 och laboratorielokaler en faktor på 1,3. Detta eftersom olika lokaler kostar olika mycket att både bygga, underhålla och driva.

Det nya systemet med differentierad hyressättning infördes fullt ut i år, 2018.

Omställningsproblem

Omflyttningen till nya lokaler, med den åtföljande ändringen av internhyran, har skapat omställningsproblem såväl i Solna som i Flemingsberg. Därför har konsistoriet, på förslag från universitetsförvaltningen och rektor, nu fattat några beslut för att mildra de negativa konsekvenserna, underlätta omställningen och ge goda ekonomiska förutsättningar för verksamheten inför nästa år:

  • Hyresnivåerna för 2019 kvarstår på samma nivå som 2018 (enligt planen skulle hyrorna höjas med 100 kr/kvadratmeter)
  • Vi gör om systemet så att samtliga gemensamhetsutrymmen, oavsett om de är placerade i anslutning till laboratorielokaler eller vid andra lokaler, får faktor 1,0
  • Jag har också fått konsistoriets uppdrag att göra en förnyad översyn av hyressystemet inför år 2020

Dessutom avser jag att ta initiativ för att täcka kostnaderna för vissa gemensamma ytor i Flemingsberg och i Solna under 2019. Detta gäller i första hand i nybyggda lokaler.

Även kostnaden för de tomma lokaler, som är avskiljningsbara för uthyrning till extern intressent, kommer att täckas centralt.

Kostnadstrycket lättar

Sammantaget betyder detta att kostnadstrycket avseende lokalkostnaderna lättar något för delar av KI:s verksamhet redan från årsskiftet.

Tveklöst måste KI ha en långsiktigt hållbar struktur för rimliga och rättvisa kostnadsnivåer för lokaler, logistik och infrastrukturer. Den outhyrda lokalytan är förhållandevis stor och det är min förhoppning att vi så snart det är möjligt ska få in nya hyresgäster i lokalerna. Vi har inte möjlighet att bära den kostnaden på längre sikt.

Det är min ambition att den kommande översynen ska kunna förbättra dagens struktur ytterligare. Det är också en självklar utgångspunkt att förhållanden och villkor ska vara desamma oavsett om det handlar om lokaler i Flemingsberg eller Solna.

Samtidigt vill jag understryka att principen om att gemensamt dela på kostnader för lokaler och infrastruktur ska ligga fast. Det är också fullt rimligt att betala något mer för uppdaterade och moderna lokaler som innebär en säkrare och trevligare arbetsmiljö och som är mer funktionellt utformade för de behov som dagens forskning och undervisning kräver.

En mer fullständig redovisning av budgetbesluten för 2019 kommer att sändas ut till berörda så snart konsistoriets protokoll är justerat av universitetsdirektören. Jag planerar också att återkomma här på bloggen med mer detaljer kring frågor som rör våra lokaler.

 


Jag upphör aldrig att imponeras av alla de olika verksamheter som finns under Karolinska Institutets breda paraply.

I fredags hyllade jag våra KI-forskare som hörs och syns i medierna varje dag.

I dag har jag anledning att lyfta en annan del av KI:s rika flora: Hagströmerbiblioteket. Beläget i det vackra och 111 år gamla Haga tingshus, samlar biblioteket omkring 40 000 böcker – varav många är helt unika.

Hagströmerbiblioteket skapades 1997 i syfte att gemensamt ta hand om samlingarna av gamla och unika böcker som tidigare fanns på Svenska Läkaresällskapet respektive Karolinska Institutet. Sedan starten har biblioteket kompletterats med värdefulla samlingar från bland annat Apotekarsocieteten och Svenska Tandläkare-Sällskapet.

I samband med att konsistoriet (KI:s styrelse) i dag hade sitt möte i Haga tingshus, passade vi också på att få en presentation av Hagströmerbiblioteket och dess verksamhet. Under mycket sakkunnig ledning av bibliotekets grundare Ove Hagelin (och av konsistoriet föreslagen att få titeln professor av regeringen) och förste bibliotekarie Hjalmar Fors, fick vi en inspirerande visning av några av de ytterst värdefulla verk som finns i tryggt förvar i lokalerna. Se en närmare beskrivning av de exklusiva verken här nedan.

Hagströmerbiblioteket ingår som en del av KI:s enhet för medicinens historia och kulturarv och som trogna läsare av min blogg redan insett, så är jag en varm förespråkare av att kultur och historia ska ha en självklar och framskjuten plats inom naturvetenskap och medicin. Nyligen anordnade vi KI:s första kulturdag, något jag räknar med ska bli ett årlig återkommande arrangemang. Kopplingen till kultur är särskilt viktigt på ett en-fakultetsuniversitet av KI:s karaktär. Därför känns det extra bra att KI har en enhet dedikerad för historia och kulturarv, det skänker ytterligare väsentliga och berikande perspektiv till vår i övrigt så hälso- och medicinfokuserade utbildning och forskning.

Både kultur och historia behövs för att få KI att hänga ihop. På Hagströmerbiblioteket finns båda.

Ett tips: Varje år arrangeras Hagströmer Lecture, en föreläsning om ett aktuellt ämne i ett historiskt perspektiv. I år, 19 november, talar professor Warwick Anderson (University of Sydney/Harvard University) om global hälsa och miljö: Global Health in the Anthropocene? History and Planetary Health. Föranmälan krävs, se länk.

 

Ove Hagelin presenterade Carl von Linnés eget exemplar av Systema Naturae för konsistoriets ledamöter 

 

Några av Hagströmebibliotekets unika böcker

  • William Harvey, Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus.
    (Frankfurt am Main, 1628). Förstaupplaga.  ”De motu cordis” är en av världens mest betydelsefulla medicinska böcker. Här i samlingsband tillsammans med ett antal andra samtida texter varav flera handlar om blodets circulation. En av dem, James Primroses Exercitationes . . . De motu cordis (1630), är den första tryckta kritiken av Harveys bok.
  • Benedictus Olai, Een nyttigh Läkere Book (Stockholm, 1578). Förstaupplaga, vackert samtida band troligen gjort i Stockholm. Den första medicinska boken på svenska. Olai, kallad ”Doktor Bengt” verkade som läkare åt Erik XIV och senare åt Johan III.
  • Christoph Wirsung, Arzney Buch (Heidelberg, 1568). Första upplagan av en av tidens mer spridda läkarböcker och anses vara en av källorna till Benedictus Olais Läkare Book. Detta exemplar dessutom med fin proveniens, den kommer från drottning Christinas bibliotek, vilket visas av bokstaven ”P” på ryggen. Bokstaven sattes dit av Isaac Vossius, en berömd lärd som under en tid var Christinas bibliotekarie.
  • Carl von Linné, Systema Naturae (Leiden, 1735). Förstaupplaga. Författarens eget exemplar. Utan tvivel världshistoriens mest inflytelserika botaniska verk.
  • Carl von Linné, Originalmanuskript till Systema Naturae. Med all sannolikhet det manuskript som boktryckaren utgick från när han satte boken för tryck..
  • Jöns Jacob Berzelius Lärbok i kemien vol. 1-7  (1808-1827). Förstaupplaga. Klassisk lärobok i kemi av en av KI:s grundare och första professorer, som naturligtvis också var  en världens mest framstående kemister genom tiderna (i princip bara jämförbar med A. L. Lavoisier).  Läroboken sammanfattade tidens vetande och senaste upptäckter, många av dem gjorda av författaren själv. Den utgavs senare i flera upplagor på tyska, franska, holländska, spanska och italienska.

 

 


De hörs och syns dagligen i radio, TV, press och sociala medier och jag tänker ofta att de verkligen borde få mycket mer beröm och större hyllningar än vad de kanske får. De är kärnan i Karolinska Institutets verksamhet och de lägger ner tid, energi och engagemang på att förklara och dela med sig av sin kunskap, kompetens och expertis.

Jag talar om alla våra fantastiska KI-forskare. Våra viktiga röster och ansikten i omvärlden.

Jag påmindes om detta när jag nu i morse på Ekot och i P1 Morgon hörde Jacob Hollenberg, huvudansvarig forskningsledare vid Centrum för Hjärtstoppsforskning vid KI. På ett tydligt och intressant sätt berättade han om vikten av tillgängliga hjärtstartare:

– Vid plötsligt hjärtstopp så överlever i dag tyvärr bara en av tio. Men vi vet att potentialen att rädda fler är väldigt stor. Om man använder en hjärtstartare inom de allra första minuterna när någon faller ihop så kan hela sju av tio överleva. Så potentialen är enorm om de här apparaterna kan användas väldigt tidigt, sa Jacob bland annat i ett av inslagen.

Ett exempel av många

Det här är bara ett exempel på alla de KI-forskare som deltar i medierna och som var och en gör en ofantlig nytta för att sprida forskning och kunskap, men som också i hög grad bidrar till att göra Karolinska Institutet känt som ett kunskapsnav för hälsorelaterad utbildning och forskning.

Deras insats kan inte överskattas. De, tillsammans med våra studenter och övriga medarbetare, är våra bästa ambassadörer.

KI i medierna

Presstjänsten vid KI gör varje vecka en sammanställning: KI i medierna som publiceras på KI:s medarbetarportal. På presstjänsten pratar man om att cirka 80 procent av KI:s totala uppmärksamhet i medierna består av just forskare som delar med sig av sin kunskap.

Jag saxar direkt från en av de senaste sammanställningarna för att ge några påtagliga illustrationer på hur det kan se ut:

Här handlar det alltså om forskare och experter på KI som medverkar i allmänna medier (inte vetenskapliga publikationer). Och observera, detta är endast ett urval och ingen fullständig lista för den här veckan.

Extra stor stolthet

Av praktiska skäl är det svårt för mig att personligen hinna ta kontakt med alla de som ställer upp på det här sättet; för forskningen och för KI. Men jag vill här och nu rikta ett djupt känt tack för ert engagemang. Varje gång jag hör en KI-medarbetare generöst, kompetent och med engagemang delar med sig av sina kunskaper – då känner jag extra stor stolthet över att vara rektor för Karolinska Institutet.

 


Earlier today, I had the honour of congratulating Karolinska Institutet’s new professors in connection with the 2018 installation ceremony. Part of the text below is from my welcome speech, in which I emphasized that “you have reached the highest academic position at KI, and you have done so with a dedication to improve the health and well-being of humankind”.

For such is the dedication of the Karolinska Institutet. Our brand new vision statement reads as follows:

We – Karolinska Institutet – are advancing knowledge about life and strive towards better health for all

The first part of this vision statement – we are advancing knowledge about life – refers to the basic research that has brought Karolinska Institutet to world wide fame. The second part states in no uncertain terms that the overriding goal of all our activities – our research, education, innovation, and public outreach – is to promote health. We are dedicated to promote health for all – across geographical boundaries, and across generations. Indeed, embedded in this small word all lies a responsibility for the world at large and for generations not yet born. As a university we must work for an equitable and sustainable health care system, not only in the Stockholm region, not only in Sweden, but worldwide. I am confident that KI’s new professors share this view.

Many challenges

Challenges are many and profound. One example: about two-thirds of the world’s population – 5 billion people – have no access to safe, affordable surgical and anesthesia care when needed. We live in a world with stark inequality when it comes to health and health care. In my capacity as chair of the Lancet Commission on Global Governance for Health I have seen this inequality at close range. I have seen how inequalities are propagated and deepened by decisions in arenas outside of the health care system. But I have also seen how new ways of thinking and novel technological solutions can bring new hope to people in resource poor settings.

Challenges are complex. UN’s agenda 2030 with its Sustainable Development Goals highlights this complexity. Health is a factor in most of the 17 Sustainable Development Goals and is coupled to topics as diverse as climate, poverty, and institutional quality and integrity. This broad understanding of health must permeate our education as well as our research. This is exactly why we have chosen 2030 as the time horizon for our new strategy. Our Strategy 2030 will be inspired, challenged and energized by UN´s Agenda 2030.

Huge potential

KI has a huge potential to help tackle the challenges incorporated in the Sustainable Development Goals. Our new infrastructure and new buildings provide an excellent platform for basic, translational, and clinical research. When it comes to public health KI was ranked as number 5 in the world by the most recent Academic Ranking of World Universities.

KI’s new professors are entering a university in transformation. We are developing a new strategy plan, and we are creating a new organizational structure that will be operative as of January next year. And in the course of 2018, 60 percent of Karolinska Institutet’s personnel and approximately 80 percent of our experimental research will have moved into new buildings – Alfred Nobels Allé 8 (ANA 8) and NEO in Flemingsberg, as well as Bioclinicum, Biomedicum and Comparative Medicine in Solna. In addition to being a world-class research environment for the recruitment of excellent scientists, we provide venues for interaction between basic and clinical science and with the Karolinska University Hospital, Södersjukhuset and Danderyds Sjukhus. With new buildings and infrastructure, excellent biobanks and health registries, and through close cooperation with other universities and Stockholm County, I see few regions in the world that surpass ours when it comes to prospects of providing new breakthroughs in medicine and health sciences.

Role models

You, our new professors, are role models and as such you must strive to create a professional environment that invites contrasting ideas and opinions and accepts criticism where criticism is due. We must never lose our ethical compass and never, ever compromise on what is right and wrong. Medicine is, after all, first and foremost about human beings. You need to instill in our students the ability to see each patient as a whole person – a complex and unique individual with a wide set of skills and roles in life. You need to look for the synergies between research and teaching. These synergies are many and they are profound.

 

 


Earlier this week, Karolinska Institutets first Culture and Creativity Day was arranged at Solna campus. You can see photos from the event on KI’s webpage. I also wrote a post on this ten days ago. Just let me add some of my personal thoughts on the interconnection between culture, creativity and science.

Culture can mean many different things to different people. It is used to describe the common values we share within an organization, like our university. It also describes a distinguishing feature of being human.

Creating together

To me, culture means creating together, and enjoying what others have created. It is my firm belief that art and culture give us new ways of thinking about life, inspire our creativity and give us new language to express it.

A day that encourages us to explore the link between  culture, creativity and science gives us the opportunity to discuss what we  stand for as a university.  What values and principles do we hold dear? What is our common vision for the future?

Invisible glue

A strong cultural foundation is important for our university, it is important for science, and it is important for creative thinking.  Culture is the invisible glue that binds us together.

History is rife with examples of how science has inspired art and of how art has inspired science. In my opening remarks I referred to the recent paper of Christophe Schinckus (From Cubist Simultaneity to Quantum Complementarity) and his discussion on how Niels Bohr might have been inspired by the cubist painter Jean Metzinger when he formulated the complementarity principle. The cubists allowed different perspectives of an object to hit the eye simultaneously while in Bohr’s world, an electron could be both wave and particle at the same time. A striking parallel. A case of art and science being joined in entirely new ways of thinking.

What is a university?

Deeply embedded in the idea of a university is the term “wholeness”. A university thrives on a richness of perspectives. As a medical university we should strive to appreciate the “wholeness” of the patient, to see his or her disease in context of the full human being. Art and culture are important aspects of being humans. And art and culture are important aspects of being the community that any university must aspire to be.

Excellent opportunity

KI:s Culture and Creativity Day is an excellent opportunity to showcase creative individuals in our own community and  to appreciate new sides and hidden talents of those we may see every day.

If I am to decide I would say that we should go for a new culture and creativity day already next year. Thanks to the Culture Council, and thanks to all our employees and students that contributed so successfully to this event.

 

Dance of Life by Edvard Munch. Nasjonalmuseet, Oslo

 


Strategisk och väl genomförd samverkan med världen omkring är en absolut förutsättning för att Karolinska Institutet kan upprätthålla och utveckla den höga kvaliteten i undervisning och forskning. Att vara öppen för impulser och nya perspektiv, delta aktivt i dialoger och samhällsdebatter, medverka till att skapa forum för möten och samtal – allt detta är viktiga uppgifter för våra medarbetare på KI.

Till Japan

I morgon, fredag, reser jag till Japan för ett fem dagar långt besök. Agendan är fullspäckad och jag ser verkligen fram mot att möta kollegor från olika delar av världen under de olika sammankomster jag kommer att vara med på. Huvudnumret är STS Forum 2018,(The Science and Technology in Society Forum), ett årligt möte där utbildnings- och universitetsledare träffas för att utbyta erfarenheter. Konferensen inleds i helgen och där jag ska prata under temat ”Delivering Health Care to the World”, men jag kommer även att vara med i samband med flera andra nätverksmöten, symposier och samtal under dessa dagar.

Ömsesidigt berikande

Det som slår mig när jag går igenom schemat för resan är hur det lokala och globala är ömsesidigt berikande.

Under resan till Japan kommer jag bland annat att träffa Tokyo universitets rektor Makoto Gonokami. Med på detta möte är också Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan tecknade för nästan exakt ett år sedan ett samförståndsavtal om strategiskt partnerskap med universitet i Tokyo. Under det här året görs olika insatser för att stärka samarbetet när det gäller utbildning och forskning. Det intressanta här är att samverkan med Tokyo universitet i sig är utvecklande och inspirerande – men att detta också stärker samarbete mellan oss svenska universitet som bara ligger på några kilometers avstånd från varandra här i Stockholmsregionen. Jag kan även konstatera att våra kollegor i Tokyo närmast betraktar KI, SU och KTH som ett gemensamt universitet.

Skapar incitament

Internationalisering och globalisering skapar incitament också för starkare grannsamverkan i det lokala.

Den här utvecklingen är verkligen tankeväckande.

Det lokala och globala och det ömsesidigt berikande var också något jag tog upp när jag tidigare i dag talade i samband med öppnandet av Global Surgery Conference 2018, som hålls på BioClinicum här i Solna. Det här är en viktig konferens som fokuserar på den ojämlikhet som finns i världen när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård generellt och möjligheterna till mer avancerade insatser i synnerhet. Jag hoppas få tillfälle att återkomma med mer om denna konferens i senare inlägg här på bloggen.

Nobelpristagaren

För övrigt kan jag konstatera att resan till Japan onekligen blev väldigt väl tajmad. Konferensen där jag ska tala hålls i Kyoto. Och vem har sin hemvist på Kyoto universitet? Jo, Tasuku Honjo som alltså tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin efter beslut av Nobelförsamlingen i måndags. Jag misstänker starkt att många kommer att vilja prata om detta med mig i samband med rasterna på konferensen. Och det gör jag gärna!


Den senaste tiden har jag ägnat en del extra kraft och energi för att lyfta undervisningens viktiga roll på Karolinska Institutet. Jag undervisade själv ett par halvdagar för några veckor sedan och har även tagit upp detta i samband med blogginlägg och i en intervju i KI-studenters Statuspodden.

En grundpelare

För mig är det väsentligt att undervisningen status på KI är stark och att den håller hög kvalitet. Det är en av de grundpelare som vår verksamhet vilar på. Och som jag tidigare betonat så vill jag verka för att vi som varit med ett tag och som förhoppningsvis förvärvat en del kunskap under årens lopp också bidrar till att denna kunskap förs över till våra studenter.

Det är viktigt att alla lärare på KI får och har tillräckliga resurser och goda förutsättningar för att kunna utföra sitt arbeta på ett så bra sätt som möjligt. Bland annat därför anordnar vi varje år den så kallade Lärardagen. Det är en dag för utbyte av erfarenhet och förkovran av kunskap. Tanken är att alla på KI som är involverade i eller intresserade av utbildningsfrågor ska kunna träffas, nätverka, diskutera och tränga djupare in i vissa områden; i år är temat bedömning och examination.

Inspirationsdag

Det bakomliggande syftet med Lärardagen är att ytterligare stärka undervisning och lärande på KI, att öka intresset för pedagogik och att fungera som en inspirationsdag för alla våra fantastiska lärare.

Inledningstalare på Lärardagen, som hålls på campus Flemingsberg i morgon, onsdag den 3 oktober, är professor Katharine Boursicot, som ska prata under rubriken ”Contemporary Best Practice in Assessment: the scientific evidence”.

Hela programmet finns här.

 


In English below

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet meddelade i dag att James P Allison från MD Anderson Cancer Center i Texas, USA och Tasuku Honjo, vid Kyoto Universitet i Japan, tillsammans får 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.

James P Allison och Tasuku Honjo är två mycket välförtjänta pristagare som gjort oerhört viktiga insatser för att skapa bättre möjligheter att behandla svåra former av cancer. De har forskat kring proteiner som fungerar som bromsar för immunsystemet och därmed stoppar det från att angripa tumörceller. Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har årets Nobelpristagare etablerat en helt ny princip för cancerbehandling. Deras forskning har lett till utveckling av flera behandlingar för cancer, under det som ofta beskrivs som immunterapi.

Eller som Nobelförsamlingen uttrycker det i sin motivation:

“Allisons och Honjos forskning har öppnat dörren för att pröva och kombinera olika metoder för att hämma immunförsvarets bromsar i syfte att behandla cancer. De banbrytande upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer.”

Läs gärna mer om pristagarna på KI:s webbplats. James P Allison besökte KI i samband med att han tog emot Sjöbergpriset 2017. Kungliga Vetenskapsakademien har lagt ut en video av den föreläsning han höll i Aula Medica vid det tillfället.

Förhoppningsvis får vi möjlighet att välkomna de båda pristagarna till Karolinska Institutet i samband med prisceremonin i december.

Nobel prize honors landmark discoveries in fight against cancer

The Nobel Assembly at Karolinska Institutet today announced to jointly award James P Allison of MD Anderson Cancer Center in Texas, USA and Tasuku Honjo, of Kyoto University in Japan, the 2018 Nobel Prize in physiology or medicine “for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation”.

“Allison and Honjo showed how different strategies for inhibiting the brakes on the immune system can be used in the treatment of cancer. The seminal discoveries by the two Laureates constitute “a landmark in our fight against cancer”, The Nobel Assembly writes in its motivation.

I cannot agree more. James P Allison and Tasuku Honjo have made great strides in their efforts to create better opportunities for treating severe forms of cancer.

Read more about the prizes on the KI website. See also a video of the lecture James P Allison held at Karolinska Institutet when he received the Sjöberg Prize 2017.

I am looking forward to welcoming the two Nobel laureates to Karolinska Institutet in connection with the price ceremony in December.