Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

I helgen uppmärksammades åter Macchiarini-ärendet i samband med en intervju som Sveriges Radios Ekoredaktion sände i helgen med ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans. I sak var det inget nytt som framkom i inslaget. Frågorna handlade framförallt om den så kallade Heckscher-utredningen och om Harriets Wallbergs/Kristina Appelqvists bok (som jag skrivit om tidigare här på bloggen). Ministern var tydlig med att det inte är aktuellt med ytterligare en extern utredning om vad som skett och poängterade vikten av att nu blicka framåt.

Det är lätt att hålla med. Det kommer en tid när fokus bör skiftas från det som varit till det som ska komma. Från identifiering av fel och brister till genomförandet av åtgärder, insatser och förbättringar. KI har varit där ett tag nu, när det gäller Macchiarini-ärendet. Vi har ett gediget och tillräckligt underlag för åtgärder och förändringar som är nödvändiga. Vi har dragit många lärdomar av det som hänt. Vi ser ett transformerat KI växa fram i allt snabbare takt. Förändrings- och reformarbetet inleddes redan tidigt 2016 och kommer att pågå under överskådlig tid framåt.

Speciellt har 2018 varit ett transformativt år, med ny ledningsorganisation, ny vision, beredning av ny strategi och etablering av ett etikråd och fakultetsråd. Mer om detta nedan.

Sammanfattning

Låt mig göra göra en kort sammanfattning av vad som faktiskt har skett – och sker – på KI när det gäller förbättringar av vår verksamhet, regelverk, rutiner, öppenhet och styrning.

Parallellt med den externa Heckscher-utredningen – som beställdes av konsistoriet i början av 2016 – påbörjade dåvarande vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright, tillsammans med universitetsdirektör Per Bengtsson och en mängd kompetenta KI-medarbetare, ett omfattande internt arbete med att förstå vad som hänt och i görligaste mån reparera, göra om och göra rätt. Det tidigare nedlagda oredlighetsärendet mot Macchiarini återöppnades. Anställningsrutinerna skärptes med omedelbar verkan. I mars 2016 beslutades att KI skulle genomföra en systematisk inventering för att identifiera fel och brister i verksamheten. Utifrån denna grund, lades sedan ett åtgärdsprogram som därefter successivt byggts ut och justerats i takt med att inventeringen gått framåt.

Viktigt underlag

Heckscher-rapporten har varit ett viktigt underlag i reformarbetet.  Men det har långt ifrån varit det enda. I sammanhanget bör också nämnas till exempel Kjell Asplunds utredning om Macchiarinis verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset och KI:s internrevisions rapport. Till detta kan läggas en mängd andra förbättringsmöjligheter som vi identifierat vid sidan av de tre nämnda utredningarna under den tid som gått sedan 2016.

Syftet med den omfattande inventerings- och reformprogrammet på KI efter Macchiarini har ända från början varit tydligt: KI ska förändras och förbättras på ett sådant sätt att risken minimeras för att något liknande ska kunna inträffa igen. Förtroendet för KI ska återskapas. Detta arbete har skett – och sker fortfarande – i nära samverkan med hela universitetsledningen samt med konsistoriets ordförande och dess ledamöter.

Strategiska beslut

Reformarbetet har som sagt intensifierats ytterligare under 2018, med ett antal strategisk beslut om organisationsförändringar och uppstramningar av verksamheten. Detta arbete kommer att fortsätta med oförminskad fart och kraft även framöver. Listan på åtgärder, förändringar, skärpningar av regelverk med mera som redan genomförts kan göras lång. Här är några exempel:

• Vi har genomfört en större förändring av ledningsorganisationen för att tydliggöra sambandet mellan ansvar och befogenheter samt öka öppenhet och möjligheterna att kvalitetsgranska verksamheten.
• Vi har prioriterat ett förändringsarbete för ökad kunskap och medvetenhet om etiska perspektiv i utbildning, forskarutbildning och forskning.
• Vi har infört en vetenskaplig ombudsman med uppdrag att ge forskare och forskargrupper råd och vägledning i forskningsetiska och forskaretiska frågor.
• Vi har tillsatt ett nytt etikråd som ska bidra till proaktiva diskussioner kring komplexa etiska frågeställningar
• Vi har ändrat och förbättrat våra rutiner vid misstanke om oredlighet i forskning.
• Vi har skapat en förstärkt visselblåsarfunktion som förenklar möjligheterna att slå larm när man ser något misstänkt inom forskning eller utbildning.
• Vi har infört flera olika former av obligatoriska dokument, intyg och deklarationer som måste skrivas under av medarbetarna vid KI och vi har ökat resurserna för uppföljning och kontroll av att så också sker.
• Vi har skärpt rutinerna för rekrytering och anställning.
• Vi har under 2018 arbetat intensivt med att ta fram ett nytt strategiskt dokument för KI, Strategi 2030. Strategiarbetet har involverat många medarbetare och stor tonvikt har lagts vid frågor som rör bl.a. forskningsetik.

Det kommer ytterligare insatser, beslut och åtgärder under innevarande år. Bland annat räknar jag med att vi fattar det slutliga beslutet om Strategi 2030 inom kort.

Helt öppet

Det är detta framåtsyftande reformarbete som varit – och fortfarande är – mitt fokus från det att jag tillträdde i augusti 2017. Jag är mån om att KI ska vara helt öppet i fråga om  de brister som identifierats och med det förändringsarbete som ännu pågår. Vi har kontinuerligt lagt ut information på vår webbplats, skrivit om det på bloggar och internwebb och haft mängder av interna diskussioner om vad som bör göras, om hur det bör göras och varför det måste göras.

Den som vill kan själv gå in på KI:s webbplats och läsa igenom den lista på åtgärder och insatser som finns noterad där och beskrivningen av hela ärendet komplett med länkar till mera information och dokument. Denna öppenhet har uppmärksammats externt och framhållits som ett föredömligt sätt att arbeta på av både internationella och nationella aktörer.

Macchiarini-ärendet är en händelse som aldrig kan försvaras, ursäktas eller göras ogjord. Däremot kan vi dra lärdomar, rätta brister och fokusera på att säkerställa en hög etisk standard inom universitetets all delar. Jag har full förståelse för att KI och  Karolinska universitetssjukhuset kritiseras i samband med Macchiarini-ärendet och mycket av kritiken är både relevant och korrekt. Men Macchiarini representerar inte det normala. Det normala på KI är forskaren som arbetar för att förstå liv och sjukdom för att förbättra människors hälsa, läraren som för sina kunskaper vidare till studenterna, den administrativa och tekniska medarbetaren som ser till att allting internt fungerar och studenten som lär sig så mycket som möjligt innan det är dags att praktisera lärdomarna på ett patientsäkert och evidensbaserat sätt.

Patienter och anhöriga

Det går alltid att diskutera ansvar, skuldfrågor och teknikaliteter i Macchiarini-ärendets efterföljd. Men en sak får vi aldrig glömma: De som verkligen fick betala priset för Macchiarinis verksamhet, nämligen de patienter som utsattes för svårt lidande och död samt deras anhöriga. Det är min ärliga övertygelse som läkare, forskare, rektor men framförallt som medmänniska.

Med detta i minnet och med alla de lärdomar som gjorts, måste vi nu fokusera på det fortsatta reformarbetet på KI. Min uppfattning är, precis som minister Matilda Ernkrans gav uttryck för i intervjun, att vi fortfarande har en bit kvar att vandra. Men vi är på väg och nu är det dags att blicka framåt.