English version below

Bibsam-konsortiets beslut att säga upp avtalet med Elsevier har väckt stor uppmärksamhet – och många har tagit kontakt med mig för att diskutera konsekvenserna. Som jag skrev i måndags så har jag stor förståelse för att det här kommer att skapa problem och komplikationer för våra forskare, men samtidigt måste vi ta ett samlat grepp för att motverka skenande kostnader och för att öka tillgängligheten av data.

Den här frågan innehåller många dimensioner och jag har länge varit engagerad i frågor som rör just tillgänglighet. Mänskligheten har mer kunskap än någonsin tidigare. Genom digitalisering kan kunskapen i dag publiceras och spridas snabbare, enklare och billigare. Forskningsdata kan delas, studier kan diskuteras öppet, data kan föras vidare och omsättas i högre hastighet – något som gynnar samarbete och samverkan, internationalisering och innovation.

Forskningens samhällsnytta

Ytterst ökar allt detta forskningens samhällsnytta. Nya upptäckter kommer omvärlden till del i större utsträckning än någonsin tidigare. Plötsligt har vi skapat möjligheter att mer konkret minska skillnaderna mellan de som har tillgång på kunskap – och de som tidigare inte har haft det. Jag har i andra sammanhang liknat den här utvecklingen vid en tyst revolution. På ett sätt är öppen och ökad tillgänglighet synonymt med global hälsa.

Men allt detta sker förstås inte problemfritt. I alla större förändringsprocesser – paradigmskiften – uppstår förutsägbara eller överraskande effekter. Utvecklingen mot större tillgång till forskningsdata är inget undantag. Det skapar behov av nya regelverk, nya rutiner och nya överenskommelser – och innebär nya sätt att förhålla sig till kunskap och till delning och lagring av data.

Inte bara högre kostnader

Ett exempel är det nu uppsagda Elsevier-avtalet. Det handlar inte bara om allt högre kostnader för att kunna ta del av forskningsdata. Det handlar också om något mer grundläggande och kraftfullt: Att vetenskap, forskningsresultat och dataredovisningar ska vara fritt och öppet tillgängligt i så stor utsträckning som möjligt för kritisk diskussion, samskapande och nyttiggörande Det är klart att vi måste betala för den kvalitetssäkring utgivarna står för. Men det måste vara tillräckligt att vi betalar en gång – och inte mer.

Öppen tillgång till forskning är inte en ny idé – långt ifrån. Vannevar Bush hävdade att alla borde kunna dricka fritt från “the open pool of knowledge”. Hans rapport Science – The Endless Frontier (1945) – som bidrog till att bana väg för USA:s forskningshegemoni efter kriget – föreslog att universitet bör göra kunskap tillgänglig för alla. Detta skulle vara det bästa för näringslivet och för samhället i stort. Mer än 70 år senare kan jag säga: Jag håller med.

 

Democratisation of science through greater transparency

The Bibsam Consortium’s decision to terminate its agreement with Elsevier has attracted a great deal of attention – and many people have contacted me to discuss the implications. As I wrote last Monday, I understand very well that this will create problems and complications for our researchers, but at the same time we need to take a comprehensive approach to tackle runaway costs and to increase the availability of data.

This question contains many dimensions and I have been involved in matters related precisely to availability for a long time. Humanity has more knowledge than ever before. Through digitisation, knowledge today is published and disseminated faster, more easily and more cheaply. Research data can be shared, studies can be discussed openly, data can be passed on and put to use at higher speed – to the good of collaboration and interaction, internationalisation and innovation.

Public benefit of research

All this ultimately increases society’s benefit from research. New discoveries reach the community to a greater extent than ever before. Suddenly, we have created opportunities to more concretely reduce disparities between those who have access to knowledge – and those who previously did not. I have previously likened this development to a silent revolution. Open and greater accessibility is in a way synonymous with global health.

But all this is naturally not without its problems. In all extensive change processes – paradigm shifts – there occur predictable or surprising effects. The trend towards greater access to research data is no exception. It creates a need for new regulations, new procedures and new agreements – and involves new attitudes towards knowledge and to sharing and storing data.

Not only higher costs

An example is the now redundant Elsevier agreement. It is not just about ever-higher costs to access research data. It is also about something more fundamental and powerful: That science, research results and data reports should be freely and openly available as widely as possible for critical discussion, co-creation and utilisation. It is clear that we have to pay for the quality assurance that the publishers stand for. But it should be sufficient that we pay once — and no more.

Open access to research data is nothing new – far from it. Vannevar Bush argued that everyone should be able to drink freely from “the open pool of knowledge”. His report Science — The Endless Frontier (1945) – which helped pave the way for the United States’ research hegemony after the war – suggested that universities should make knowledge accessible to all. This would be the best for the economy and for society at large. More than 70 years later, I can say: I agree.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*