Välkommet förslag på samlad strategi för internationalisering

2018-10-31

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Agneta Bladh betänkandet för Internationaliseringsutredningen, eller “Ökad internationalisering av universitet och högskolor” som det formella namnet lyder. Slutrapporten “Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige” (SOU 2018:78) innehåller förslag som syftar till att öka internationaliseringen vid universitet och högskolor och stärka Sverige som kunskapsnation. Läs gärna Agneta Bladhs presentation i debattform på sajten Altinget.

För svenska lärosäten är det här en utredning av mycket stor betydelse. Sverige som land kan knappast sägas ligga i framkant som aktör på den internationella arenan för högskolor och universitet, även om det finns flera enskilda lärosäten som arbetar intensivt med det här. Därför är det utmärkt att det nu kommer ett förslag på en samlad nationell strategi för att möta den hårdnande internationella konkurrensen – och de allt större möjligheterna som också öppnar sig – inom utbildnings- och forskningsområdet. Här finns det mycket potential.

Jag ska ta del av utredningens förslag mer i detalj så snart jag hinner, men vill redan nu kommentera några inslag som jag tycker är särskilt hoppingivande.

Mycket positivt

Först och främst ser jag mycket positivt på utredningens tankar om ett myndighetsgemensamt, förstärkt och samordnat statligt stöd till en ökad satsning på internationalisering av de svenska lärosätena. Agneta Bladh föreslår att fem centrala myndigheter inom det här området, Svenska institutet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova, skapar en gemensam plattform för internationalisering, där även representanter för andra forskningsfinansiärer och för lärosätena ska ingå. Tanken är att denna samverkansgrupp ska samordna frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning, forskning och forskningsnära innovation. Här skapas ett fundament med stora möjligheter att bygga en långsiktig och hållbar strategi. De fem myndigheternas olika uppdrag och mandat kompletterar varandra och tillsammans med andra finansiärer och – inte minst – representanter från lärosätena, finns det en bred kompetens och också en omedelbar förankring inom sektorn via den här föreslagna plattformen.

Den här frågan aktualiserades för en tid sedan, då jag tog del av en sammanfattande rapport om hur brittiska universitet nu inför Brexit söker samverkanspartners inom EU för att säkerställa att man har en fot kvar i det europeiska samarbetet. I sammanhanget nämndes länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Sverige fanns inte med. Nu är ju förvisso vårt land en relativt liten aktör jämfört med de stora kontinentala länderna – men samtidigt har vi en stark utbildnings- och forskningsposition och flera av våra lärosäten, KI inkluderat, ligger högt uppe på de internationella rakningarna – särskilt om vi jämför oss med övriga Europa. Vi borde alltså vara intressanta samverkansaktörer för brittiska universitet, men som enskilda lärosäten har vi knappast de resurser eller muskler som krävs för att mäta oss med andra och större europeiska kollegor eller konkurrenter. Detta är ett utmärkt exempel på hur ett samordnat agerande med staten som en drivande part konkret skulle kunna öka Sveriges chanser att ta en större plats på den internationella arenan.

Lärosätenas autonomi

Att stärka den statliga aktiviteten på det här området får dock inte innebära att läroanstalternas autonomi begränsas. För mig är det viktigt att det skapas en balans här, mellan det statliga stödet och det rimliga kravet på universitetens och högskolornas eget självbestämmande och akademiska frihet. Skärningspunkten mellan dessa båda fält är avgörande och i den här diskussionen är det viktigt att de statliga företrädarna och de politiska beslutsfattarna lyssnar uppmärksamt på läroanstalternas argumentation. I den diskussionen är Karolinska Institutet självfallet berett att delta aktivt.

I övrigt kan jag konstatera att utredningen föreslår flera åtgärder för att underlätta för utländska studenter att studera i Sverige, bland annat genom förändringar i systemet för studieavgifter. Detta mål är bra. Ett förslag handlar om att universitet och högskolor får fördela om en mindre del av utbildningsanslaget (0,3 procent) för att minska avgifterna för vissa studenter som är avgiftsskyldiga. Det här förslagets konsekvenser, liksom en del andra följder av av förslag som ingår i det omfattande slutbetänkandet, behöver vi analysera närmare

Höjd omvärldsambition

På KI har vi under senare tid arbetat för att lyfta det övergripande omvärldsrelaterade arbetet. För mig är det helt grundläggande för ett universitet att det finns en koll på vad som sker och på vad som påverkar oss i dag och i framtiden. Även Agneta Bladh tar upp detta som ett särskilt område i sin utredning. Hon pratar om en “ambitionshöjning när det gäller internationell omvärldsanalys och omvärldsbevakning”. De fem nämnda myndigheterna föreslås få specifika uppdrag för detta. Det är utmärkt och en satsning som är efterlängtad och välmotiverad. Men det är också viktigt att hitta fungerande former och kanaler för att denna utökade omvärldskunskap också sprids till berörda på lärosäten och till ansvariga politiker på olika nivåer. Kunskap utan spridning ger inga större effekter.

Utredningen tar även upp att den svenska närvaron utomlands behöver öka. Bland annat resonerar man om ett pilotprojekt med två särskilda utlandskontor för utbildning och forskning. Detta skulle sedan på sikt kunna byggas ut till tio kontor, utplacerade på väl valda strategiska platser i världen. Även detta är en positiv och framåtsyftande idé som jag hoppas ska bli verklighet mycket snart,

Läs gärna också de kommentarer som jag publicerade här på bloggen tidigare i år, om utredningens första delbetänkande.

Sammantaget har Agneta Bladh och hennes kollegor gjort ett gediget och bra jobb och pekat ut ett antal konkreta och viktiga förbättringsförslag. Nu gäller det bara att betänkandet tas upp på den politiska arenan och omvandlas till verklighet. Från KI:s sidan är vi redo att stödja och hjälpa till i denna implementering.