Som jag tidigare skrivit om så hade jag min praktik på Beroendecentrum på S:t Görans sjukhus. Jag är inte helt säker på hur det fungerar på andra skolor men när vi på KI ska ha praktik (kallas även för VFU/Verksamhetsförlagd utbildning), så blir vi tilldelade platser från skolan. Det är alltså inte så att man kan söka efter praktikplatser själv utan man får den man får, vilket jag kan tycka är både positivt och negativt. Det är bra då man tvingas prova saker och att jobba på platser där man annars kanske inte hade varit, men synd då man ibland har verksamheter man verkligen skulle vilja prova att jobba på. Det man kan göra isåfall är att höra av sig till en avdelning för att hospitera där, alltså vara på ett arbetspass för att få en inblick i hur verksamheten ser ut och fungerar. Jag har förstått det som att de flesta avdelningar och verksamheter gärna tar emot intresserade studenter för att visa upp sin arbetsplats.

Men nu, tillbaks till ämnet. Vart kan man ha praktik inom psykiatrin förutom inom beroendevården där jag var?

Det finns hur många praktikplatser som helst inom psykiatrin och efter att ha pratat med andra personer i min klass har jag fått en bild av att det varit väldigt varierande typ av vård. På avdelningen där jag var hade man en väldig blandning av somatisk och psykiatrisk vård. Somatisk vård innebär ”typisk sjukhusvård” där man behandlar fysiska besvär med mediciner, tar blodprover och behandlar kroppsliga besvär. Enligt mig var det en ganska bra blandning mellan detta och psykiatrisk vård.

På många andra mottagningar och avdelningar är det en större del psykiatrisk vård, vilket vissa personer har tyckt varit väldigt intressant och vissa tyckt varit lite tråkigt. Det är som med allt annat väldigt individuellt och beror nog mycket på hur man är som person och vad man drivs av att jobba med.

Här är exempel på några praktikplatser där andra personer i min klass varit:

  • Äldrepsykiatrisk avdelning – sluten avdelning för personer över 65 år med olika typer av psykiatriska sjukdomar, bla. psykossjukdomar, ångest, bipolär sjukdom och depression.
  • Psykosavdelning – sluten avdelning där personer med en pågående psykos vårdas.
  • Mobila akutenheten – akut rådgivning och vård för personer med akuta psykiska tillstånd, tar både emot samtal för rådgivning och gör hembesök vid behov.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin
  • Maria Ungdom
  • Rättspsykiatrin

Det finns självklart flera andra avdelningar eller mottagningar där man kan hamna, men här är några exempel. Många i klassen var lite nervösa inför den här praktiken då man kanske inte har så stor erfarenhet av psykiatrisk vård, men jag tror att de allra flesta är väldigt nöjda och framförallt att det varit väldigt lärorikt att få en inblick i detta. Oavsett vart man i framtiden väljer att arbeta så kommer man att möta personer med psykiatriska besvär eller sjukdomar och det är super viktigt att kunna bemöta detta.

Nu är vi klara med kursen i psykiatri som avslutades med en skriftlig hemtentamen där man fick välja ett patientfall från sin praktikplats och svara på frågor kring. Oftast när vi har hemtentor så har man ungefär en vecka på sig att skriva där vi inte har några schemalagda föreläsningar eller seminarium, utan all tid är avsatt till att skriva på hemtentan.

De sista veckorna innan sommarlovet nu ska vi läsa en kurs i ledarskap som pågår i tre veckor. Kursen går ut på att förbereda oss blivande sjuksköterskor för att kunna handleda studenter och medarbetare, vara en klinisk ledare på arbetsplatsen och att kunna driva förbättringsprojekt inom vården.

Jag tror och hoppas att det blir en väldigt rolig kurs som är lite annorlunda från de andra kurser vi läst under det här året. Den här terminen har vi läst om primärvård och psykiatrisk vård och haft praktik inom dessa områden, så det blir kul att avsluta med något som är lite annorlunda.

Kursens upplägg verkar vara ganska bra med en blandning av obligatoriska föreläsningar, seminarium och så slutar det med examination genom ett skriftligt grupparbete och en presentation.

Jag tror att det är extremt viktigt med såna här kurser och skulle önska att det var ännu större fokus på detta under utbildningen. Det är mycket fokus på att lära sig om kroppen, sjukdomar, olika mediciner, medicintekniska moment och omvårdnad (vilket självklart är super viktigt då det är detta man gör på jobbet), men att utbilda sjukvårdspersonal i ledarskap och förändrings- och förbättringsarbete tror jag är super viktigt. Vi behöver få med oss verktyg för att bli så bra som möjligt på att jobba i team, utveckla vården för patientens bästa och att bli inspirerade till att förbättra. Jag tror att väldigt många sitter med bra idéer och tankar men saknar kunskap om hur man ska göra för att förankra detta i verkligheten. Hoppas på att den här kursen ger oss en bra grund för detta!

Firade att vi klarat psykiatrikursen med en ledig helg i Göteborg!

Förra veckan hade vi praktisk examination i att ge en intramuskulär injektion. Det är alltså en spruta som ges in i en muskel, tänk er när man får vaccin i överarmen.

Till en början var jag rätt nervös över det här då jag som bekant har varit extremt rädd för sprutor. Vi fick börja med en genomgång på Kliniskt Träningscentrum (KTC) i skolan tidigare i våras, för att sen öva på praktikplatserna. Jag fick ge min första injektion då jag hade praktik på vårdcentral och hade turen att få ge flera under den perioden. När jag sen hade praktik inom psykiatrin fick jag också möjlighet att ge intramuskulära injektioner nästan varje dag då flera patienter behövde detta.

En intramuskulär Injektion kan man ge på flera ställen, men de vanligaste är i musculus glutens maximus (den stora sätesmuskeln), eller i musculus deltoideus (deltammuskeln på överarmen). Injektionen kan även ges i musculus gluteus medius (i höften/sätesmuskulaturen) samt på två olika platser på framsidan av låret (musculus vastus lateralis och musculus rectus femoris).

Alla de injektioner jag har gett har dock varit i överarmen eller i sätesmuskeln. Vart man ger sprutan beror på vilket läkemedel som ska ges samt hur mycket. Är det mindre mängder läkemedel, tex en vaccinspruta, så brukar man ge den i överarmen. Ger man en större mängd så vill man hellre ge den i sätesmuskeln då den är mycket större.

Att göra själv de första gångerna är såklart alltid nervöst, men jag hade turen att ha så bra patienter. Jag tror att det viktigaste är att vara lugn och trygg i det man gör, och att inte vara rädd för att fråga sin handledare om man känner sig osäker på något. Jag brukar vilja se min handledare göra det en eller några gånger innan jag själv provar, då det såklart är annorlunda att ge en injektion till en riktig patient än på en docka i skolan. När man känner sig trygg med hur man ska göra så tror jag dock att det bästa är att bara göra det.

Jag hade som sagt väldigt tacksamma patienter där de flesta hade fått den här typen av injektion flera gånger förut och därför var beredda på hur det skulle gå till och kännas. Som student är man såklart väldigt noga med att göra allt rätt och jag fick därför höra flera gånger efter att jag gjorde väldigt bra ifrån mig och att det knappt kändes, vilket såklart känns väldigt bra att höra.

Examinationen görs sen på KTC där man får ett patientfall där man ska administrera och injicera läkemedlet på ett patientsäkert och korrekt sätt. Detta gör man på en docka inför en lärare.

Hämtad från: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=239196

Original by sv:Användare:Chrizz, 30 maj 2005 [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)]

På praktiken inom psykiatrin provade jag och den andra studenten jag gick med att prova ett nattpass. På många arbetsplatser jobbar man från 21:00 till 07:00 när man jobbar ett nattpass, alltså 10 timmar istället för 8 timmar som ett vanligt arbetspass är. Jobbar man bara natt så jobbar man alltså färre pass per månad än om man jobbar dag/kväll.

Hur stor arbetsbelastning det är då man jobbar natt varierar självklart super mycket beroende på vart det är. På vissa ställen har jag hört att personalen ofta inte har något alls att göra, medan verksamheten på vissa platser är precis lika aktiv som under dagarna.

Jag var lite orolig för att ha svårt att hålla mig vaken men det gick väldigt mycket bättre än förväntat. Dessutom gick tiden mycket snabbare än vad jag trodde! Det är dock en konstig känsla att gå till jobbet när man egentligen brukar sitta hemma och fundera på att gå och lägga sig, och att gå hem från jobbet när de flesta andra är påväg dit.

Jag tror att det är ganska slitigt för kroppen att jobba natt under en längre period, men efter att ha provat det (och faktiskt gillat det) så skulle jag absolut kunna tänka mig att göra det under en period i livet.

Ett upprepat intag av droger påverkar hjärnans belöningssystem genom att det frisätts bland annat dopamin vilket ger oss en känsla av välbefinnande.

Alkohol är trots att det är lagligt en typ av drog som kan leda både till fysiska och psykiska skador. Ett stort intag av alkohol under en längre period orsakar en form av överaktivitet i hjärnan som kan leda till abstinens. Alkoholabstinens är en form av obalans i det centrala nervsystemet och ger bland annat sömnstörningar, ångest och oro, nedstämdhet, skakningar, svettningar, förhöjt blodtryck och puls m.m.

Bensodiazepiner finns i flera olika former och används ofta som läkemedel, men är även vanligt att missbruka. Bensodiazepiner verkar bland annat ångestdämpande, lugnande och muskelavslappnande men även en överkonsumtion av detta kan leda till abstinens. Vid abstinens blir personen bland annat rastlös, känner ångest och oro, nedstämdhet, får koncentrationssvårigheter, nedsatt aptit, överkänslighet för ljud, ljus och känsel, muskelvärk och kan känna sig ostadig.

Alkoholabstinens och bensodiazepinabstinens är de två typerna av abstinens som är dödligt. Om dessa symtom inte behandlas så kan personen alltså dö.

Opiater kan utvinnas från växten Opiumvallmo och genom detta kan man framställa morfin och kodein. Opiater finns även i syntetisk form, till exempel heroin och metadon. En person som är påverkad av opiater får ofta små pupiller, stirrande blick, hängande ögonlock, ihopsjunken hållning, illamående, sänkt puls och blodtryck och långsam andning. En överdos av opiater kan alltså leda till så låg andningsfrekvens att personen dör. Det är en hög mortalitet bland personer som missbrukar opiater då de även riskerar även att dö av sjukdomar som sprids via delade injektionsnålar (till exempel HIV) samt olycksfall, trafikolyckor och våld som sker under påverkan.

Det finns även olika typer av droger som kallas centralstimulantia och dessa fungerar motsatt till bland annat heroin och andra opiater. De olika typer som finns är bland annat amfetamin, kokain, metamfetamin och ecstasy. Dessa är de droger som snabbast ger ett beroende då de har en extremt stor påverkan på hjärnans belöningssystem. En person som är påverkad av centralstimulantia kan få vidgade pupiller, hög puls och blodtryck (vilket kan leda till en stroke), rastlöshet, minskad aptit, minskat sömnbehov, upprymdhet, paranoia, hallucinationer, förvirring och aggressivitet. Många som är påverkade av centralstimulantia inbillar sig även att de har småkryp under sin hud och river och skrapar därför på huden.

Cannabis/THC är den tredje vanligaste missbrukssubstansen i västvärlden, efter alkohol och nikotin. Plantan kan beredas på olika sätt till bland annat hasch och marijuana och ger ett rus som varar i ca. 3-5 timmar. Påverkan av cannabis ger bland annat stora pupiller, förhöjd puls och blodtryck, problem att hålla i ordning sina tankar, minnesstörningar, upprymdhet och förvirring. Användning av cannabis ger även risk för infertilitet, depression, ångest, utveckling av psykos och självklart beroendeutveckling.
Något som är väldigt farligt med cannabis är att den tar upp en plats på en typ av receptor i hjärnan, vilket påverkar minnet och inlärningen. En person som börjar röka cannabis regelbundet i tonåren riskerar även att få en långsammare identitetsutveckling och kan därför när de blir vuxna vara väldigt barnsliga då deras hjärna inte har utvecklats ordentligt.

Dessa är alltså substanser som påverkar vår kropp och hjärna på otroligt många sätt och kan i värsta fall leda till döden. Om ni har någon runt omkring er med en missbrukssjukdom så försök att hjälpa dem till att få rätt stöd. Och kom ihåg att beroende är en sjukdom som man ofta behöver hjälp och behandling för att komma ur.