Global hälsa i Tanzania – schema vecka 2

Andra veckan var vi i Daar es Salam som är den största staden i Tanzania, den veckan såg ut så här:

Måndag – Besök på Municipal Hospital Mwananyamala som är ett stort sjukhus som ligger i Dar es Salaam. Vi delades in i tre grupper och fick vara på olika avdelningar olika dagar. Den här dagen fick min grupp se olika barnavdelningar. Många barn behandlades för diarré, uttorkning och undernäring. Sjukhuset hade även barnavdelningar för cancer, intensivvård, infektioner (malaria), m.m. Vi träffade även barn med sjukdomar som inte är så vanliga i Sverige, till exempel sicklecellanemi. I länder där malaria är vanligt är det även flera personer som drabbas av sicklecellanemi vilket är en ärftlig blodsjukdom som kan ge väldigt svåra och varierande symtom.

Tisdag – Förmiddag: Besök på ett annat sjukhus där vi först fick en rundtur sen fick vi välja vilken avdelning vi ville se mer av. Jag och några andra valde att gå till förlossningen. Det var en sal med 8 sängar där kvinnorna låg och födde. Vi fick se två förlossningar varav ena inte gick så bra. Den första gick super bra och både mamman och barnet mådde bra, direkt efter hörde vi att en annan kvinna var på väg att föda och fick även då vara med. Det barnet klarade sig dock inte utan var avliden redan vid födseln. Vi var inte alls beredda på det och blev väldigt chockade och ledsna allihopa. Även detta fick mig att inse hur privilegierade vi är som kan gå på täta kontroller, göra ultraljud och liknande, något som inte alls förekommer i samma utsträckning i Tanzania. Vi fick aldrig veta vad det var som gjorde att barnet inte klarade sig och jag vet inte om personalen där visste det heller, men det var otroligt tungt och sorgligt och något jag fortfarande tänker ofta på.
Eftermiddag: Besök på Municipal Hospital Mwananyamala igen. Den här dagen var min grupp på olika internmedicinska avdelningar. Många som låg inne hade avancerade infektioner, malaria, njursvikt till följd av obehandlad diabetes, olika typer av cancer och annat. Det var väldigt jobbigt att se att många av de sjukdomarna är enkla att behandla i Sverige, men här så kunde till exempel någon dö av sin diabetes för att de inte hade tillgång till insulin. Om/när de väl fick tillgång till insulin kunde de ändå inte förvara den då det behöver förvaras kallt och de flesta inte har tillgång till kylskåp. Såna otroliga dilemman och svåra situationer som än en gång får en att inse hur bra vi har det och hur tacksam jag är över sjukvården i Sverige.

Onsdag – Förmiddag: Besök på en Non Governmental Organization, alltså en frivilligorganisation. Vi besökte en organisation som jobbar för att sprida kunskapen om hiv och aids. De testar även personer och hjälper dem att få sjukvård. Vi fick träffa flera personer som drabbats av sjukdomen och som berättade kring stigmat kring att leva med hiv i Tanzania och hur deras familj och vänner helt stängt dem ute. Såna här typer av organisationer är därför så viktiga för de personer som är drabbade och de berättade om hur organisationerna hjälpt dem att komma tillbaks till ett värdigt liv.
Eftermiddag: Besök på sjukhuset igen, på olika gynekologiska avdelningar. Många som låg inne var drabbade av livmoderhalscancer eller andra typer av problem innan/efter förlossning. Än en gång sjukdomar som vi i Sverige kan vaccineras mot, screenas för och upptäcka i tid. I länder som Tanzania finns inte resurser för detta och sjukdomen går tyvärr ofta alldeles för långt innan den upptäcks och blir då svår att behandla.

Torsdag – Besök på ett psykiatriskt sjukhus. Det här var så intressant att få se. I hela Tanzania finns det bara tre psykiatriska sjukhus. Det fanns en ”akutavdelning” vilket var ett litet hus i betong och gallerfönster med ungefär 20 madrasser där patienterna fick ligga. Många var psykotiska, abstinenta och annat och det var inte alls en bra miljö för den typen av sjukdomstillstånd. De ”vanliga” avdelningarna var exakt likadana fast större, en för kvinnor och en för män. Det var som stora salar med betong väggar och golv där det stod sängar längs väggarna. Det var låsta avdelningar med några gallerfönster och där inne behandlades alla patienter med olika psykiska sjukdomar. De hade ett rum där de inlagda fick rita, pyssla och liknande men annars var de inlåsta i den stora betongsalen. Även här otrolig skillnad från hur det ser ut i Sverige, det såg lite ut som ett väldigt gammalt fängelse och det var så otroligt varmt. Såklart intressant att få se men också väldigt tungt..

Fredag – Sista dagen! Presentationer i grupper av ett case vi valt från besöken på sjukhuset. Efter det åkte vi hem, vissa redan på fredag eftermiddag och vissa på lördagen.

För att sammanfatta – den absolut bästa och en av de mest lärorika kurserna jag läst under min utbildning. Jag är så otroligt tacksam över allt jag fick se och lära mig och alla människor vi fick möta. Att få ta del av hur livet kan se ut i ett annat land och en annan kultur har varit så värdefullt och något jag alltid kommer att bära med mig.

0 kommentarer

Relaterade inlägg