Vetenskapsteori – vad är det?
Förra veckan gick otroligt fort, skolan rullade på, jag jobbade måndag, tisdag och torsdag, det var Rosa Bandet event på skrotet (<3) och syster kom hit på torsdagen. På fredagen kom dessutom pappa upp så vi har haft en pappa-döttrar helg, så fint! Ätit god mat, spelat, fixat i lägenheten, lagat cyklar och uträttat ärenden. Trots att vi ställde tillbaka klockan mellan lördagen och söndagen så var det som att helgen försvann på ett ögonblick.
Igår kväll när pappa begett sig mot Småland och Niko mot Norrland så tog jag tag i lite plugg och försökte landa och komma in lite mer i kursen vi nu läser, nämligen vetenskapsteori.
Vi började kursen vetenskapsteori för en vecka sen, och redan på torsdag är det dags att tenta av den. Kursen är en kontrast till många andra kurser och kan bitvis kännas luddig och svår att ta på. Såhär beskrivs kursen på kurshemsidan:
Kursen ger en introduktion till vetenskapsteorin. Exempel på ämnen som ingår i kursen är: kunskapsbegreppet, induktion och deduktion, falsifikationism och paradigm. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1) redogöra för betydelsen av grundläggande termer och begrepp som förekommer inom vetenskapsteorin; 2) diskutera vetenskapsteoretiska teorier med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt; 3) relatera vetenskapsteoretiska begrepp och teorier till det psykologiska forskningsområdet.
Plugg från förra veckan, då regn – nu snarare snö!
Så idag sitter jag och tentapluggar för fullt och svarar på frågor som följande:
Beskriv, med exempel, vad som menas med ”indirekt orsak”.
Om A orsakar B, som i sin tur orsakar C, så är A en indirekt orsak till C och B medierar effekten av A på C. Indirekta orsaker uppfyller INUS‐villkoren och är också orsaker. Gräver man riktigt noga så finns det nästan alltid en faktor som medierar effekten mellan en orsak oss dess verkan. Rökning ökar inte direkt risken för död, men eftersom rökning ökar risken för cancer, och cancer ökar risken för död, så ökar rökning risken för död.
Beskriv, med exempel, argumentformerna Modus Ponens och Modus Tollens.
Dessa är baserade på Materiell implikation. Båda är giltiga argumentationsformer.
Modus Ponens:
Premiss 1: Om p så q (får man terapi mår man bra)
Premiss 2: p (Lisa får terapi)
Slutsats: q (Lisa mår bra)
Modus Tollens:
Premiss 1: Om p så q. (får man terapi mår man bra)
Premiss 2: inte q (lisa mår inte bra)
Slutsats: inte p (Lisa får inte terapi)
Vad består ett logiskt argument av? Vad avgör slutsatsens sanningshalt?
Ett logiskt argument består av: (1) Ett antal premisser, (2) Ett antal mellanled och (3) En slutsats. Slutsatsens sanningshalt beror på om premisserna är sanna OCH på om argumenten är logiskt giltigt. Om någon av premisserna är falsk kan slutsatsen vara falsk trots att argumentet är logiskt giltigt.
Vad utmärker en vetenskaplig lag? Ge exempel. Beskriv ett problem med denna definition.
Alla lagar är generella villkorssatser, alltså:
1. De är all‐satser (för alla X gäller att…)
2. De har formen ”om X så Y”.
Ofta vidhängs lagarna också en brasklapp: ”förutsatt att …”.
Problem: Dessa villkor uppfylls dock även av ”accidentella generaliseringar”, t.ex. ”alla människor i detta rum kan svenska”, vilket ju knappast kan ses som en lag. Hur skall dessa kunna skiljas åt?
Så dags att kicka igång dagen med instuderingsfrågorplugg, vilket verkar vara nyckeln till att fixa denna tentan så bra som möjligt.
0 kommentarer