Är du alltid psykolog?
I helgen frågade en person mig om jag alltid tänkte i banor av att snart vara psykolog.
Som att jag alltid analyserar, funderar och försöker läsa av. Jag svarade utan tvekan att jag har olika hattar och kan koppla bort psykolog-rollen utan problem. Jag la dock till att jag nog alltid varit intresserad av människor och att nyfikenheten alltid finns där – oavsett om jag möter en ny människa på jobbet eller privat.
Dagen efter ställde jag kanske tusen nyfikna frågor och möttes av ett flin och orden “pluggade du psykologi eller?”. Och jag kunde ju inte säga nej precis. Så det var bara att inse att den där nyfikenheten lätt kan tolkas som en sida av en psykolog.
För några veckor sen fick jag en kommentar om att jag såg saker från många synvinklar och inte verkade så naturvetenskaplig av mig. Vilket nog stämmer rätt bra.
Funderade lite kring det.
Och ser att intresset av människor och intresset av många olika synvinklar och åsikter kan verka psykologigt. Skulle dock säga att det är en stor skillnad på att vara en nyfiken och intresserad person jämfört med att ha psykologhatten på sig.
Vad tänker ni om detta?
Ibland är jag bara Felicia som är tokallergisk men ändå älskar att hänga med djur, heh
0 kommentarer