Att plugga och ha barn?

Nej, jag varken har barn eller har barn på ingång.

MEN jag har på senaste fått många frågor på ämnet så jag tänkte ge mig på att svara på lite frågor. Till min hjälp har jag fantastiska personer från såväl min klass som klassen som just tog examen. För jag kan killgissa mig fram hur mycket som helst – men bäst är det ju såklart att få inside info från en som varit i samma situation.

Att plugga och vara 30+ och egentligen ha en annan karriär i rullning.

Det är också frågor jag fått i samband med frågorna om att ha barn och plugga. Så jag ger mig på även den frågan i detta inlägget. Trots att jag jobbade några år som PT så gissar jag att bytet av karriär kan kännas större om en är äldre och har jobbat med något under en längre tid. En kanske till och med har en utbildning bakom sig. Så även här tog jag tillfället till akt och frågade mina kursare.

Så. Först och främst frågan om att studera samtidigt som en har barn.

Jag vill börja med att ge ett lite psykologiskt svar. Men det är otroligt olika beroende på kontext och livssituation. Så vissa saker kanske en får testa och se. Utvärdera själv. För att komma dit kan det dock vara skönt att ha fått höra lite hur andra har upplevt det. Så det kommer här.

Kalle svarade att det ju är flera som har barn i klassen, så uppenbarligen går det bra. Men han tillägger också att det absolut kan vara tufft ibland.

Sarah berättar att hon inte varit inne i barnsvängen så länge men säger att den senaste terminen har varit både optimal och riktigt dålig ur barnsynpunkt i och med corona. När skolan är flexibel fungerar det bra men när det är mycket obligatorisk närvaro kan det bli lite trassligt. Hon berättar också att hon tidigare, innan hon själv fick barn, alltid tänkte att man skulle bli mer effektiv i plugget. Hon säger att det delvis är sant. Den tid som ges på dagtid blir bättre utnyttjad än innan. Däremot säger hon att hon är tröttare på kvällen och då dippar motivationen.

Ylva håller med vad Sarah säger och tillägger att hon har jag en misstanke om att KI kan vara extra svårt att kombinera med barn. Detta på grund av högt tempo och ambitiöst schema. Hon hade själv en praktikantkollega som pluggar på SU och beskriver att det lät som rena rama räkmackan i jämförelse med vårt senaste år. Hon säger att det ju har gått, men att det inte alltid är så lätt att kombinera barn och plugg.

Andreas nämnde också att flera som fått barn under utbildningen har fått lära sig att ta vara på sin tid. Att tiden som innan var oändligt inte längre är det. Att tiden nästan alltid kan kännas som en bristvara med barn i bilden.

Och till det där med att släppa en karriär och göra något nytt..

Andreas svarade att det för hans del inte var någon utmaning att ha barn, då hans barn är äldre. Däremot berättade han att det var ett stort steg att släppa det invanda och rätt bekväma liv han levde. Dock har han aldrig ångrat att han tog det steget, utan är supernöjd att ha genomfört utbildningen. (OCH STORT GRATTIS TILL ANDREAS SOM PRECIS PLUGGAT KLART!!)

Andreas berättade också att det alltid är en klick som omskolar sig i varje klass vilket är bra med KI:s stora klasser. För hans egen del fanns det en orostanke innan han började om att inte vara van vid att plugga och att därför bli omsprungen av alla som kom direkt från gymnasiet. Han säger också att det faktiskt blev så. Just för att de var mycket mer vana att plugga och kanske snabbare i tanken. Däremot hade Andreas med sig en massa erfarenheter som gjorde det enklare att ta in kunskapen. Han beskriver det som att det inte bara var något abstrakt och nytt utan blev mer konkret. Hans rika erfarenhet av personer och situationer gjorde det enklare att förstå och att ta till sig kunskapen.

Hoppas att svaren hjälpte en del. Har fler frågor dykt upp – hojta till.

Men som sagt ovan – det går. Men det kan ibland vara extra tufft. Skulle dock säga att många kursare har överseende för såväl grupparbeten, inlämningar och att vara hjälpsam mot varandra. Så hjälps åt. Gör tillräckligt. För egen del tänker jag att jag hade fått skippa att jobba extra på samma sätt, fått skippa att engagera mig i skolan och studentlivet och kanske okeja att oftare sitta hemma och plugga – när jag egentligen trivs bäst att vara på alla föreläsningar. Så min (helt oerfarna) gissning är att det går – men att det blir annorlunda.

SOMMARSTOCKHOLM!

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig som bloggar