Hur fungerar patientarbetet?

Publicerat: 9 november, 2020

Klientarbete är något som vi pysslar med under både termin nio och tio. Under tidigare terminer har vi patienter över internet och vi har varit ute på praktik där (de flesta) har fått träffa patienter. En del i klassen har jobbat inom psykiatrin och träffat patienter även på så sätt. Så alla i klassen har lite olika bakgrund gällande praktisk erfarenhet. För många blir termin nio och tio ändå den längre, riktiga kontakten med patienter.

Så hur går det till då?

Nedan följer lite frågor och svar som har kommit in till mig. Är det annat ni funderar på är det som alltid bara att skicka iväg ett mail eller kommentera på bloggen!

Hur många patienter har vi?

Vi har en patient under höstterminen och en patient under vårterminen. Tyckte det lät otroligt lite i början, men det är mycket som tar tid och många saker runt omkring som ska skrivas och lämnas in. Det blir alltså så att vi träffar patienten ungefär 10-15 gånger lite beroende på när första kontakten sker och när vi avslutar.

Var är vi?

Vi är utplacerade på vårdcentraler och en del specialistmottagningar runt om i Stockholm. En del är längre bort, exempelvis Sigtuna, Gustavsberg och Upplands Väsby. Medan andra är mer centralt, så som St Eriksplan, Karolinska Sjukhuset och Mariatorget.

En kan alltså inte välja plats själv utan blir utplacerad av kursansvarige. Om en har barn så går det tillämpa närhetsprincipen och skicka in en blankett för att få förtur till att ha nära till sin mottagning och annars så kan en byta mottagning med någon i klassen.

Första veckan, innan första mötet med patienten, var vi på besök på våra olika mottagningar för att kolla läget, få information och presentera oss. Vi har en kontaktperson på den mottagningen – men denna person har egentligen inget med behandlingen att göra längre fram. Dock väldigt skönt att ha en person att få hjälp med praktiskt på mottagningen – med allt ifrån att få nycklar och tillgång till rum till att få koll på mottagningens rutiner gällande uppföljningar, vårdplaner och formulär. I början blir det därför mycket information och mycket praktiskt fix. Men som tur är (extra tur för mig som är på ett DRÖMSTÄLLE!) ska vi vara på dessa mottagningar under både höst och vårtermin.

I hissen på mottagningen!

När träffar vi patienterna?

Vi har ”patientdagar” på tisdagar och fredagar, något som är bestämt från KIs sida. Vissa av mottagningarna har bara en dag och då får studenterna anpassa sig efter det. Andra mottagningar är mer flexibla och låter studenten välja om de vill komma på tisdagar eller fredagar. Samma sak gäller med tiden. Vissa mottagningar har ett ledigt rum fredagar klockan 15.00 medan andra har mer fritt för studenten och patienten att komma överens.

Vad för patienter har vi?

Det skiljer sig åt mycket gällande vilka patienter vi träffar! Men det ska inte vara allt för komplicerad problematik. Generellt träffar många personer med problem gällande nedstämdhet, ångest eller stress. Vissa har en mer tydlig problematik och andra har en mer komplex bild. Mottagningen har gjort en första bedömning och valt ut patienter som de själva tycker är lämpade för studenter. Skulle det sen visa sig inte fungera så görs en bedömning tillsammans med handledaren på skolan. Samma gäller om patienten inte längre vill delta – något som faktiskt kan ske, då samtalen spelas in och vissa inte är bekväma med det. Även andra saker kan göra att patienten inte kan eller vill fortsätta. Exempelvis om tiden inte längre fungerar.

Okej men hur börjar en då?

Efter att en har varit på besök på mottagningen, fått en patient och antingen ringt och bokat in patienten eller fått den inbokad av mottagningen så är det dags att först träffa patienten för ett första samtal. Detta samtalet består mycket av att gå igenom sekretess och riktlinjer.

Efter det har vi studenter ett antal sessioner med patienten då vi kartlägger problematiken och samlar på information. Det ser olika ut hur mycket mottagningen har gjort innan första mötet – ibland finns viss information redan insamlad. Samtidigt som studenten kartlägger fyller hen också i en stor så kallad fallkonceptualisering som ska sammanställa en rad med information. Det är först när denna är helt godkänd av handledaren som behandlingen kan börja.

Vem bestämmer behandling?

Som nämnt ovan är det handledaren på skolan som, tillsammans med dig som student, är ansvarig för behandlingen. Det är därmed den handledaren som du kommer diskutera val av behandling. Då vi innan termin nio inte har superbra koll på alla möjliga behandlingar som finns så är det guld att ha någon att bolla med. Beroende på vilken mottagning du är på så kan en också höra sig för vad som är standard för den specifika problematiken på just den mottagningen.

Studenten får efter bedömningen ge en återgivning till patienten och då också presentera en behandling och motivera valet. Därefter får patienten såklart ta ställning till hur det verkar. Det är viktigt att det sker ett samarbete och att student och patient är samspelta.

Sen då?

Ja, när behandlingen är vald så är fokus att kunna ge behandlingen. En hel del tid går då till att läsa in sig och förstå viktiga bitar med den valda behandlingen. Är det en ny behandling som är okänd för en, så tar det såklart mer tid och energi.

Efter varje session med patienten ska en:

  • Fylla i journal på mottagning och till skolan
  • Fylla i sessionsrapport till skolan
  • Ladda upp ljudfil till skolan

Och handledningen?

Varje vecka har vi dessutom handledning. När vi i grupper om fyra studenter och en legitimerad och erfaren psykolog ses för att diskutera igenom hur det går. Handledningen ser lite olika ut i olika grupper gällande upplägg och innehåll. Generellt är dock tanken att en ska kunna lyfta frågor och funderingar för att få en så bra behandling som möjligt och för att utvecklas så mycket som möjligt.

Efter handledningen, som är på torsdagar mellan 13.30 och 16.30 för min del, så är det mer eller mindre dags att åter planera inför nästa möte med patienten. Sen rullar det runt så, med planering – session – handledning – planering – session och handledning.

Så vad tycker jag om upplägget?

Det tar mycket tid (mer än jag trodde!), men jag tycker verkligen att upplägget är bra! Det känns patientsäkert, vi lär oss mycket – såväl av oss själva och vår egen patient som av våra kursare i handledningsgruppen. Jag tycker verkligen om min mottagning jag är på och tycker handledningsgruppen är kanon.

 

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig som bloggar

En träningstokig psykologstudent med rötterna i den småländska byn Ramkvilla – det är jag. Mitt namn är Felicia Stålhand och sedan hösten 2016 studerar jag på psykologprogrammet vid Karolinska Institutet.