När huvudet är fullt
Har så mycket att säga. Så många tankar. Så mycket som gör mig frustrerad. Så mycket jag vill få ut på papper. Allt från orättvisor och otacksamhet till sjuka ideal och hets åt alla håll och kanter. I perioder bombar min hjärna mig med input och jag vill få ut allt. Liksom lätta på alla ord i huvudet.
Är en känslomänniska som tänker mycket och funderar mycket. Gillar att vrida och vända. Älskar att uppskatta saker och att skratta. En stor mix. Något jag tidigare tyckt varit jobbigt och svårt att ha koll på – men som jag nu oftast uppskattar. Har i några dagar dock varit i en bubbla av otillräcklighet. Vilket jag inte uppskattar. För jag vet så väl att det sitter i mitt huvud. Att jag inte måste förstå allt alltid i skolan. Att jag inte alltid måste känna att kroppen är snabb som tusan. Att jag kan käka godis från morgon till kväll. Att jag kan säga nej.
Efter skolan ringde jag syster, gick jag och köpte mat, grät en skvätt och käkade godis och popcorn i soffan. Ska snart kliva ur min dvala och möta Sofie för barhäng på söder. Det känns bra. Möta människor. Skratta. Prata. Ta en öl. Alldeles, alldeles perfekt nivå. Så vänner – ibland är en inte på toppen av berget. Men det är precis lika fint på vägen. Då kan en samla lärdomar, utvecklas och fundera. Det är fint.
0 kommentarer