Preppa matlådor för en första vecka

Publicerat: 30 augusti, 2020

Hörni? Det är dags för FÖRSTA VECKAN I SKOLAN. Hur sjukt är inte det egentligen?

Jag tycker det känns helt galet. Sommaren har (som alltid) gått fortare än fortast och även om jag gjort massor av saker. För när jag tänker efter känns början av sommaren väldigt långt bort.  Sen dess har jag hunnit med allt ifrån jobb inom psykiatrin, bad, glass, träning, bubbel, lek med vänners barn, båtåkande, bärplockning, cykelsemester med mamma och syster, fikor i mängder, roadtrip på Västkusten och i Skåne, skärgårdshäng, magiska PT-kunder såväl på Skrotet som över video från Småland, spelande med pappa och bland alla saker har det fått plats tårar, skratt, ångest, glädje, sorg och lycka.

Livet alltså.

Hur eller hur är det snart, om bara några timmar, dags att kicka igång höstterminen 2020. Sista året för min del på KI. Så märkligt. Så mycket tankar och känslor. Det är mycket som har rörts upp inom mig på senaste tid. Kanske på grund av att skolan ändå närmar sig sitt slut, kanske på grund av att jag inte helt känner mig i fas i livet, kanske på grund av ålder och kanske på grund av en längtan till något jag inte vet om. Mer om det framöver.

Men nu då. Nu kör vi igång höstterminen 2020.

Och det gör vi med dessa fina matlådor jag knåpade ihop idag. Idag blev nämligen en slappa och fixa dag. Jag gissar att jag inte är ensam om att ha haft en sådan idag. Det tog timmar innan jag satte fart. Soffan, godiset och en serie jag just börjat kolla på var mer lockande. Men sen blev det till att tvätta, laga mat och slutligen springa en runda, städa och få över syster på middag.

Så matådorna. Busenkla men så fina?! Kokade ris, gröna linser, belugalinser och broccoli. Sen svarvade jag zuccini och morot (så fint!!) och toppade med creme fraiche. När jag ändå pillade på i köket gjorde jag även ett storkok av en gryta med kikärtor, bönor, morot, zuccini, lök, vitlök, krossade tomater och grädde. Så även om jag inte är mentalt redo för skolstart så är jag redo i matlådeväg. Och det är ju alltid något.

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig som bloggar

En träningstokig psykologstudent med rötterna i den småländska byn Ramkvilla – det är jag. Mitt namn är Felicia Stålhand och sedan hösten 2016 studerar jag på psykologprogrammet vid Karolinska Institutet.