PTP – vad är det?
Kanske har du hört någon slänga sig med förkortningen PTP.
Kanske har du då funderat på VAD TUSAN DET ÄR FÖR YTTERLIGARE FÖRKORTNING INOM PSYKOLOGIN?! För det finns ju en del sådana. Förkortningar alltså. Ibland känns det som att psykologin gör allt för att få ihop en förkortning på tre bokstäver som känns bra i munnen.
Bort från förkortningar av annat slag och åter till PTP.
PTP står för praktisk tjänstgöring som psykolog och går att likställa med en läkares AT-tjänst (allmäntjänstgöring). Efter en psykologexamen, alltså fem års studier, kan du söka en PTP-plats. En PTP är likt AT en tjänst du själv söker och är alltså inget som skolan delar ut i klassen. Längden på tjänsten skiljer sig dock åt. En PTP-tjänst ska innefatta en tid som motsvarar ett års heltidstjänst. Du kan göra tjänsten på deltid men måste minst jobba 50 % och i så fall förlänga tiden så att det motsvarar ett års heltidstjänst.
Du måste ha minst 50 % av din heltid inom ett kliniskt arbete. Alltså att jobba med samtal, grupper och behandling. Resterande procent kan du jobba med forskning eller inom Arbets- och Organisationspsykologi. Det finns specifika forskartjänster som är uppbyggda på såväl kliniskt arbete som forskning. Hur det ser ut om en vill kombinera Arbets- och Organisationspsykologi är jag lite tveksam gällande. Men kommer kolla upp då mina tankar snurrar i de banorna.
Det är möjligt att vara på olika arbetsplatser, så länge platsen motsvarar minst fyra månaders heltidstjänst. Det går också att göra PTP inom den privata sektorn. Dock måste arbetsplatsen bli godkänd från Socialstyrelsen.
Så vad är då skillnaden på PTP året och att jobba som legitimerad psykolog?
- Handledning (av erfaren och legitimerad psykolog) i högre grad.
- Utbildning i högre grad.
- Lägre lön.
- Eventuellt lägre arbetsbelastning.
Vill ni kika mer ingående så kolla in handboken för PTP här. Här finns också en hel del frågor och svar om ni har funderingar.
HEJ FRÅN EN SNART PTP-SÖKANDE!
2 kommentarer