Social ångest – vad är det?
Enligt DSM-5 – som är ett verktyg för psykiatrin innehållandes standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd så är social fobi lite mer enkelt beskrivet:
* En stark och överdriven skräck för att bli granskad och för att göra bort sig eller på något sätt bli avslöjad i sociala situationer.
* Denna rädslan är så stark att man ofta (nästan alltid) försöker att undvika sociala situationer. Alternativet är att genomlida situationerna under plågsam ångest.
* Den starka sociala rädslan påverkar och begränsar personens liv på ett mycket negativt sätt.
Situationer som brukar kunna vara jobbiga är följande:
* Hålla föredrag/redovisa på arbetsmöte
* Konversera
* Äta tillsammans med andra
* Sitta mitt emot på T-bana/buss/tåg
* Möta någon bekant på stan
* Ringa och ta emot telefonsamtal
För här kan en verkligen understryka att många av oss känner något obehag inför vissa sociala situationer, framför allt när det gäller framträdanden och liknande. Dock är det inte alla som uppfyller kriterierna för social ångest. Dock är det vanligt och hela 12 % av svenska befolkningen har social ångest – vilket är en hög siffra.
Det finns en del teorier till vad de med social ångest har gemensamt, bland annat visar vissa studier på att de med social ångest lättare minns tidigare negativa händelser (minnesbias) vilket påverkar undvikande av situationer så väl som tolkning av situationer. Det finns också tankar om att de med social ångest tolkar saker på ett annat sätt (tolkningsbias) och att de således tolkar omgivningen på ett icke fördelaktigt sätt. De verkar också snabbare och lättare rika uppmärksamhet till hotfull information. Känt är också att de med social fobi har ett självfokus vilket gör att personen monitorerar och observerar sig själv utifrån. Ofta använder personen olika typer av säkerhetsbeteenden, små beteenden för att få det lite enklare. Det kan vara så som att sminka sig mycket, ha polotröja, undvika ögonkontakt, svara väldigt kort, tänka ut allt en ska säga innan en säger något och liknande.
Hur behandlas detta?
SBU som är Statens beredning för medicinsk utvärdering har lagt fram evidensläget som att KBT har evidensstyrka ett (vilket är det högsta en behandling kan få) vilket även farmakologiska behandlingar har, dock har KBT bättre långtidseffekter. Mycket av jobbet handlar om att uppmärksamma tankar, jobba med att undvika säkerhetsbeteenden och att lära sig hitta fokus här och nu.
0 kommentarer