Systersommar

Något av det bästa med sommaren är att jag och syster ofta är på någorlunda samma plats i världen. För fyra år sedan var vi i Indonesien och reste runt, för tre år sedan var vi på Bali, Sri Lanka och i Sverige, förra året var vi i Sverige och i år likaså. Under vår och höst har vi ofta varit på olika platser i världen så det är alltid lika härligt när vi har en vardag tillsammans. Nu senast var det London som tog henne och även om jag under de nio månaderna hälsade på fyra gånger så är det stor skillnad att ha henne i samma stad. Och inte nog med att vi är i samma stad så är vi till och med i samma lägenhet.

Jag är verkligen evigt tacksam för min syster. Hon är inte bara min bästa kompis utan också min stora förebild.

För några år sedan så sa jag att det nog inte skulle fungera att bo ihop på så liten yta. Kände att vi skulle gå varandra på nerverna och inte riktigt gynna relationen att bo så nära. Nu skulle jag kunna bo på halva ytan hur länge som helst med henne. (Okej Niko, du kanske hade tröttnat på mitt kläng och bortförklaringen att jag måste vara nära när det är så litet.. ;)) Vi har mer eller mindre alltid varit väldigt tighta, med en avstickare när jag var sjuk när jag var runt 16 år, annars har vi stått nära. Ibland extra nära och ibland nära.

Fullkomligt älskar vår relation och är väldigt glad att ha henne i vått och torrt.

Tycker det här med relationer är väldigt spännande. I många fall tror jag att det är just tid tillsammans som svetsar ihop människor. Tror inte att alla kommer bygga ihop en grym relation bara för att en spenderar tid ihop men jag tror att det faktum att min syster och jag har gjort extremt mycket ihop och delat extremt mycket gör att vår relation är så bra. En får inte plats att ge den tiden till allt och alla – men ett syskon faller det sig naturlig (i många fall) att umgås med. Speciellt om en är i samma ålder och bor i samma hushåll. Bara för att en är syskon är inte en relation bra och bara för att en inte är syskon betyder det inte att relationen inte är bra. Det finns dock en del saker som jag tror gynnas av att en har just en syskonrelation. Dels vetskapen om att veta att ens syskon förmodligen är kvar trots uppehåll i ens relation, trots bråk och trots olikheter. Även att ha samma punkt att återgå till tror jag stärker relationen. Och så vad jag sa innan – att en spenderat mycket tid ihop och har vuxit upp under liknande förhållanden.

Bra relationer är fantastiskt och så även en bra syskonrelation. Extremt fint tycker jag.

Nu åker syster igen om några veckor och redan nu känns det jobbigt. Nepal är det som väntar för henne och jag är både stolt och glad att hon åker – samtidigt som det värker i kroppen. På dessa veckor hinner vi dock hänga en hel del. Vi hinner träna, äta en hel del popcornpåsar, dricka drinkar, skratta, vara i Småland, åka till Västkusten, kolla på söndagsfilm, bada och göra utflykter. Hon kommer eventuellt också hinna tröttna på min sida där jag (allt för ofta) är den typiska lillasystern. När jag hoppar på henne, kramar henne tills hon får panik och får henne att bära min packning om jag är såååå trött på väg hem från gymmet. Hon får dock bara tröttna i några månader, för sen vill jag ha hem henne till Sverige igen.


0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig som bloggar