Vad är validering inom samtalsmetodik?
I förra veckan hade vi på termin tio handledning för termin fyras studenter. Det är så märkligt att det både känns nyligen och otroligt långt borta med termin fyra! Men jag minns faktiskt själv den kursen och det momentet relativt väl och då bloggen har varit levande under många år finns termin fyra sammanfattad här för den som är nyfiken.
I alla fall hade vi som uppdrag att handleda, rollspela och utvärdera inom validering. Något som kändes lite kul att få en påminnelse kring. Inte för att jag inte gör det – men för att påminnas om vilka olika sätt som finns.
Så vad är validering?
Med validering menas att något är meningsfullt och har relevans utifrån exempelvis ett sammanhang, fakta, en regel, logik eller ett mål. Inom samtalsmetodik handlar det om att bekräfta, förmedla och styrka att personen är exempelvis logisk, funktionell och grundad. Det är en viktig del av förhållandet mellan patient och psykolog och det kan göras på en rad olika sätt.
Hur validerar vi?
En kan validera tankar, känslor, beteenden och kroppsreaktioner. Detta kan vi göra genom att säga saker eller agera på ett specifikt sätt. I olika situationer passar olika typer av validering bäst in.
Olika nivåer
I veckan, samt under termin fyra såklart, fick vi läsa om sju olika valideringsnivåer. Dessa beskrivs nedan.
Lyssna och observera. Grundläggande såklart – men ha ögonkontakt, visa närvaro, nicka, hmma och var koncentrerad på vad som sägs.
Summera, spegla, återge och förmedla korrekt förståelse av patienten. Checka av så att du har förstått patienten, se om din tolkning tycks vara korrekt.
Läsa av patienten och förmedla det outsagda. Om något händer i rummet med patienten, lyft det och undersök om det har värde.
Göra begripligt utifrån historia. Det som påverkar kan handla om erfarenheter, inlärning och fysiologiska faktorer, exempelvis en historik av missbruk i familjen, dålig ekonomi som barn eller minnen. Det gäller att ha balans mellan att förklara varför det är som det är med att se att det är föränderligt och går att ändra.
Göra begripligt utifrån nuvarande omständigheter. Det kan handla om sömn, mat, ekonomi eller annat som påverkar situationen här och nu.
Behandla patienten som en jämlik och sann person. Agera som en medmänniska snarare än en professionell. Se att patienten är expert på sitt liv.
Förmedla en gemensam sårbarhet. Att visa känslor som psykolog är inte fel. Går en behandling inte som du eller patienten önskat är det okej att tycka att det är trist, om patienten berättar något tungt ät det okej att förmedla att det känns så. Det gäller att inte tappa fokus på patienten utan fortsätta ha hens liv i fokus.
När används validering då?
- När patient eller psykolog är pressad/förvirrad
- När patient eller psykolog inte gör det som fungerar
- När patient eller psykolog gör det som fungerar
- När patient eller psykolog är glad/nöjd
- När relationen är ansträngd
- När relationen ska fördjupas
Referens: Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : teori, strategi och teknik . Natur och kultur.
0 kommentarer