Var en medmänniska
Vaknade till en kall värld i morse. Dels ligger snön i tjocka drivor utanför fönstret och dels verkar vi få en rasistisk, sexistisk och narsicistisk president i USA. Båda dessa faktorer, och en rad andra, gör att vi måste agera mer och mer medmänskligt för att visa var skåpet ska stå.
Skrev om det här på instagram – men vill sprida ordet även här. Det är nämligen viktigt. Viktigt och så enkelt att göra något. En liten, liten handling kan få stor kraft.
Det börjar bli ruggit kallt ute och medan vi klagar på att ta oss femtio meter till tunnelbanan i regn, blåst eller snö så finns det de som inte har tak över huvudet. Inte har någonstans att kasta av sig ytterkläderna och krypa upp i en soffa och värma sig. Inte ett köksbord att äta vid och heller inte mat att äta.
Pita är en tjej som sitter utanför mitt lilla Ica. Hon vinkar alltid och ler brett när jag går eller cyklar förbi. Hon är i min ålder, det hade med andra ord lika gärna kunnat vara jag som satt där. Istället bor jag hundra meter bort i en etta i Vasastan. Ganska stor kontrast på liv.
Oavsett att kontrasten är enorm kan vi alla vara medmänniskor och hjälpa till.
I förra veckan när jag lämnade en frukostmacka stannade hon mig och bad mig om en tjänst. Hon ville inte ha all min egendom eller pengar. Hon bad om varmt vatten så hon kunde laga nudlar och bli lite varm. Det knöt sig i magen på mig. Varmt vatten. Så enkelt för mig. Så svårt för henne.
Hon vart överlycklig när jag kom tillbaka med hennes termosmugg och dessutom en kopp the. Hon fick en kort stunds värme. Det var allt.
Så hörni. Bygg inte upp en mur mellan människor. Sträck för tusan ut en hand. Du behöver inte axla alla. Det är omöjligt. Du behöver inte gilla det faktum att folk sitter på gatan. Men de är människor precis som du och jag. Har också ett liv, familj och drömmar. Så riv muren och gör något. Var en medmänniska. På riktigt. Bara gör det.
0 kommentarer