Vilka resurser och vilket lidande ligger på din tallrik?

11 januari, 2017

För ett år sedan körde jag och syster Veganuary och bestämde oss för att helt vara veganer under januari månad. En spännande tid – såväl som extremt lärorik och egentligen inte så svår tid. Dock släppte jag på spärren mot mjökprodukter efter månaden och gick tillbaka till att utesluta kött, fisk och fågel. En så kallad lakto/ovo vegetarian. Sedan tiden som vegan följer jag dock en rad olika vegansidor på Facebook och i dagarna när Mattias Kristiansson från Vegoriket lanserade en utmaning om att under 21 dagar vara vegan så ville jag åter hoppa på tåget.

För vad lärde jag mig egentligen under månaden som vegan? Jo, jag lärde mig mer om industrin som ligger bakom kött och mjölk. Något som jag egentligen inte alls vill stå bakom. En industri som många blundar för, på grund av att kött och mjölk är ju så gott och såå naturligt. Personligen tycker jag absolut att en får göra och äta som en vill. Dock tror jag att om fler visste och insåg vad som låg bakom kycklingfilén på tallriken skulle det inte vara lika aptitligt.

Det finns så mycket gott att äta…

… och även om det kan krävas en extra tanke – så blir det tids nog en vana.

Innan jag går vidare mer vill jag slå hål på den största myten om vegansk eller vegetarisk kost. Får du verkligen i dig allt protein du behöver? Protein tycks ha blivit lika med hälsan själv. Så fort en vara heter protein före eller efter, oavsett om det är proteinchips eller kakor med extra protein på toppen – så tycks det vara så extremt bra för kroppen. För kom igen, det är ju protein! Men vet ni? Det går att dra ner en smula på hysterin. Protein är absolut viktigt. Fett och kolhydrater likaså. Hur är det då om en äter vegetabiliskt? Får en i sig protein nog? Absolut! Bara som exempel innehåller kyckling 32 gram protein per 100 gram – medan sojabönor innehåller 34 gram protein per 100 gram. Likadant är det med vetegroddar, linser och andra bönor, hör och häpna men de innehåller protein OCH är vegetabiliska.

Så om proteinet inte är ett problem så går vi vidare till nästa. Varför tycker inte fler att miljöproblemen som köttindustrin skapar är otrolig? Jag kan i princip duscha i varmvatten varje minut av mitt liv, flyga till Asien ungefär en gång i månaden och ändå kommer jag inte upp i den skada på miljön som kött till en människa skapar. Visst är flyg och slöseri med vatten miljöbovar – men det framställs som att det är miljöbovar från helvetet medan det finns så mycket värre problem inom köttindustrin. Det mörkas en del med denna problematik och få vet hur extremt kostsamt det är för miljön. Köttindustrin mer koldioxidutsläpp än all världens transporter. Bilar, flyg, lastbilar – you name it. Så de som påstår att en kofis inte är farlig kan lägga ner det nu.

Min tredje fråga är egentligen extremt enkel och jag frågar mig själv det titt som tätt. Varför är det en norm att äta andra varelsers muskler och dricka en djurbebis mjölk? För hur naturligt är det egentligen? Vi lever inte längre i ett bondesamhälle och har inte varsin ko att ta hand om på gården. Vi köper industriell mat. Kött och kyckling vet många är en hemsk industri. Men även fisk ger stora konsekvenser för miljön och våra världshav. 20 % av det som fiskas upp används. Resten slängs och anses inte bra. Vi fiskar alltså slut på liv i haven. Vill ni veta hur naturligt ägg och mjölk egentligen är? Den vilda hönan värper ägg på våren för att få ungar. I industrierna har en genom avel och ljus, som får hönan att tro att det vår hela tiden, värper hon ägg året om. På grund av den höga värptakten skadas hönan. Hönan slaktas efter ett och ett halvt år för då är hon inte bruklig längre. Jättekul liv. Han-kycklingarna har det dock ännu tuffare, eftersom de inte värper ägg är de olönsamma och gasas ihjäl vid kläckningen. Naturlig energi från ägg var det. Lite likadant är det med mjölken och kossan. Kon som egentligen producerar omkring fem till tio liter mjölk per dygn har nu konstruerats om och producerar femtio liter. FEMTIO! Kalven får dessutom växa upp utan sin mamma och får mjölkersättning i stället. För att mjölk är ju människans bästa energidryck.

Dessutom kan jag lägga till att det tar mycket mer resurser att äta animaliska produkter – resurser som jorden inte egentligen har. Vi lever över vår planets budget och bryr oss inte om konsekvenserna det ger. Att leva i nuet är bra – men att inte se jorden som en enhet och resurserna som resurser vi måste dela på – det är lite trångsynt.

Okej. Kanske låter jag hård och lite som en militant vegan. För det är inte en norm att välja bort animaliska produkter. Det är lite märkligt. Om vi alla hade lite mer koll, lite mer insyn och lite mer respekt så undrar jag om inte fler skulle flytta sin norm. Min norm har definitivt ändrats. Är det fler som börjat tänka om? Börjat se med mer kritiska ögon?Kanske har någon där ute som mål att starta året med mer växtbaserad kost (I hope!). I så fall har jag en rad tips och tricks för hur du gör det enklare.

Gå ihop flera och hjälps åt. Med recept, med matlådor, med middagar, tips och tricks.
Ta hjälp av sociala medier och internet. Det finns så många bra bloggar och Facebookgrupper såväl för att få inspiration till matlagning och ersättningsprodukter som för att se hur vriden industrin är.
Läs den här artikeln från Naturskyddsföreningen. En extremt bra och välskriven text som besvarar såväl fördomar och frågor om att minska eller utesluta animaliska produkter.
Tänk på att det lilla blir det stora – ta babysteg fram så har du gjort något.