Känsliga tittare varnas.

I veckan har vi dissekerat ett grisöga – det djurögat som anatomiskt sätt är mest lik människans. Vi har fått skära ut varje del och placera ut det på papper. Alltid lika kul att leka kirurg!

Det var en utmaning att försöka separera alla delar och vissa är mer fästa och sega än andra. Speciellt retinan (näthinnan) hade jag svårt att handskas med. Blev inte mycket retina vi fick på pappret tillslut, haha.

Fun fact: Linsen står för 1/3 av ögats brytkraft (+20 Dioptrier*), resterande 2/3 (+40 Dioptrier) står kornea (hornhinnan) för. I videon har jag filmat effekten linsen har på texten.

*Sidonotis: Dioptri är en måttenhet på en lins ljusbrytande förmåga, det vi på vardagligt tal kallar för styrka.

Hela geggamojan är inte linsen utan det följde med glaskropp. Här är en bild där dessa två är tydligt separerade:

Hur häftigt?!

Jag får många olika frågor privat men det jag får i överflöd är just det som rubriken lyder: Är matten svår? Är det mycket engelska?

Så jag tänkte en gång för alla berätta hur det ligger till.

  • KTH/MATTEKURSERNA
Alla som börjar optikerprogrammet har inte lätt för matten. Trots det, klarar de flesta sig tillslut.
Taluppgifterna kan vara svåra, främst att tolka och förstå hur man ska gå vidare därifrån, men är inte det så för all matte och fysik i början rent generellt? Och det är så individuellt. Det jag kan säga med säkerhet är ju fler tal man löser desto bättre kan man tolka uppgifterna och då sitter lösningsmetodikerna i huvudet. Man får jättemycket hjälp. På KTH är det upplagt så att vi har en föreläsning, sen övningslektion där det gås igenom hur man ska gå tillväga för att lösa uppgifterna, därefter räknestuga där man kan få hjälp när man sitter och löser själv. Dessutom erbjuds det en repetitionskurs för matematik när man börjar!
Förövrigt har optikerutbildningen en ny utbildningsplan där det låter som att de har skärt ner något på matten, se här:
Screenshot från https://www.aphys.kth.se/se/groups/biox/education/optiker
Jag började HT18 så jag går efter gamla utbildningsplanen där jag läser alla ovannämnda kurser. Jag tyckte inte att matten var så mycket, och definitivt kommer inte vara framöver. De har ju slagit ihop det mesta till två kurser bara. Det är allt ni kommer behöva stå ut med! 🙂 Så småningom förstår man hur fundamentalt det är att vi lär oss det och när man har förstått det går det så snabbt.
Nu när jag har länkat till kurserna är det lätt att hitta sig in till gamla tentor. Jag brukar vilja avråda från att titta på dem innan man har läst en stor del av kursen för att det finns en risk att bli avskräckt. Det kan se ut komplicerat och svårt, men självfallet behöver inte vara det. Under kursen lär man sig allt det där och det blir begripligt tillslut.
  • ENGELSKAN

Vi har utländska lärare. Det blir en del engelska. MEN, det mesta är på svenska! Engelsktalande lärarna kan oftast kommunicera på svenska, så har man inte förstått något specifikt under föreläsningen och känner sig osäker på sin engelska kan man ta det på svenska med lärarna efteråt. Eller varför inte fråga sina klasskamrater? Har man inte snappat upp något själv brukar det alltid vara någon annan som har.

Så stressa inte~!

Att fysisk aktivitet är bra för oss är ingen nyhet. Vi alla vet att vi vinner på att röra oss mer, allt från att man blir starkare till bättre minne, sömn och mående rent allmänt. Men att komma igång med träning och hålla det igång är inte alltid så lätt, trots att vi vet hur stor positiv påverkan den har på oss. Jag är trött av att känna mig trött hela tiden och jag tror att det har med att jag brister i detta område så nu är jag fastbesluten att ändra på det!

Flera incidenter i vardagen har fått mig att inse att min kropp beter sig som en 50-årings. Varannan helg jobbar jag på en optikerbutik som assistent/säljare där jag står mestadels av tiden. Det är påfrestande på ryggen och jag märker av det ganska snabbt efter att ha stått ett tag. Mina kollegor säger sig vara för vana så de känner inte det, men jag får ont i ryggen efter varje arbetspass. Självklart förstår jag att det är p.g.a mina långa timmar av stillasittande på skolan och fritiden. Optikerassistenter får stå mycket, medan optiker får sitta mycket – därför måste man försöka få in träning i vardagen på andra sätt, typ gymma innan/efter jobbet. 

Boy, Exercise, Female, Fitness, Girl, Health, Human

En fantastisk sak med att gå på KI är att man är omgiven av människor som kan så mycket om människokroppen på ett eller annat sätt. Jag tog kontakt med blivande fysioterapeut Kiki, som är också en del av vår digitalambassadör team, efter att ha fått en utsträckning i benet. Konversationen ledde till att jag berättade att jag vill börja träna och hon erbjöd hjälpa mig komma igång – jätteschyst 🤩 Hon har gjort en mall (kika in på hennes blogg för att se hur den är upplagd) där hon skrev det jag berättade och tillsammans kom vi på kreativa förslag som jag kan väva in i vardagen.

Mitt problem är att jag är för bekväm. Bara en sådan sak som att svettas får mig att inte vilja röra på mig extra. Eller att vädret inte tillåter för en promenad idag. Det är konstanta ursäkter man kommer med, men vi måste bryta oss loss från det här beteendet för att steppa upp vår livskvalité. Alltså, hur svårt kan det vara att bara byta om till träningskläder och köra ett pass – svettas man är det bara att ta en snabbdusch efter? Skärpning nuuu.

Jag försöker få in vardagsmotion som att promenera från T-centralen till ögonsjukhuset istället för att ta kollektivtrafik, tar alltid trappor m.m… Men vill man få de riktiga hälsovinsterna måste man få upp pulsen i minst 10 min/dag och det ska jag nu jobba på. Jag har gått och köpt en ny yogamatta och är supertaggad för att använda den. Tack Kiki för pushen!

Hej!! Sist jag skrev här hade vi ännu inte träffat patienterna och många av oss var väldigt nervösa inför patientpassen. All in all gick det bra! Patienterna jag träffade var jättegulliga. Som min vän uttryckte det ”patienten lugnade ner mig mer än jag lugnade hen.”

Nu i efterhand kommer man på vad man kunde ha gjort bättre, vad man missade och framförallt hur man ska prata till patienten. Det är en skicklighet man måste träna upp… Oftast övar vi med varandra i klassen och vi vet allt som pågår så då tänker man inte riktigt på att berätta vad det är man undersöker. Visst kör vi lite rollspel ibland för att öva på dialogen, men fortfarande är det inte samma sak som med en som inte har vår utbildning. Jag är bra på att berätta instruktionerna men inte varför jag gör vad jag gör. Jag hade till och med skrivit det som en notis till mig själv innan patientpasset, ”berätta för px vad du gör” – ändå glömde jag! Måste.bli.bättre.

För övrigt har vi haft två praktiska prov under veckan varav keratometri, dvs. manuell uppmätning av hornhinnans kurvatur. Att veta hornhinnans kurvatur är viktigt vid flera olika tillfällen, t.ex:

  • i samband med refraktiva operationer
  • vid kontaktlinstillpassning
  • vid misstanke av keratokonus (ett sjukdomstillstånd där hornhinnan gradvis blir kupigare och förtunnas)

Human Eye, Iris, Macro, View, Cornea, Close Up, Vision

Andra provet var ett vi hade första året, nämligen retiniskopi, åter med skärpta regler (framförallt vad gäller tiden) just för att vi ska snygga till skickligheten.

Nästa vecka väntar det tredje praktiska provet där vi ska göra en hel synundersökning på kortare tid med extra inslag såsom undersökning av gömda skelningar och vergensen av ögonen. Veckan därefter är det t e n t a.

Jag förbryllas fortfarande av hur fort utvecklingen går framåt på universitetet. Vi har lärt oss så mycket och det har inte ens gått en månad än sen vi började på nytt. Redan nästa vecka kommer vi träffa riktiga patienter. Dessa är då betalda av KI för att vara våra patienter så de är medvetna om att vi är nybörjare men fortfarande… helt sjukt! Det ska bli så spännande 😁 Igår fick vi våra tröjor som vi ska ha på oss under patientpassen. Min favoritfärg! ♡


Den behöver strykas dock.

Jag kommer framöver skriva mer om vad vi har lärt oss men tänkte först berätta vad som pågår just nu. Ha det så bra!