När det blir för mycket
Ibland kan studierna, som allt annat, ta på ens krafter. När det händer, när det blir för mycket, brukar jag likna det med att min kropp stänger ner – just eftersom jag inte kan ta upp information längre. Jag vill bara komma bort från plugget så mycket jag kan.
Det är inget hälsosam fenomen i längden. Ja, man kan ta några dagar ledigt om man känner att det skulle hjälpa. Men det finns en risk att man stannar i den vanan. Man hamnar mer efter, stressen ökar, ”snart är det tenta, hur i hela friden ska jag hinna med allt nu?” ändå försöker man inte för nu känner man sig hjälplös. Det är en ond cirkel. Det är en långvarig stress som ter sig i sina konsekvenser.
Hur bryter man sig loss från den onda cirkeln?
Bara att ta sig upp och göra det man måste göra. Det finns inget annat sätt. Du kan inte ladda ner infon från boken till din hjärna som en hårdvara och du kan inte trolla fram en smartare hjärna. Du måste plugga för att informationen ska förvärvas. Lättare sagt än gjort som det är behöver man skaffa sig eller påminna sig själv om sin motivation, drivkraften som får en att blicka framåt och faktiskt göra det man ska. Det är också bra att tänka även om man ligger efter, så sätter man nu stopp för det åtminstone så att situationen inte blir värre.
Sakerna man har att göra kan kännas som ett berg på en så fort man tänker på det, därför blir det lättare för kroppen att avvika från dessa tankar. F i g h t o r f l i g h t. Här väljer kroppen att fly, men du kan styra den så att den istället kämpar på. Kroppen kommer att tacka dig. Först kan man tycka att det är krångligt, man blir fortfarande distraherad, det är just därför det heter kämpa. Det är kämpigt i början. Det gäller att härda ut. Snart inser du att det inte var alls så farligt eller svårt som du hade tänkt dig och saker rullar på. Det är då den fantastiska känslan av att uppnått något fyller en och cirkeln är bruten.
#notetoself
0 kommentarer