KI-studenten Isabelle

Det som Karolinska Institutet är mest känt för är medicinsk forskning. Ibland ökänt. Forskningen var utan tvekan en av de främsta anledningarna till varför jag valde att plugga på Karolinska Institutet, men det kan vara svårt att få kontakt med en forskargrupp som både sysslar med något som man är intresserad av OCH är villig att ta sig an en oerfaren student. Dessutom kan den vara en kostnadsfråga – både för dig och för forskargruppen. Här är mina tips på hur du kan komma igång med forskning: 

1. Läs på. Sugen på forskning men osäker på vad du vill forska på? Titta på ett vetenskapsprogram, bläddra igenom en vetenskapstidning, lyssna på en vetenskapspodd. Låter något ämne mer intressant än något annat är det bara att använda internet (eller gå till biblioteket om du fortfarande lever på 90-talet) och kolla upp mer om ämnet. Det finns såklart varierande nivå på populärvetenskap, men jag kan rekommendera poddarna The Infinite Monkey Cage och The Skeptic’s Guide to the Universe samt nyhetssidorna The Conversation och ScienceBasedMedicine för lättillgänglig och korrekt vetenskapsrapportering.
2. Ta kontakt. När du väl har fastnat för något, kolla på ditt närmsta universitets hemsida och ta reda på om någon av forskningsgrupperna där sysslar med samma sak, eller åtminstone något liknande – här finns en lista på alla forskningsområden på KI. Skriv ihop ett mejl (eller ett brev om du fortfarande lever på 90-talet) där du berättar vem du är och att du gärna skulle vilja ta del av deras forskning.
   1. Gruppen Studenter i Forskning vid Läkarsektionen på KI har sammanställt en jättebra lista på alla forskare på KI som uttryckligen sagt att de är villiga att ta emot studenter.
3. Stipendier. Forskning är inte den mest ekonomiskt lönsamma sysselsättningen, därför kan det vara så att labben tycker att materialkostnaderna är för stora för att man ska kunna ta in en oerfaren student. Likaså kan du som oerfaren student inte förvänta dig att få ersättning för ditt labbarbete. Då kan det vara bra att söka stipendier – exempelvis Svenska Läkarförbundets – som kan gå till både materialkostnader och ersättning för dig.
4. Läs en kurs där forskning ingår. Fördelen med att läsa en kurs är att den kan stå för en del av materialkostnaderna och att du kan få studiestöd och/eller stipendium för den. Går du på gymnasiet finns det lite olika sommarforskarskolor – Karolinska Instituets sommarforskarskola, Rays, AstraZenecas sommarforskarskola, med flera. Är du färdig med gymnasiet kan du kolla på utbudet vid ditt närmsta universitet. På KI finns det två kurser med forskningsinriktning som är till för KI-studenter på läkarprogrammet – FoLäk och KI Summer School in Medical Research.
5. Ha tålamod och tänk realistiskt. Forskning i verkligheten är sällan genombrott efter genombrott, uppfinning efter uppfinning, det är en långsam och metodisk process som kräver mycket tålamod – särskilt om man är helt grön.
   1. Känns det som bara går sakta och inte framåt? Då kan det vara bättre att hitta en ny handledare.

Vill du veta mer om forskning ? Du får jättegärna kontakta mig, men förbundet Unga Forskare och Studenter i Forskning är experterna. Är du kvinna eller ickebinär är nätverket Women in Science en jättebra resurs. 

PS. Bilden ovan är från 2015, när jag var på Karolinska Institutets sommarforskarskola för gymnasieelever. Jag har hållit kontakt med mina handledare och är faktiskt del av samma forskargrupp den här sommaren.