Studentvalda kurser/SVK – vad ska man välja?

Posted on by kistudentenisabelle

Läkarprogrammet är en ganska låst utbildning. Alla studenter ska läsa exakt samma kurser i exakt samma ordning, med undantag för några få kurser – de studentvalda kurserna (SVK). 

SVK finns på termin 6, 7, 10 och 11 på läkarprogrammet. Du kan titta på exakt vilka kurser som erbjuds på de olika terminerna här. Det finns många kurser som låter spännande, men eftersom man bara kan välja en åt gången, måste man prioritera. Det är inte heller garanterat att man får kursen man valde i första hand – vissa kurser är populärare än andra. Så hur ska man välja?

  •  Vill du fördjupa dig i ett ämne? Flera SVK är fördjupningar inom ämnen som man redan läser på läkarprogrammets låsta kurser, till exempel hjärtsvikt och ortopedi.
  • Vill du lära dig något nytt? Vissa SVK introducerar ämnen som man vanligtvis inte läser om, till exempel naturläkemedel, plastikkirurgi och mänskliga rättigheter.
  • Vill du ha praktik och studiebesök på kursen? I endokrinologikursen får man vara med på flera mottagningsbesök och delta i handläggningen av patienter.
  • Vill du bara ha teori? Kursen Hållbar utveckling består mest av föreläsningar, fallstudier och projektarbeten.
  • Vill du ha nära till kursens lokaler? Flera kurser hålls på KI Campus Solna, andra på Campus Flemingsberg, vissa på Karolinska Sjukhuset. Vill du se till att ha kort resväg till kursen, kolla kursens schema i förväg och se vilka lokaler kursen använder.
  • Vill du åka utomlands? Tre kurser inkluderar en utlandsresa för studiebesök och praktik; Diabetessjukdomar, Global hälsa och Global kirurgi. Diabetessjukdomar åker till Orissa i Indien i 4 veckor. Global hälsa åker till antingen Laos, Tanzania, Uganda eller Vietnam i 2 veckor. Global Kirurgi åker till Uganda i 2 veckor. Tanken med dessa kurser är att man ska få bättre förståelse för hur medicin och sjukvård fungerar i låg- och medelinkomstländer och kunna jämföra med svensk sjukvård.
  • Bonus! Vill du tillgodoräkna utbytesstudier? I de allra flesta fall brukar det gå bra att tillgodoräkna utbytesstudier till SVK.

Själv har jag precis läst SVK Global kirurgi, som jag kommer berätta mer om i kommande inlägg. 

Så får du ut mest av din praktik: 5 tips

Posted on , uppdaterad by kistudentenisabelle

Praktik, även kallad verksamhetsförlagd utbildning, är en stor del av läkarprogrammet. Praktik innebär att man är på vårdcentral, sjukhusavdelning, akuten eller specialistmottagning. Så hur ska man göra för att ha det så roligt och så lärorikt som möjligt på praktiken?

Som du kan läsa i min beskrivning av läkarprogrammets terminer blir praktiken central i utbildningen först termin 5. Oftast är man på en och samma praktikplats med samma handledare i en arbetsvecka. Då har man praktik cirka kl 8-16, ibland 07.30-16.30, vilket kan ta på krafterna. Personligen har jag sällan kraft till att plugga på kvällen efter en hel dags praktik, så då gäller det att jag lär mig så mycket som möjligt på praktiken.

Här är mina bästa tips för en lärorik praktik:

  • Ha koll på kraven på dig och din handledare. Oftast får man information om praktiken från kursledningen, antingen via intranätet eller mejlen. Behöver du få skriven feedback? Underskrifter för närvaro? Finns det obligatoriska praktiska färdigheter som du måste öva på? Ibland finns en lista med praktiska lärandemål på intranätet.
  • Stäm av med din handledare redan första morgonen. Se till att hen är medveten om dina lärandemål, dina förkunskaper och förväntningar. Ofta är det bra att säga att du vill ha ett feedback-möte i slutet av veckan och försöka boka in det i förväg.
  • Ta initiativ och var proaktiv. Fråga om du får prata eller undersöka patienten själv och sen rapportera över. Be om feedback på dina anteckningar.
  • Lär dig av vårdpersonalen. Osäker på alla delar av neurologiskt status och vad man egentligen testar? Fråga din handledare. Nyfiken på hur man bäst tar venöst blodprov? Fråga sköterskan. Klurig seminarieuppgift eller någon del av en föreläsning som du inte förstår? Fråga överläkaren.
  • Påminn handledaren om att du finns. Olika handledare är olika intresserade av att handleda, olika praktikplatser är olika stressiga. Ibland blir man bortglömd som student, så då gäller det att säga till. Hur upptagen din handledare än är, är handledningen lika viktig och nödvändig som hens andra arbetsuppgifter. Påminn hen löpande om dina lärandemål så att du får den utbildning du är berättigad.

Med det sagt önskar jag dig en superbra och nyttig praktik!

Fler tips om praktik och klinik hittar du i kategorin ”Klinik i fokus” och taggen ”praktik och klinik”.

Dissektion: Att se en död kropp

Posted on , uppdaterad by kistudentenisabelle

Har du inte sett en död kropp tidigare, kommer du definitivt att få se (mer än) en under läkarutbildningen. Det kan låta obehagligt. Det kan vara obehagligt.

Dissektion är en del av anatomiundervisningen på Karolinska Institutet, vilket innebär att man skär upp en kropp för att titta på dess struktur. Dissektioner utförs på balsamerade människokroppar som donerats till KIs undervisning – det är alltså personer som innan sin död valt att donera sina kroppar till KI.

Dissektionsundervisningen ligger på sjätte våningen i Berzelius lab på Karolinska Institutet Campus Solna. Det är studenter på termin 4 och uppåt som håller i undervisningen och den är oftast obligatorisk. Redan i mitten av termin 1 får man se på en av de balsamerade kropparna, men det är först i slutet av termin 2 man själv som student får skära i kropparna för att frilägga strukturerna. Dissektionsförhör har man i slutet av termin 2 som en del av anatomin, samt i början av termin 3 som en del av den fördjupade anatomin.

För många är det laddat att se, röra vid och skära i en död kropp. Så varför har vi dissektionerna överhuvudtaget?

  • Man lär sig mer av dissektion än av plastmodeller eller datorprogram, eftersom det är ”på riktigt” och man kan använda sig av fler sinnen.
  • Man får se de verkliga strukturerna i sitt sammanhang – alla kärl, ben, muskler, interna organ, nerver.
  • Det finns ingen risk för att strukturerna inte är anatomiskt korrekta.
  • Man får se en större variation i form än de förskönade bilder som anatomiböckerna brukar visa. Verkligheten är sällan så symmetrisk och tydlig som den är i böckerna.
  • Det är bra övning inför de kliniska terminerna när man kommer få klämma och känna på levande personer.

Vad kan man göra för att klara av dissektionerna om man mår dåligt?

  • Stryk tigerbalsam under näsan så känner du inte av lukten lika mycket.
  • Ha ett par extra handskar på dig så känner du dig mer avskärmad.
  • Påminn dig själv om att det här är till för din inlärning och att kroppen donerades helt frivilligt.
  • Se till att du har ätit och druckit innan undervisningen så att du inte svimmar.
  • Ta en paus om du mår dåligt.

Jag tyckte personligen att dissektionerna var väldigt mentalt påfrestande, men oerhört lärorika.

Du kan läsa mer om KIs donationsregister för kroppar här.

Läkarprogrammets 11 terminer

Posted on , uppdaterad by kistudentenisabelle

Läkarprogrammet är den längsta grundutbildningen i Sverige, men de 11 terminerna skiljer sig från varandra. Här är en kort sammanfattning av hur terminerna ser ut på Karolinska Institutet.

  • Termin 1. Den friska människan 1. Introduktion till läkarprogrammet, cellbiologi, från ägg till foster, biokemi. Biokemin brukar anses vara den svåraste delen av termin 1. Terminen utgörs till största del av icke-obligatoriska föreläsningar. 2 praktikdagar på vårdcentral.
  • Termin 2. Den friska människan 2. Fysiologi, endokrinologi och anatomi. Fysiologin med syra-bas-beräkningar kan vara lite klurig i början. På anatomin gäller det att memorera många kroppsdelar och strukturer. Terminen utgörs till största del av icke-obligatoriska föreläsningar, men har fler obligatoriska seminarier och workshops än första terminen. 4 praktikdagar på vårdcentral. Flera dissektioner och mikroskoperingar.
  • Termin 3. Den friska människan 3. Fördjupad anatomi och neurologi (på engelska). Examineras med två mindre tentor och uppfattas därför inte som så jobbig. Den sjuka människan 1. Immunologi, patologi. Patologin uppfattas som ett av de tyngre momenten av läkarprogrammet då den täcker ett stort område under kort tid. Terminen är en blandning av icke-obligatoriska föreläsningar, obligatoriska seminarier och workshops. 4 praktikdagar på vårdcentral. Flera dissektioner, några mikroskoperingar, en obduktion.
  • Termin 4. Den sjuka människan 2. Farmakologi och infektiologi, medicinsk diagnostik, klinisk kemi, EKG-tolkning. Det jobbigaste på termin 4 är den så kallade ”Preklin-tentan”, integrerad deltentamen, som testar allt man ska ha lärt sig på termin 1-4. Ganska många obligatoriska seminarier, under senare delen av terminen nästan varje dag. Praktiska övningar flera gånger i veckan under senare delen av terminen.
  • Termin 5 och termin 6. Klinisk medicin, inriktning internmedicin. De två första kliniska terminerna. Det här innebär att man får träffa patienter regelbundet och börja ta hand om dem själv. Hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, lungsjukdomar, reumatologi, gastroenterologi, diabetesmedicin, åldrande, klinisk farmakologi, hudsjukdomar, infektionssjukdomar. Tentorna brukar inte anses så tunga på de här terminerna; de är 6 st med jämna mellanrum. I slutet av termin 6 har man sitt första OSCE-prov, vilket är ett praktiskt prov som kan vara nervöst att göra. Terminerna delas in i 3-veckors block, vartannat icke-obligatoriska föreläsningar, vartannat praktik på vårdavdelning. 2 veckors praktik på vårdcentral.
  • Termin 7. Klinisk medicin, inriktning kirurgi. Terminen med allra mest praktik och obligatorier. Kirurgi, ortopedi, anestesi, urologi. Tentan anses ganska svår, men framför allt är det tungt att ha praktik 8-17 varje dag. 1 praktikvecka på vårdcentral. Obligatorisk praktik så gott som varje dag.
  • Termin 8. Examensarbete i medicin. Terminen med knappt några obligatorier, ingen praktik och ingen tenta. Den här terminen skriver man en uppsats på 30 hp som man ska försvara i slutet av terminen. Här är det helt upp till studenten själv hur mycket och hur hårt hen vill arbeta.
  • Termin 9. Klinisk medicin, inriktning neuro, sinnen och psyke. Neurologi, öron, näsa, hals, ögon, psykiatri. 1 vecka på vårdcentral. Mycket praktik och obligatorier, men inte lika mycket som termin 7.
  • Termin 10. Klinisk medicin, inriktning reproduktion och utveckling. Gynekologi, förlossning, pediatrik. Blandning av praktik och föreläsningar. Anses vara en hyfsat lätt termin.
  • Termin 11. Hälsa i samhälle och miljö. Den sista terminen på läkarprogrammet innehåller lite av allt som man läst tidigare. Mest icke-obligatoriska föreläsningar. En sista veckas praktik på vårdcentral.  En ganska lätt termin; det gäller bara att klara den sluttentamen.

Vill du läsa mer om hur terminerna på läkarprogrammet ser ut kolla på KI’s officiella sida , min kollega KI-studenten Oscars beskrivningar och Svenska Läkarförbundets kartläggning av schemaläggningen på läkarprogrammen i Sverige. 

KI-studenten Isabelles typiska eftermiddag på sjukhuset

Posted on , uppdaterad by kistudentenisabelle

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur en typisk dag på sjukhusavdelning för en (typisk) läkarstudent ser ut. Nu vill jag berätta hur mina dagar brukar se ut.

Det här är en fortsättning på inlägget ”KI-studenten Isabelles typiska morgon på sjukhuset”, eftersom praktiken brukar innefatta heldagar.

12.00 Lunch. Jag går till studenternas matsal och äter lunch med mina klasskamrater. När man har praktik är man för det mesta ganska ensam på vårdavdelningen, så jag brukar vilja passa på att snacka med mina kompisar på lunchen.

12.55 Jag snackar lite för länge med mina kompisar på lunchen och måste skynda mig tillbaka till sjukhusavdelningen för att hinna till eftermiddagens teamrond kl 13.00.

13.00 Teamronden är försenad eftersom min handledare måste ringa konsultsamtal (dvs konsultera kollegor inom andra specialiteter på sjukhuset) och sköterskorna är upptagna med besvärliga patienter. Jag pustar ut för det innebär att jag hinner hämta andan och äntligen gå på toa innan teamronden börjar.

13.20 Dags för teamrond! Återhämtad och tömd som jag är, tar jag modet till mig om att få be om att få ”ronda” (dvs presentera) ett par av patienterna som teamet ansvarar för.

13.35 Eftermiddagsrond – vi tittar till patienterna på samma sätt som vi gjorde i morse. Överläkaren har glömt bort att jag bad om att få ronda ett par av patienterna och leder hela ronden medan jag försöker springa ikapp hen – av någon anledning brukar läkare ha långa ben och väldigt snabba steg.

14.00 Jag har återigen strul med att komma in i TakeCare, men när jag väl kommer in kollar jag på provsvar, röntgensvar och odlingssvar och diskuterar med min handledare.

14.00-15.15 Diverse sysslor:

  • Gå igenom mina anteckningar från imorse med min handledare.
  • Kolla om det finns röntgensvar och provsvar – försöka bedöma svaren själv och koppla till patientens sjukdomsbild.
  • Dricka ännu mer kaffe.
  • Hoppas på att det finns frukt i personalrummet – ta en frukt isåfall.
  • Förbereda mig inför veckans seminarium.
  • Mer kaffe.

15.30 Jag känner mig ganska klar för dagen och frågar min handledare om det finns något mer jag kan göra, om inte får jag gå hem. Det är 90% chans att handledaren säger att jag får gå, 10% risk att hen säger att hen har en epikris som jag gärna får diktera.

16.00 Slut för idag! Jag går ner till omklädningsrummen och byter om. Är noggrann med att inte glömma kvar något i sjukhuskläderna, eftersom det som slängs in i tvätten aldrig kommer tillbaka – aldrig.

16.30 På väg hem inser jag att jag glömde min namnskylt kvar på bussarongen. Jag skulle kunna åka tillbaka och gräva fram bussarongen med namnskylten ur tvättkorgen. Jag skulle också kunna acceptera namnskyltens öde och fortsätta hem för att göra mig redo för nästa dag. Jag gör det sistnämnda.

KI-studenten Isabelles typiska morgon på sjukhuset

Posted on , uppdaterad by kistudentenisabelle

I ett tidigare inlägg berättade jag om hur en typisk dag på sjukhusavdelning för en (typisk) läkarstudent ser ut. Nu vill jag berätta hur mina dagar brukar se ut.

Jag går termin 7 på läkarprogrammet och är placerad på Södersjukhuset (SöS). På SöS har jag varit på både internmedicinska avdelningar och kirurgavdelning. Så här brukar en vanlig praktikdag se ut för mig. 

06.30 Väckarklockan går igång på min mobiltelefon. Jag svär, trycker på snooze och somnar om.

06.39 Väckarklockan ringer igen. Jag svär, tvingar mig själv att hålla ögonen uppe genom att kolla diverse sociala medier på min mobil i X antal minuter tills jag börjar få bråttom och måste skynda mig att äta frukost.

07.03 Ett nytt alarm ringer på min mobil för att påminna mig om att jag borde klä på mig och borsta tänderna innan jag springer till bussen.

07.12 Jag är på väg ut ur dörren men kommer på att jag inte packat min matlåda. Jag tar matlådan och måste springa från min ytterdörr fram till busshållplatsen.

07.18 Flämtandes säger jag godmorgon till busschauffören och kliver på bussen.

07.47 Bussen blir försenad i morgonrusningen.

07.50 Jag springer från busshållplatsen till SöS klädförråd. Suckar över att det inte finns några bussaronger i min storlek. Tar ett ombyte och går till studenternas omklädningsrum. Sliter av mig mina civilkläder och slänger på mig sjukhuskläderna, springer upp till sjukhusavdelningen för att hinna till morgonmötet.

08.01 Trillar in på morgonmötet svettig och flåsig och hoppas att svettfläckarna på min alldeles nytvättade och hemskt sittande bussarong inte är för uppenbara. Försöker hänga med i vad nattjouren rapporterar med varierande framgång.

08.15 Tar en kaffe som jag tar med in på teamronden i läkarrummet. Loggar in på en dator med mitt e-tjänstekort – datorn säger åt mig att vänta medan den uppdateras. Först när teamronden är klar kommer jag in på datorn, men då är det dags att titta till patienterna så jag måste logga ut på en gång.

08.30 Morgonrond av patienter. Vissa patienter har jag träffat tidigare, andra inte. Vissa är pratsamma och uppskattar att läkarstudenter är med på ronden, andra inte.

09.00 Dags för röntgenrond. Jag har länge inte förstått vad som menas med röntgenrond, men tydligen är det ett möte där läkare kan be radiologen att granska och jämföra röntgenbilder i komplicerade patientfall, utöver den vanliga röntgenbedömningen. Ibland kan det vara svårt att hänga med, men det är ofta lärorikt att se hur olika tillstånd ser ut på röntgen och vilken innebörd det har för patienten

09.30 Tar en till kaffe som jag dricker medan jag börjar skriva daganteckningar.

10.00 Diverse sysslor:

  • Titta till de patienter som behövde undersökas eller pratas med extra.
  • Skriva remisser för röntgenundersökning, vårdcentral, geriatrik, ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).
  • Göra inskrivningar.
  • Hålla i utskrivningssamtal.
  • Dricka mycket kaffe. Det är någon outtalad regel att alla vårdgivare ska ha ett koffeinberoende.
  • Öva på att hålla blåsan. Trots att vårdgivare dricker oerhört mycket kaffe går de väldigt sällan på toaletten.

11.30 Fortsätter diverse sysslor samtidigt som jag räknar sekunderna till att klockan blir 12.00 för jag är så fruktansvärt hungrig. Äter sockerbitar som egentligen ska läggas i kaffet eller teet för att tysta min skrikande mage.

12.00 Äntligen lunch.