KI-studenten Isabelle

Du har väl inte missat att KI har digital öppet hus den 18 mars? All info hittar du här. Har du en fråga som inte står med här? Skicka dina frågor till mig via ”Kontakt” högst upp på bloggen.

1. Är det svårt att komma in på läkarprogrammet?

Ja. Läkarprogrammet på Karolinska Institutet är en av de mest sökta högskoleutbildningarna. Därför brukar antagningspoängen för gymnasiebetyg ligga kring max (inklusive meritpoäng). För högskoleprovet ligger det kring 1.8, för de som söker med högskoleprovet via “Alternativt Urval” (PIL, en speciell kvot just för KIs läkarprogram där intervju och andra tester ingår) brukar poängen vara 1.3-1.5. Läs mer om PIL här: https://blog.kise/kistudentenisabelle/fraga-kan-jag-komma-in-pa-annat-an-betyg/. Exakta antagningspoäng för varje termin finns på statistik.uhr.se.

2. Hur långt är läkarprogrammet? 

11 terminer (5,5 år). Efter 11 terminer får man examen, men för att få läkarlegitimation behöver man göra allmäntjänstgöring (AT). DOCK kommer det här att förändras från och med hösten 2021. De som börjar läkarprogrammet hösten 2021 eller senare kommer läsa 12 terminer (6 år) och bli legitimerade samtidigt som de tar examen. Läs mer om det 6-åriga läkarprogrammet här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/fraga-6-arigt-lakarprogram-eller-55-arigt-lakarprogram/

3. Vad är AT och ST?

AT är en ca 18 månader lång betald praktik, som är mer jobb än utbildning, med undantag för att man skriver en tenta i slutet av AT för att få sin legitimation. AT söker man via sjukhus, inte via högskolor. Man kan jobba som läkare innan man har gjort AT och fått sin legitimation. Efter AT kan man göra specialisttjänstgöring (ST), som också är betald och baserat på sjukhus/vårdcentral och inte högskola. ST brukar ta 5 år, efter ST blir man specialistläkare inom sitt valda område. Allmänmedicin (allmänläkare/husläkare som man träffar på vårdcentralen) är också specialistläkare.

4. Kan man läsa läkarprogrammet på engelska?

NEJ. I Sverige finns läkarprogrammet bara tillgängligt på svenska. Ett fåtal kurser på Karolinska Institutet ges på engelska så att utländska utbytesstudenter ska kunna hänga med, till exempel DFM3 Neurologi (termin 3) och Klinisk Medicin inriktning kirurgi (termin 7). Majoriteten av kurslitteraturen är skriven på engelska. DÄREMOT finns det inget krav på svenskt medborgarskap för att läsa till läkare i Sverige. Är du EU-medborgare är det helt gratis dessutom. Läs mer här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/tag/english/

5. Är läkarprogrammet svårt? Behöver man plugga mycket?

Det här är såklart en väldigt subjektiv fråga. Det jag kan säga är att plugga på läkarprogrammet är en HELTIDSSYSSLA, du kommer behöver lägga ner tid och energi och du bör räkna med att läkarstudierna kommer vara din huvudsakliga sysselsättning. Det som kan uppfattas svårt med läkarprogrammet är att man behöver memorera väldigt många begrepp och koncept inför tentor, en del kurser (till exempel anatomi) handlar mycket om att bara kunna banka in information. Något man också bör ha i åtanke är att läkarprogrammet består av väldigt mycket schemalagd tid och obligatoriska moment jämfört med många andra högskoleutbildningar. Vi har inte speciellt många inlämningar, men vi har många seminarier och mycket praktik. Vi har också flera stora tentor som omfattar en hel termin. Läs mer om hur läkarprogrammets upplägg här: https://blog.ki.se/kistudentenisabelle/lakarprogrammets-11-terminer/.