Prokrastinera utan dåligt samvete – titta på vetenskapliga filmer, del 2

Screen Shot 2018-02-22 at 20.13.09.pngHur kombinerar man sitt filmintresse med sina läkarstudier? Man tittar på filmer som handlar om läkarstudier! Eller åtminstone är lite vagt relaterade till det.

Det här är en fortsättning på listan på vagt vetenskapligt relevanta filmer som jag påbörjade i det här inlägget.

  • Ex Machina (2014) – En datorprogrammerare bjuds hem till en IT-miljardär för att bedöma om hans människolika robot verkligen är självmedveten och besitter artificiell intelligens på mänsklig nivå. Filmens teknologi är självklart mycket mer avancerad än verklighetens, men den är inte orealistiskt. Det är definitivt värt att ställa sig frågan om vad i våra sinnen som gör oss till människor, och vad som skulle krävas av en dator för att nå dit. Her (2013) handlar också om artificiell intelligens och kan vara värd att titta på.
  • The Imitation Game (2014) – Baserad på den verklige datorpionjären Alan Turings liv under Andra världskriget. Alan Turing bidrog till att de Allierade kunde dekryptera nazisternas telegram, vilket i längden bidrog till deras seger. Filmen är inte helt historiskt korrekt, men personligen tycker jag att storyn kompenserar för det. Kul fakta: det mest kända testet för bedömning av artificiell intelligens kallas Turing-testet efter Alan Turing och används i Ex Machina. En annan bra film om en brittisk vetenskapsmans liv är The Theory of Everything (2014) som handlar om fysikern Stephen Hawking. Hidden Figures är också en verklighetsbaserad film som porträtterar matematikerna Katherine Goble Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jackson som jobbade på NASA i samband med de första månlandningarna.
  • Hysteria (2011) – Äntligen en romantisk komedi på den här listan! Men låt inte skenet bedra, filmen handlar om det sena 1800-talets kvinnoförtryck. Även om alla detaljer inte är historiskt korrekta, stämmer principerna filmen framhäver. Kvinnor som var upprörda, oroade, arga eller ledsna kunde diagnostiseras med hysteri (en psykisk sjukdomsdiagnos på den tiden). Boten för hysteri var klitorisstimulering (japp!) eller borttagning av livmodern och äggstockarna. Och nej, män som uppvisade liknande känslor fick inte motsvarande kroppsdelar stimulerade/bortplockade.
  • Några andra filmer som passar bra till Black History Month – dessa filmer är inte speciellt vetenskapliga men likväl sevärda och tankeväckande i en historisk kontext. 12 years a slave (2013) handlar om slaveriet i mitten av 1800-talet och är historiskt korrekt. Half of a Yellow Sun (2013) utspelar sig under Biafrakriget i Nigeria och handlar om två systrars öden. Get out (2017) är varken historiskt eller medicinskt korrekt, men den är flerfaldigt prisbelönt för sitt innovativa skildrande av afroamerikaner i dagens USA. Subjektivt kan jag säga att den är en av mina favoritfilmer från 2017 och jag ångrar inte alls att jag fick underkänt på tentan dagen efter jag sett den.

Det här var alltså mina rekommendationer. Om du har någon film du skulle vilja lägga till får du gärna berätta det för mig i kommentarsfältet här eller på min mejl: isabelle.wemar@stud.ki.se

0 kommentarer

Relaterade inlägg

KI-studenten Isabelle