Nästa vecka har Medicinska Föreningen tema ”Mental Health Week” då 3 olika föreläsningar kommer att hållas inom temat, på campus Solna, och ämnet kommer diskuteras flitigt i olika forum utöver föreläsningarna.

Jag kommer skriva en del om min egen erfarenhet av att återhämta sig efter psykisk ohälsa och att leva med psykisk ohälsa – fast jag föredrar att prata om psykisk hälsa!

Stay tuned.

 

Mer om föreläsningarna på MF’s facebookevent: https://www.facebook.com/events/452834465338230/

 

Igår avslutade jag min praktikperiod – VIL Verksamhetsintegrerat lärande- på geriatriken i Nacka och det kändes tråkigt att säga hej då till personalen, mina tillfälliga kollegor, att inte munhuggas med min arbetsterapeutkollega och handledare och såklart lämna mina patienter.

 

Om första dagen på geriatriken började med att jag förfärades av hur lite man förväntade sig av patienterna och vad jobbet som fysioterapeut verkade gå ut på så kan jag säga att upplevelsen verkligen har förändrats. Jag har fått lära mig om hur vårdapparaten fungerar, att en mer utmanande rehab kan vara svår att erbjuda till patienterna i ett subakut läge och att dagen får bli mer av ett pussel mellan olika interventioner än en rak väg följande riktlinjerna. Vi får se, kanske kommer jag tillbaka som fysioterapeut assistent till sommaren!

 

Dagens seminarium, tillbaka i Flemingsberg, var förvånansvärt givande efter att många av oss hade knorrat ganska mycket ang en skrivuppgift sista veckan på praktiken. Vi diskuterade för- och nackdelar med olika bedömningsinstrument och vilka patientgrupper de passar för samt i vilka miljöer, vårdsituationer, som de kan användas.

De flesta av oss kunde konstatera att det är väldigt få inom geriatriken som tar sig tid med att göra ett Bergs (BBS) eller miniBEST även om man i vissa fall plockar ut delmoment som man kan utföra på rummet, i närheten till sängen.

Det är förståeligt men det var också nyttigt att diskutera hur vi, när det är under vårt ansvar, kan förändra och förbättra utvärderingsmetoder och rutiner så att det tydligare går att följa en patients förbättring eller försämring oavsett vem som leder testet.

 

Under en tidigare placering, på en annan geriatrisk avdelning, fick jag också uppleva båda sidorna av myntet; att stå bakom kulisserna på en avdelning där min kompis morförälder var inlagd.

Jag hade sett hen senast fullt mobil och på skidor efter pensionsålder… nu verkade personalen knappt bemöda sig att få honom upp ur sängen till sittande. Det är alltid svårt att säga hur någon annan ska sköta sitt jobb men som anhörig så kan man alltid be om att få en målbeskrivning för tiden som ens anhörig är inskriven och en rehabiliteringsplan.

Många mål, särskilt för äldre, kan vara ganska ospecifika som ”åter till habitualtillstånd” – om en 82åring börjar tappa muskelstyrka och få nedsatt balans är det sjukligt eller naturligt åldrande?

Oavsett om man pratar högt om det till anhöriga eller patienter så formuleras alltid ett mål för inneliggande rehabilitering, som personalen ska jobba mot tillsammans med patienten och som helt eller delvis ska vara uppfyllt innan patienten kan skrivas ut.

För en läkare kan ett mål vara ex ”Ökad saturation, afebril (feberfri), minskat CRP(infektion)” tydliga tecken på läkning. Medan vi fysioterapeuter kanske fokuserar på funktionen; ”klara att gå 50m med stöd av rollator, förbättrad stabilitet vid vändningar, minska svullnad kring knäled” osv.

 

Detta gäller oavsett var i vården du befinner dig, såväl när du söker för tennisarmbåge inom öppenvården eller hamnar på inneliggande rehab efter benbrott. I fallet med min kompis anhörige så undrade jag verkligen över vilka mål man hade ställt för hen, för det jag såg så verkade det som man verkligen hade lagt ribban för lågt.

 

Det man kan tänka på om man blir förvirrad om vilken hjälp som ges så kan man alltid begära ut sin egen journal, t.ex. om du eller en anhörig som varit inneliggande vill få en bättre förståelse för förloppet och vilka insatser som har gjorts.

 

Att tänka på om man begär ut sina journaler, eller ännu lättare, loggar in på 1177.se, är att man bör ha lite förståelse för det medicinska språket och och fokusera på helheten i det som skrivs.

Väldigt ofta skrivs journalerna lite för fort och journalföraren kanske har blandat ihop en del i patienthistorien eller sociala förhållanden etc – alldeles för sällan förhör man sig med patienten om det som har skrivit stämmer innan en anteckning signeras. Dessutom kan det vara lite obehagligt att läsa om sig själv som refererad till ”patienten vill inte medverka vid mobilisering, blir agiterad, träning avslutas” eller liknande. För andra kan det vara precis det man behöver läsa för att minnas händelsen.

 

Alla inläggningar kan vara traumatiska och i fallet med äldre så tror jag att vi ofta glömmer bort detta, särskilt när vi blir vana vid sjukhusmiljön och 5-10 olika personer runt omkring oss, vissa kanske kilar fram o tillbaka medan toan står öppen för att någon där inne inte kan klara sig på egen hand.

Om jag skulle tänka på att en patient kommer läsa mina anteckningar efter utskrivning så kanske jag skulle tänka lite extra på hur och vad jag skriver – först och främst är ju journalerna till för dokumentation och överlämning mellan professioner i vården – och kanske bli lite för försiktig med mina ordval.

Detta är förmodligen en orsak till varför vårdare själva talar om för patienter att de kan få ut sina journaler (och att det är resurskrävande om patienten själv inte klarar att göra det digitalt) men personligen så tror jag att det kan hjälpa vissa att bearbeta ett trauma efter en inläggning.

Lek är också träning

Jag är ingen influencer och jag brukar inte lägga upp träningsvideor. För högre kvalité på träningsvideor hänvisar jag varmt till Youtube, sök på ”Core”, ”spinalwaves” eller träning för rygg och liknande…

Men Hajir bad mig om lite inspiration och ryggövningar för att sätta igång med hemmaträning. Bara för att göra det enkelt att gå tillbaka till så öppnade jag en instagram under namnet ”kicapoeira”.  Samtliga videor jag lägger upp kommer främst vara för att stötta Hajir med hemträning under #enoptikersfa (FA= fysisk aktiviet). Jag ger det ett försök för att ni andra kanske också vill testa samma övningar som jag tipsar Hajir om i hennes jakt på en starkare kropp!

 

 

När jag själv hemtränar brukar jag bara sätta på en låt jag gillar, välja 3-5 övningar som jag varvar och köra låten ut. Jag tänker sällan på antal repetitioner, bara att det blir lika på båda sidor och att jag kör så många jag orkar.

Rygg & core vecka.1:

  • Spinalwaves – låt näsan inleda rörelsen som om du dyker in i en våg och låt vågen vandra hela ryggraden ner. En jättebra övning för att mjuka upp ryggen flera gånger per dag. (för mer ingående om utförande kolla in Naprapatjonas på instagram)
  • Halvbrygga – börja i ”krabbställning” och låt bäckenet leda rörelsen upp tillsammans med armen för att pressa upp ryggen i en båge och sträcke ut höfterna. Kan fortsättas ner i brygga och improvisera rörelser kring bryggstånde, bensparkar, axeplpress osv.
  • Krama kolumna – raka ben ihop, sträck fötter över huvudet (böj mer på knäna om du har stram baksida), rulla upp med rumpan och pressa ihop dig som en fällkniv, rulla sakta ned.
  • Superman! /Ostbågen – ligg på mage och gå in i full extension bakåt med alla leder, gunga lite upp och ned för att ta ut rörelsen ordentligt, improvisera med rörelser av armar och ben i extension och testa att rulla utan att ta hjälp av händer eller fötter (semestersälen).
  • Plankor – Placera händerna under axlarna och försök hålla kroppen så rak som möjligt, dra in rumpan, och improvisera med olika plan;
    • Standard planka med gung fram över axlar-upp på tå
    • På sidan (pressa upp höften, höftlyft)
    • Baklänges, på hälara, pressa höfterna uppåt, luta huvudet bak
    • Standard planka med steg ut åt sidan med fötter/händer
  • Bäckenrullning

    • – perfekt att göra i början/slutet av dagen i sängen. Dra upp knän mot magen, rulla med bäckenet åt sidan medan bröstrygg/axlar pressas platt mot underlag, vrid huvudet åt motsatt håll från benen. Tänk på att pressa ländryggen mot underlaget, dra in naveln och spänn kärnan (core) när du drar knäna upp tillbaka och rullar över till motsatt sida. Långsam kontrollerad rörelse.
  • Vindrutetorkare

    • – Följ samma princip som vid bäckenrullning men sträck benen rakt upp och bromsa långsam nedgång. Här blir det ännu mer styrketräning när bålen måste hålla emot benens tyngd och magmusklerna ska inleda rörelsen upp igen utan att ”kasta” med benen.

Här kan du se alla rörelser i ett flöde:

https://www.instagram.com/p/B4vjsIugVv5/?utm_source=ig_web_copy_link

Hur gör man för att komma igång? Vad behövs innan man börjar träna på rutin?

På fysioterapeutprogrammet har vi en kurs i psykologi som är guld värd som förbereder oss inför det vi kommer jobba mest med; att motivera till beteendeförändring.

Självklart kan man säga ”hjälp mig komma igång!” om man behöver en tränare eller kompis att pusha en ut i löpspåret men i slutändan måste motivationen komma inifrån och då behöver vi kartlägga situationer som skapar förutsättningar för en ny rutin att fästa sig.

Nedanstående tips och tillvägagångssätt kan appliceras på i stort sett alla beteenden/vanor/rutiner som man vill träna bort eller ersätta med nya vanor.

Själv tyckte jag att dessa verktyg stärkte mig personligen då det kändes som att jag hade mer kontroll över mitt eget beteende och gav mig nycklar till att förändra en del vanor som jag inte tyckte om hos mig själv (dock behöver jag ta nya tag med stategierna för att komma i tid..).

Så, utan further ado…

Hälsa på Hajir!

Hajir är 20 år och läser termin 2 på optikerprogrammet, även hon en digital ambassadör. Hajir skrev till mig för råd om en sträckning i lårmuskulaturen. Chatten ledde vidare till att hon ville komma igång med träning och jag föreslog att jag kunde guida henne genom en s.k. beteendeförändring. Sagt och gjort – en timmes facetime senare kom vi fram till följande:

Hajir pendlar till Stockholm 1,5 timmar varje vardag. Hon har som vana att promenera från T-centralen till St.Eriks ögonsjukhus på Kungsholmen men har inte vana av att träna och känner sig ofta för trött när hon kommer hem på kvällen. Ett annat hinder är att hon som student inte har råd med ett gymkort och hon känner sig dessutom väldigt obekväm på gym och i gruppträningar – så där börjar vår största utmaning; att hitta rätt miljö och träningsform! Följ Hajirs egna perspektiv –>

  • Ett mål ska vara specifikt och accepterat – vilket innebär att hitta en träningsform som Hajir kan trivas med och att hon bestämmer hur länge hon ska hålla på och hur ofta. Viktigt för att kunna öka svårigheten och se hur mycket man utvecklats.

  • Ett problem med att inte träna har hon känt av efter att ha jobbat en hel dag i optikerbutik (som hon ibland gör på helger) och känner då värk i ryggen. Detta problem kopplas till målen för att stärka motivationen till att hon behöver träna och att utvärdera om det blir bättre efter träning – ger ett tydligt kvitto på framgång.
  • Anledningarna till att inte träna är viktiga att sätta ner på pappret för att veta vilka känslor eller situationer hon behöver undvika för att fastna i ett undvikande mönster.

  • Hajir fick själv komma på lösningar för att få in mer rörelse i vardagen och ska hålla en ”träningsdagbok” för hur ofta hon följer strategierna varje vecka och vilka träningsformer som hon föredrar.

Följande steg kan du själv följa för en beteendeförändring, följ kategorin ”No pain, no gain” för att veta mer hur:

PLANERING

Registrering  handlar om att mäta beteendet.

Målformulering anger målet för beteendeförändringen enligt ”SMART-modellen”: Specificerat, Mätbart, Accepterat, 

Beslutsbalans  reflekterar kring vilka konsekvenser det för med sig att ändra, alternativt att inte ändra, det beteende (de beteenden) som är i fokus.

Beteendeanalys undersöker vilka faktorer som påverkar och vidmakthåller ett ev problembeteende som ska minskas eller upphöra samt vilka faktorer som kan påverka och öka ett hälsosamt beteende.

Shaping – formning innebär att t.ex. närma sig målbeteendet gradvis och förstärka steg på rätt väg ofta med hjälp av delmål.

Planering utformar en plan för åtminstone ett beteende. Här delas målet upp i delmål och konkretiseras ytterligare, t.ex. när och var skall den fysiska aktiviteten utföras.

Återfallsprevention Risksituationer anger möjliga situationer som kan uppkomma där det finns risk att planeringen inte följs och beskriver vad som kan göras åt detta (i de exakta situationerna).