Under utbildningen pratar vi mycket om Psykosomatik – den komponent som vi indirekt behandlar när vi ger fokus till kroppen. Att hitta nya sätt för att behandla psykisk ohälsa kan kännas som en omöjlig uppgift. Jag tänker att det sticker i ögat på behandlare när det finns något som inte går att ”bota” med ett recept eller rutin. Psykosomatik är knepigt just för att det kräver mer motivation, engagemang och medverkan från patienten än enbart att stå som coach bredvid och hejja på med glada råd. Det blir ännu knepigare när patienten inte alltid talar om att hen även har psykiska besvär och att smärtan attackeras från ett rent fysiskt perspektiv.

På grund av detta så utbildas vi i det som kallas för Basal Kroppskännedom – BK och Psykomotorisk fysioterapi, mer känt för andra är begreppet Mindfulness som är en del av dessa metoder. Med kroppskännedom kan vi som fysioterapeuter guida patienten i olika övningar där hen blir mer medveten om hur kroppen känns och avgränsas samt att ”grunda” sig själv, man kan kalla det för att landa i sig själv.

Ett litet sidospår om grundaren till idéen om kroppskännedom som en terapeutisk metod:

”…Dropsy var fransman och bosatt i Paris. Han utvecklade under 1960 och 70-talen en metod som han kallade Psykotoni. Dropsy var utbildad mimartist och hämtade mycket av sin inspiration från dans och teater men också från olika västerländska träningsformer såsom Alexanderteknik, Feldenkreis och Labandans. Han var också mycket inspirerad av existentialistisk filosofi och antroposofi. Dropsy var på många sätt en brobyggare och inspirerades också till stor del av österländska idéer och metoder i form av Zenmeditaion och den Kinesiska rörelsekonsten Tai Chi Chuan. Dropsy var även utbildad inom psykoterapi och även där inspirerad av olika inriktningar.”

Hämtat från ibk.nu

Jag tycker själv att det är väldigt inspirerande att läsa om hur fysioterpi har utvecklats och om vilka personer som har tillfört nya idéer och metoder. I utbildningen pratar vi ständigt om evidens och tyngden i att ha stark evidens innan vi applicerar en ny metod som behandling. Detta ska inte utesluta en från att testa nya anfallsvinklar, bara att vi ska vara försiktiga med att säga att en metod fungerar för alla eller ”botar” någonting utan djupare forskning.

Med detta sagt så förstår jag verkligen inte att man inte introducerar mer fysisk aktivitet eller Basal kroppskännedom för patienter i slutenvården – såväl på medicinska som psykiatriska avdelningar! Man har hela teamet på plats men ändå så skrivs man ut och hänvisas till öppenvården dit patienten ska gå på ett 40min besök högst varannan vecka, oftast 1 per månad.

Jag har sagt detta förut men jag tror verkligen, baserat på egen erfarenhet av både psykisk ohälsa och som patient i slutenvården, på att få släppa loss och röra på sig som utlopp för negativa känslor och tankar!

Så såhär tidigt in i terminen, innan stressen har satt klorna i er, vill jag tipsa om mina topp 3 tips för att kanalisera stress och ångest (håll i er, det kan tyckas något okonventionellt):

1. Dansa – Pausa!

När ingen ser eller helt öppet på gatan (testa o se om ni vågar! Kan vara beroendeframkallande), sätt på er favoritlåt och gå loss, dansa hela låten ut så innerligt du kan. Två av mina låtar:

2. Träna – simma – basta

Hitta en träningsform där du känner dig bekväm, om det så är gruppträning eller löpning. Personligen gillar jag att simma och detta är något jag känner mig mest bekväm med dagar då tankarna snurrar eller ångesten gör sig påmind.

För de allra flest är det ingen nyhet att träning är bra, men att det kan hjälpa och hur det kan hjälpa vid många olika sjukdomstillstånd är det färre som vet. Läs mer i FYSS – förklaringar till varför fysisk aktivitet har läkande effekter och hur du behöver träna för att se effekt, delas upp i olika diagnosspecifika kapitel och en allmän inledande del om fysiologiska och biologiska förklaringar.

Det kan vara bra att träna utan att behöva prestera, där det bara är din egen kropp som bestämmer hur länge och hur långt du tar dig. Att avsluta med en bastu eller varm dusch är även bra för spända muskler.

skinnyjeansbyfriday – A woman on a journey

 

3. ONANERA mera

Vad är basal kroppskännedom om inte att veta vad som får dig att komma? Särskilt bland tjejer är detta fortfarande tabu, vilket är supertråkigt för det är en såå effektiv stress-release!

Självklart kan sex också vara en stressrelease men samtidigt kan det komma med en del prestationsångest plus att det inte går att beställa på kommando på samma sätt som att tillfredsställa sig själv. När det kommer till att komma så tycker jag att samma princip gäller där som med att älska sig själv för att sedan kunna älska någon annan – kom med dig själv för att sedan kunna komma (ordentligt och avslappnat) med någon annan 🙂

I en enkel sökning hittade jag in på en blogg som sammanfattar vetenskapliga fakta om orgasmens effekt på kroppen, tyvärr har jag inte hunnit med en granskning av källorna, men det kanske kan bidra med lite inspiration i varje fall – läs här!

Vet du inte hur du ska KOMMA igång? Instagram är ett hett tips, för den som inte har ett större problem och kan behöva uppsöka en sexolog, t.ex detta konto med sexinspiratören Marika:

View this post on Instagram

Jag får ofta frågor om tips på högkvalitativ och rejält explicit erotik i textform, från folk som inte gillar visuell porr, gillar att hårdträna fantasin eller bara vill götta sig åt snusk i lokaltrafiken. Så nu tänkte jag sätta samman Listan med stort L, på böcker, sajter, författare (med specifika verk) som man blir kåt av. Ge mig dina go-to-favoriter! Maila (obs! DM:a inte, jag behöver allt på ett ställe!) till marika@sexinspiration.se och ge ditt tips på specifika verk, med länk om det är online. Det ska alltså vara BRA och SEXIG text som man kan ONANERA till. Jag är petig, allt kommer inte komma med på listan. Skriv gärna något om vad det du tipsar om innehåller, målgrupp etc. Är det en vanlig bok med klitterära passager, ange sidnummer. Listan kommer läggas ut på min hemsida och uppdateras löpande när jag fått ihop tillräckligt med konkreta tips, så ös på! #sexinspiration #bläddra #lästips #sextext #skrivasnuskigt #erotisklitteratur

A post shared by Sexinspiratör Marika Smith (@sexinspiration) on

 

Jag sökte på PubMed efter evidens som skulle stärka min rekommendation men när jag använde sökorden ((Orgasm) AND (Stress)) dök det mest upp artiklar om dysfunktion och ”stress urinry incontinence”… Bara en lite mer spännande artikel (du måste vara inloggad via Kib för att läsa) om fenomenet med ”Squirting” dök upp, dock enbart en studie om just varför vissa kvinnor gör det mer än andra, ändå intressant men tyvärr på franska (surprise): Kan du franska så läs den här –>

 

Träna hjärnan

Förutom dessa tips så kan det vara bra att träna sig mentalt ifall du har problem med hög press och kan känna ångest/stress inför allt du ska hinna med. Jag kan inte komma ihåg hur jag har gjort för att komma dit jag är idag men jag har hittat en egen stress-block som jag trycker på när det blir mycket på samma gång.

När jag börjar känna stress inför moment 2 under dagen eller veckan – så mycket att det blockerar mig från att utföra moment 1 som jag håller på med – så tar jag ett djupt andetag, tänker igenom vad jag först måste göra för att ta itu med moment 2 och överväger samtidigt om det är rimligt att hinna med eller om jag behöver prioritera om. Om det inte funkar för att bli mer närvarande i det jag gör för stunden så skriver jag ner olika steg eller tankar om moment och försöker sedan trycka undan det tills det är dags, eventuellt sätter jag ett alarm för när jag behöver börja förbereda mig för nästa moment.

På samma sätt försöker jag jobba med belöning, så att om jag blir stressad över ett möte eller träning jag ska hålla i så tänker jag på hr skönt det kommer kännas efter eller på något roligt jag ska göra efteråt, så att fokus flyttas från det stressande momentet.

Det låter kanske simpelt men att kunna göra det redan i huvudet och styra sina tankar för att inte tillåta dem att snurra upp i en tornado – det tar träning!

Ingenting är vi proffs på från början, träna tankarna, träna på att komma, träna på att stressa ned – det KOMMER inte av sig självt!

 

Så sitt inte hemma och swipea frenetiskt för att hitta en dejt till kvällen – ordna ditt egen hemmamys med en kväll där du bara ser till dina egna behov och egen njutning <3 Kör hårt!

 

 

Nu har jag sökt!

Nu är resan mot ett internationellt utbyte påbörjat – följ min resa under taggen #Kikisexpressutbyte (de som gillar Miyazaki fattar).

Skickade min ansökan så sent som 3e februari – sista ansökningsdatum för 20/21 var i fredags, den 7e februari. Jag postade brevet den 3e men litar inte riktigt på Postnord så var även uppe på Plan 5 i Solna, Berzeliusväg 3, och såg till att en kopia hamnade på Karen Gustafssons bord (Internationella handläggaren).

Som f.d. utbytesstudent under gymnasiet (till Uruguay) har utbytesstudier alltid varit på min lista över att göra så fort chansen finns.

Jag är verkligen ingen exempel-student även om det kan verka så med alla engagemang jag har i skolan, jag har fortfarande problem med att följa någon studieteknik och har svårt att plugga efter skoltid.

Jag tror nog att jag alltid har varit mest street-smart när det kommer till studier och jag lär mig p.g.a. min obotliga nyfikenhet.

Av den anledningen var jag lite orolig över att behöva multi-taska ifall jag behöver bolla examensarbete samtidigt som utbytesstudier… men med lite eftertanke så tänkte jag – det är det värt! Jag är dessutom ganska tajt med terminen under mig så skulle inte vara hela världen att skjuta upp examen med ett halvår… 😉

Jag är fullt medveten att alla inte är lika mycket glidare som jag, en del har inget CSN kvar eller familj som inte tillåter ändrade planer, det jag menar är bara att passa på att ta tillvara på de möjligheter som erbjuds under studietiden, det är inte ett misslyckande att studera längre än planerat.

På Fysioterapeutprogrammet är de sökande förhållandevis ganska få – det finns totalt 29 platser, ca 2 till varje universitet (förutom Tokyo, sommarskola, som tar emot 3 studenter) och senaste terminen åkte 3 studenter på utbyte (!). Jag skulle gissa att det ser ut så för att många på fysioterapeutprogrammet redan har familj då fler, än genomsnittet på andra utbildningar, är äldre än 25.

En del kanske tänker att de inte kommer bli valda för att de inte har några meritpoäng (alltså från att ha engagerat sig i något av studentorganen på KI) men med denna statistik så säger jag – bara sök!

Oavsett vad så kan alltid en bra motivering i ditt personliga brev väga upp för en extra punkt i ditt CV.

Jag fick tipset om att skriva mitt CV som erfarenhetsbaserat. Jag listade, som traditionellt, några anställningar/positioner jag har jobbat med och vilka utbildningar jag har läst men istället för att lista alla 20 arbetsgivare så valde jag att skriva punkter utifrån egenskaper som jag har utvecklat i de olika jobben:

 

Hur söker du?

Skicka:

CV på engelska (relevant för yrket och erfarenheten som utbytesstudent)

Personligt brev  – där du motiverar valet av dig om representant för KI, vad du skulle få ut av utbytet och vilka erfarenheter du tar med dig in i det:

”….. Jag växte upp med en sjukgymnast till mamma och en mamma som inte bara gjorde allt för mig och min syster, utan även för sina patienter. Min mamma visade mig att det inte finns något som heter ”det är inte mitt problem” och överallt i sin omgivning tar hon sig tid med sina medmänniskor. Jag har alltid strävat efter att vara lika dedikerad i det jag väljer att göra. Uppväxten med en mamma som inte drar sig för att prata med någon på stan, för att t.ex. korrigera deras kryckkäppar, har nog också gjort mig mer öppen och orädd inför möten med nya människor..”

 

Intyg från Ladok (på engelska) över avklarade kurser

Ansökan + bild (skriv ut från datorn när du ansöker elektronisk och klistra på en anständig bild)

 

Allt detta postas i ett brev till Internationella handläggaren.

Hur man går tillväga för att söka utbyte och förbereda sig finns att läsa på Programsidan under utbytesstudier –>

 

Hur väljer du?

Jag går ofta på magkänsla eller på att testa någonting nytt. Mitt förstahandsval var helt klart till en början: Japan. Jag tänkte att det skulle vara häftigt att se hur österländsk Fysioterapi skulle se ut med den japanska kulturens syn på andlighet och enighet. Efter ett samtal med min kusin, som jobbar på svenska ambassaden i Tokyo, styrde jag tyvärr om mina planer helt då han påminde mig om att OS ska hållas i Tokyo sommaren 2020 och att även de har haft svårt att hitta boende till sina gäster på ambassaden. Dessutom så är Tokyo-alternativet en sommarskola på 6 veckor med enbart kurser vid universitetet, ej praktik. Hur man ser vilka universitet som erbjuder praktik, i tabellerna över utbytesuniversitet så kryssas det i vad som erbjuds kurser/VFU eller vilken termin som är valbar osv:

Därefter började jag läsa reseberättelser från tidigare studenter –> utbildning.ki.se/om-utbytestudier

Sök reserapporter

Där kan man söka på universitet och termin för att få en bild av hur andra studenter har upplevt utbytet.

Utöver reserapporterna så har några Digitala ambassadörer från de andra programmen bloggat om sina utbyten:

Felicia i Australien

Oscar i USA

Isabel i Tyskland

Jag tittade även på universitetens hemsida, en del var lite svår-navigerade för att hitta mer info om just Fysioterapeututbildningen men det gav en del information om campus och området där universitetet låg.

Mina val blev till slut:

  1. Valencia, Spanien, för att det är spännande att se hur väl mina kunskaper som fysiostudent kan överbrygga språkförbistringen + Valencia verkar som en väldigt fin och gammal stad att utforska!

2. Nijmegen, Holland, för att jag har en idé om att Nederländerna ligger i framkanten inom Fysioterapi (kan mycket väl vara lite bias och inspirerad av vår lärare Wim) och för att universitetet ligger i landets äldsta stad, kulturutbyte intresserar mig lika mycket som professionellt utbyte.

3. Limerick, Irland, i stort sett för att jag googlade läget och såg att de låg fint på irländska västkusten och för att en lärare hade pratat sig varm om vilket imponerande campus de hade med stor sportanläggning och en bro som förband de olika universitetsområdena på varsin sida floden. Och för att det bor en liten hobbit inom mig…

Vad händer nu?

Exakt datum för meddelande om jag har blivit nominerad eller ej står inte på KI:s hemsida men sista ansökan för reservplatser är 15 april, så innan dess ska jag ha fått ett besked…

VISA

Hade jag sökt till USA (vilket jag hade gjort om det inte hade funnits ett stort frågetecken kring New Jersey, Seton hall) så hade jag startat VISA-processen och besökt USA:s ambassad på direkten. En Visa-process kan vara dyr (ca 1000 kr) men framförallt så tar den tid, så börja i tid!

En liten generell guide till studier utomlands hittar du på allastudier.se

PASS

Kolla så att det är giltigt 6 månader efter inresedatum! Generellt i Europa så behöver man inte söka visum men ett Pass kan man behöva uppvisa, även inom Schengen.

Sök stipendier

Både KI och generella utbytesstipendier, oftast är ansökningsperioderna bara en gång per år så det skadar inte att skicka in en ansökan i väntan på besked.

CSN

Kolla med CSN att kurserna jag läser vid utbytesuniversitet kommer registreras och accepteras som likvärdiga till studier hemma + eventuella tilläggslån (t.ex om man ska resa över sommaren).

Vaccin

Leta fram de gamla vaccinationskorten eller kolla på 1177.se vilka du har registrerat på senare år (där finns bara vaccination utförda av landstinget och oftast inte äldre än ca 10 år). Alternativt kolla upp med ambassaden vilka vaccin som krävs för det land du vill resa till.

Glosor

Börja plugga lite användbara ord på det språk du kan behöva använda med patienter i landet.

Boende

Kolla vilka alternativ som är smartast/billigast/närmast campus.

Förra våren, 2019, startade vi (jag och några yngrekursare) gruppen KI Fysiofaddrar genom att skapa en facebookgrupp.

Vi träffades hemma hos mig, minst två personer från varje årskull under min (T1-T3) var närvarande, och började skriva ett utkast på riktlinjer för hur gruppen skulle fungera. Läs mer – > ”Vi skriver historia – eller typ lite”

Läkarna har sina mentorer som faddrar sin grupp om ca 10 studenter (exakt hur detta funkar vet jag inte, Isabella? Linnea?) men hur det ser ut på de andra programmen undrar jag? Är det bara fysioterapeutprogrammet som har haft ganska lågmäld studentrepresentation?!

Först ett par år sedan startade Fysiosektionen en styrelse, innan dess var det bara Fysiokollogruppen som var ett aktivt studentorgan – och det bara i början av varje termin med introdagar för nya.

Därför var det så positivt att se ca 20 T1or dyka upp på gruppens första träff för terminen, med fysiofaddrar från termin 2-5 närvarande för att svara på frågor.

De allra flesta frågor handlade om böcker – detta ständiga frågetecken över vilka böcker som är mest användbara?!

Det enkla svaret på det är att det beror helt på hur du föredrar att lära dig; läsa, lyssna, plugga instuderingsfrågor eller absorbera? (alltså sova med boken över ansiktet – inte särskilt stark evidens på den)

Men som en liten hjälp så har vårt eget geni Noa i termin 4 tagit sig tid att skriva en sammanfattning av (möjligtvis) användbara böcker under termin 1:

Rekommenderad litteratur: Termin 1 på Fysioterapeutprogrammet KI

I ett senare inlägg hittar ni fler vanliga frågor ställda inför termin 1.

Hur engagerar du dig i Fysiofaddrar?

1. Gå med i Facebook gruppen KI – Fysiofaddrar, läs riktlinjerna:

2. Starta en diskussion eller dela dina tidigare tentor/exempel på uppgifter

3. Bjud in till en träff/ träningstid – kontakta ansvarig lärare för Fysioterapi för lån av metodiksalarna

4. Starta ett eget projekt/arbetsgrupp

De som är väldigt aktiva i gruppen eller som tar egna initiativ till träffar göra till moderatorer.

Denna träff kläckte Alex och Liten två nya idéer för vad Fysiofaddrar kan erbjuda:

  • Studiegrupper, blandade mellan årskullarna för att kunna plugga effektivt tillsammans om än olika ämnen.
  • Livline-faddrar, några faddrar som du kan kontakta ifall du vill ha lite stöd inför tentan eller sitter fast i skiten

Två andra ut T2 ville arrangera en fysiosittning, en sittning enbart för fysiostudenter! De fick rådet att prata med MU/PRU- mottagnings och Program utskottet som planerar alla MF’s sittningar och undersöka intresset bland fysiostudenter för att ha en relativt färdig plan att presentera för fysiostyrelsen.

Inga idéer är för dumma, vissa kanske bara är för dyra!

Skicka dina dumma idéer till Fysiosektionens styrelse om du vill ge dem en chans: fysio@medicinskaforeningen.se

Kram på er!

Hur man fixar ett lysrör utan att få en stöt

 

Välkomna till er första dag som studenter på Karolinska Universitetet!

Visst känns det stort?

Om inte stort så åtminstone förvirrande, gissar jag. Det är vad jag minns från min första dag i alla fall – all information kändes som en stor pappersbunt och mitt huvud var en shredder!

Idag kommer ni bekanta er med Anna Pettersson på Fysioterapiprogrammet, och alldeles snart (när jag har skrivit klart detta) kommer vi i kollogruppen inskuttandes för att valla er alla säkert till världens bästa introdagar – Fysiokollo – på Barnen Ö.

Först på torsdag har ni fler lektioner och har ni då glömt allt som sas idag så kom och ta hjälp av Ki-fysiofaddrar, era äldrekursare, på mingel i Metodiksal M6, plan 2, korridor B i Alfred Nobels Allé 23!

Vi hänger i metodiken 16.15-17.00 och utbyter frågor och svar mellan terminerna!

Se facebookevent för mer info:

https://www.facebook.com/events/471925477089276/

 

Ses på Barnens Ö! (eller torsdag)

La capitána del kollo

Detta är den absolut vanligaste frågan som många utifrån har svårt att skilja på. Tittar man på beskrivningen i Ki-katalogen är dessa nästan identiska:

  1. **** stödjer personer med olika former av aktivitetsbegränsningar att leva ett fungerande vardagsliv.
  2. **** yrke syftar till att påverka hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet. Det handlar om människans förmåga att använda kroppen på ett optimalt sätt.

Kan ni säga vilken mening som tillhör vilket yrke?

I ett tidigare inlägg har jag gått in mer på historien bakom yrket, grundarna till fysioterapin.

Skillnaderna blir nog mer uppenbara så fort man är inne på programmet.

Utöver att fysioterapeuter och arbetsterapeuter skämtar om varandra ungefär som svenskar om norskar och vice versa så skulle jag förklara det såhär:

Båda yrkena handlar om rehabilitering, om att underlätta och stärka förmågor och till stor del om att motivera till aktivitet.

Jag skulle säga att en fysioterapeuts specialitet är smärta – eller åtminstone blir det. Det är allmänt känt att när läkare får in patienter med långvarig smärta där smärtstillande inte längre har effekt så remitteras de till fysioterapeut.

På Fysioterapiprogrammet (KI) har vi t.ex fyra kurser i Fysiologi, varav alla delvis handlar om hur kroppen hanterar och reagerar på smärta och en hel kurs, Fysiologi 4 enbart handlar om kroppens hantering av smärtkomponenterna, vad vi tror oss veta än så länge. Alla kurser hittar du här->

En av de vanligaste behandlingsmetoder vi använder är träning och fysioterapins gyllene regel är ju också att träna i förebyggande syfte, för ett hälsosamt liv. Men man måste ju inte vara fysioterapeut för att göra ett träningsprogram. Vi lär oss pinsamt lite om hur man utvecklar träningsprogram utan det vi lär oss är hur vi förstår oss på smärta och olika sätt att antingen minska eller hantera smärtan på.

En fysioterapeuts enkla förklaring vad en arbetsterapeut gör, på t.ex. ett sjukhus, är att de förskriver hjälpmedel (som rullatorer, rullstol) och att de hanterar alla problem med handen. Enligt vad vi har fått lära oss så är arbetsterapeuten expert på handen och rehabilitering av alla finmotoriska problem.

Den förklaringen tycker jag själv känns löjlig, eftersom det många gånger är viktigt att vi fysioterapeuter är med och ställer in hjälpmedel och ska inte bara slentrianmässigt slänga över det på en AT, våra professioner kan ofta ha gemensamma arbetsuppgifter. Sen är det sant att arbetsterapeuterna utbildas mer i olika metoder för att träna upp skrivförmågan och träning för att klara av det vi kallar för ”P-ADL” (Personlig- Allmän daglig livsföring), personlig hygien och påklädning osv.

https://www.instagram.com/p/B6ixHo9H276/

På ett sjukhus så jobbar arbetsterapeuterna (AT) och fysioterapeuterna(FT) ofta tätt i team med att göra bedömningar tillsammans och ofta är vi intresserade av att se samma saker, funktioner, hos en patient men vi kommer med olika lösningar. Jag skulle lite krasst kunna säga att en AT kommer med lösningar där fysioterapin inte längre fungerar, eller för att underlätta förflyttningar för en patient innan träningen har effekt.

Har jag en patient med nedsatt rörlighet eller muskelstyrka som inte klarar att ta på sig strumporna då ordinerar jag träning som ska syfta till att öka rörligheten medan en AT förskriver en griptång och lär ut strategier till patienten för att hantera sin påklädning om träningen inte ger effekt, eller tills den gör det.

Eller vad säger du TOWE? Är det är en alldeles för enkel generalisering? 😉

Läs mer i hennes inlägg för en beskrivning av vad en AT kan jobba med –>

Hämtat från @physiogram

För övrigt så kan en Fysioterapeut även specialisera sig på djur!

View this post on Instagram

#6 of Best Nine

A post shared by Physiogram®️ (@physiogram) on