Dags att ansöka till Fysioterapiprogrammet vårtermin 2020!

Sök först och undra sen!

Är du osäker om du verkligen ska, kan eller vill plugga? Sök ändå! Det går alltid att tacka nej!

Ansökan till vt 2020 öppnade 16e september och är öppen fram till 15 oktober – ansök via antagning.se

Jag sökte 2 gånger – första gången kom jag inte in för att jag saknade Naturkunskap B, jag sökte innan jag hade hunnit gå kursen för jag tänkte att jag kanske skulle hinna gå kursen och insåg inte att resultatet skulle vara inne innan min ansökan kunde tas i beräkning. Jag sökte enbart på gymnasiebetyg, har aldrig gjort högskoleprovet.

Komvux har flera kurser, både  heltid, deltid och distans med varierande 5-10v tror jag är det vanligaste och kurserna går ofta löpande under hela året, även under sommaren.

Undrar du lite om vilken bakgrund de som läser Fysioterapi har? Läs mitt inlägg från vårterminen med intervjuer av 3 olika studenter.

Mer om programmet och vad som krävs – Läs programsidan här!


(repost)

Skillnaden på FYSIOTERAPEUT och SJUKGYMNAST? Svar: ingen.

Sedan 2014 har legitimationen ”sjukgymnast” döpts om till Fysioterapeut delvis för att det stämmer överens med den internationella titeln ”physiotherapist” men även för att fokusera på det förebyggande arbete man gör som fysioterapeut, vi jobbar inte bara med det sjuka. Vad som föregick titeln ”sjukgymnast” var de s.k. gymnastikdirektörerna som startade denna behandlingsform under 1800-talet. När de sedan delade upp sig i två grenar, en som arbetade med det ”friska” de så kallade Gymnastikdirektörerna, som startade GIH – Gymnastik Idrottshögskolan, och en som arbetade med att behandla det ”sjuka” så blev de kallade Sjukgymnaster. Historien bakom detta är väldigt intressant, enligt mig, och ganska sneddriven om man ser till anledningen till varför majoriteten av alla äldre sjukgymnaster är kvinnliga:

 

”Pehr Henrik Ling grundade 1813 Kungl. Gymnastiska centralinstitutet (GCI) som var en statlig institution som utbildade sjukgymnaster efter dåtidens forskningsrön. På denna tid kallades sjukgymnastiken även mekanisk medicin och ansågs kunna bota även inre kroppsliga problem som hjärtsvaghet och gonorré. De svenska sjukgymnasterna var på denna tid män som tillhörde samhällets övre sociala skikt, ofta officerare, och de bar ofta titeln gymnastikdirektör. De blev mycket populära runt om i världen och på 1830-talet utgjorde de och sjukgymnastiken en stor kulturell export från Sverige.[1] På ett ungefär samtidigt uppstod en konflikt mellan läkarna och sjukgymnasterna i och med att läkaren Nils Åkerman, Sveriges förste ortoped, grundade ett privat institut, där han bland annat började behandla patienter med en egen utarbetad sjukgymnastik. Detta fick CGI att protestera i form av bland annat tidningsartiklar och riksdagsmotioner eftersom Åkerman med sitt institut utmanade CGI:s utbildningsmonopol. Konfliken löstes först 1864 då CGI fick ensamrätt att utbilda sjukgymnaster men läkarna fick samtidigt insyn i verksamheten. Samma år öppnade även en sjukgymnastikutbildning för kvinnor, vilket var en av de första yrkesutbildningarna i Sverige för kvinnor. Detta ledde på sikt till en statussänkning och på 1930-talet då yrket helt dominerades av kvinnor så ansågs det inte heller ha någon vetenskaplig tyngd. En av de dåtidens största kritiker var Patrik Haglund, förste professor i ortopedi vid Karolinska Institutet som menade att ”riktig sjukvård” skulle utföras av läkare. 1934 beslutade riksdagen att yrket skulle splittras upp i två olika grenar; sjukgymnastik och gymnastik för friska. Utbildningen fortsatte att drivas i CGI:s regi under överinseende av Karolinska Institutet. För att få utbilda sig till gymnastiklärare måste man ha en gymnasieexamen medan det bara krävdes en grundskoleutbildning för sjukgymnasterna. Detta ledde till en än större könsuppdelning där männen blev gymnastiklärare och fick behålla titeln gymnastikdirektör, medan kvinnorna blev sjukgymnaster. Först på 1960-talet började män återigen utbilda sig till sjukgymnaster och 1977 återfick utbildningen högskolestatus.”

Källa:  Eva Lundgren (2008) Sjukgymnastiken – En rafflande historia, GUspegeln, Göteborgs Universitet, nr.4, sid:4-6

Några fysioterapeutiska specialistområden

  • Rörelsesystemet (idrottsmedicin och ortopedi)
  • Nervsystemet
  • Andning
  • Cirkulation
  • Psykiatri
  • Psykisk ohälsa
  • Barn och ungdomar
  • Äldre

För att läsa ännu mer om vilka specialiseringar som finns kan man läsa på Fysioterapeuternas förbund under sektioner: Fysioterapeuterna.se

Detta gör en fysioterapeut

  • En omfattande undersökning av patienten.
  • Värderar undersökningen av inspektion, undersökning och tester för att fatta kliniska beslut rörande patienten.
  • Fastställer diagnos.
  • Ger råd och information och avgör när en patient skall skickas vidare till annan yrkesgrupp inom sjukvården.
  • Påbörjar och genomför fysioterapeutiska åtgärder och behandlingar.
  • Fastställer effekten av gjorda åtgärder.
  • Ger rekommendationer om egenvård/hemträning.

”Fysioterapi eller sjukgymnastik är det tredje största vårdområdet efter sjuksköterskor och läkare. Det är en profession som är specialiserad på att efter skada och sjukdom återfå människor i funktionell rörlighet samt aktivitetsförmåga genom rörelse, behandling och hjälp till egenvård.

Inom fysioterapin hjälper den legitimerade yrkesgruppen fysioterapeuter människor att bibehålla rörlighet och aktivitetsförmåga under livets gång eller att återfå den efter sjukdom och skada. Sjukgymnastiken utgår ifrån att det finns läkande krafter hos människor och att dessa kan aktiveras med rörelse och egenvård. Rörelse anses vara grunden för hela människans funktion varför träning är en viktig del av sjukgymnastiken. Inom sjukgymnastiken ingår även manuell eller mekanisk behandling som exempelvis manipulation av rygg och leder, mjukdels- och ledmobilisering, massage och tvärfriktionsmassage. Dessutom används behandlingsmetoder som elektrostimulering (TENS), akupunktur, stötvågsbehandling, laserbehandling, ultraljudsbehandling i syfte att minska smärta och stimulera läkning i vävnader.

Fysioterapin är vetenskapligt förankrad och utgår från gällande forskning. Arbetet innefattar klinisk bedömning och fastställande av diagnos. Dessutom görs bedömning av prognos och målsättning med behandling. Därefter planering och genomförande av terapeutisk åtgärder samt utvärdering av dessa.”

Källa: https://www.skadekompassen.se/behandlingsmetoder/fysioterapi-sjukgymnastik/

 

Efter studierna

Som fysioterapeut arbetar du bland annat på sjukhus, vårdcentraler, inom kommunal vård och omsorg, företagshälsovård, på idrottskliniker, friskvårdsanläggningar och privata mottagningar. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom något av fysioterapins specialistområden eller inom forskning.

Läs mer på programhemsidan

3 kommentarer

FAQ – vanliga frågor till en fysiostudent | KI-studenten Kiki

FAQ – vanliga frågor till en fysiostudent | KI-studenten Kiki

[…] Svar: En fysioterapeut kan jobba inom många olika områden som specialist, se fysioterapeuterna.se (facket) för alla olika områden du kan fördjupa dig i.  I öppenvården, på vårdcentral eller privat klinik, kommer du träffa patienter av alla åldrar och med varierande problematik, oftast muskuloskelletala eller stressrelaterade – det är första instansen dit personer söker själva eller blir rekommenderade för olika kroppsliga symtom. Ett första besök är oftast 40-50min och återbesök endast 20 min, om patienten har kommit igång med rehab i form av träning kanske du som FT har 3 patienter samtidigt i gymmet under 1 timme. Mellan besöken eller innan lunch/innan dagens slut så ska du hinna med att skriva journal över varje patient och lägga upp individuella vårdplaner. Arbetstiderna är oftast 8tim men kan variera mellan 7-16 eller 9-18 beroende på klinikens öppettider och hur patientgrupperna ser ut. I slutenvården, som Fysioterapeut har man sällan kvällsjour som Ssk och läkare men man roterar ofta på helgjourer och genomför då nybedömningar av patienters status eller följer upp träningsscheman för nyopererade etc. Den övriga personalen kan vilja rycka i sin fysio för att veta hur en ny patient klarar sig själv, hur balansen är eller vad hen inte får göra för att underlätta deras omvårdnad, därför är FT:ns första prio bedömningar på nyinkomna patienter. I slutenvården kan man jobba på alla avdelningar men oftast har men en grundposition på en viss avdelning och får då djupdyka i lite olika områden. Jobbar man på neurologi med t.ex stroke patienter utför man många bedömningar av neurostatus och patientens funktionella rörlighet för att ta reda på ev nedsättningar/hjärnskador efter stroke och vill sätta in träning så fort som möjligt. Om du istället jobbar på infektion eller respiration så kretsar dagarna kring andningsorganen, att träna andning gymnastik, blåsa upp lungorna, slemsuga kritiska patienter osv. Hänvisar till tidigare inlägg för att svara ytterligare på vad en fysioterapeut gör: https://blog.ki.se/kistudentenkiki/dags-att-ansoka-till-fysioterapiprogrammet-vartermin-2020/ […]

Rulla in på Fysioprogrammet | KI-studenten Kiki

Rulla in på Fysioprogrammet | KI-studenten Kiki

[…] mer om några fysioterapeutstudenter eller mer om vad fysioterapi innehåller i tidigare inlägg och fortsätt kolla in här på bloggen för att se vad vi gör mer i termin […]

Relaterade inlägg