En dag som usk:a!

Tidigare i veckan fick jag gå en förmiddag tillsammans med en underköterska s.k. ”uska” under det som kallas för interprofessionell dag som ska ge oss insyn i hos andra professioner på avdelningen.

Klockan 7 möter jag uska:n ”Jan” i personalrummet på en snabb kaffe innan det är dags att orientera sig kring dagens patienter. Det är fortfarande nedsläckt på avdelningen men de flesta patienter är vakna. Det första vi gör innan frukost är att gå runt till våra patienter och ta –

”NEWS” – National Early Warning Score:

Andningsfrekvens – antal andetag/minut

Puls/HF

Saturation/syrgas

Blodtryck

Blodsocker

Temp

Medvetande

Ett högt score betyder att patienten är sjuk, ju lägre score ju friskare är de och dessa checkar ska utföras 6x per dygn var 4e timme under första dygnet, sedan 4x per dygn eller 2x beroende på patientens tillstånd och diagnos.

Jan var så effektiv att jag inte lade märke till om han tog andningsfrekvensen och frågade om det inte nödvändigt om patienten inte hade märkbara andningsbesvär. Då fick jag svaret att han visst tog det medan han låtsades ta puls (pulsen noteras med samma mätare som syresättningen, som sätts på fingret) och detta hade jag såklart lärt mig att man gör för att patienten inte ska anstränga andningen vid tagning men jag hade inte sett att han tog pulsen heller, så snabb var han…!

Hela tiden jobbade han fokuserat trots ”buzz, buzz, buzz”: andet från personsökaren med olika patienter som pockade på uppmärksamhet, utan att låta det påverka hans lugn.

Min handledare hade försäkrat mig om inför den här dagen att min roll inte var att assistera vid omvårdnad så som blöjbyten eller provtagningar om jag inte kände att var bekväm med det, utan främst gick med för att iaktta Usk:ns arbete. Personligen tyckte jag inte att det var några konstigheter med att bistå usk:n som en kollega, hur skulle jag annars få förståelse för arbetet?

Det kändes väldigt positivt att Jan litade på mig att kunna assistera honom lika väl som en kollega så att delta som en usk:a kändes väldigt naturligt. Jag imponerades av hur effektiv han var med alla hälsocheckar och omvårdnadsrutiner samtidigt som han fick patienterna att känna sig bekväma.

 

Vid något tillfälle, vid första blöjbytet, vände jag bort ansiktet ett tag för att hantera lukten samtidigt som jag höll patienten stadigt i sidoläge. Några dagar senare när jag satt på tuben så reflekterade jag över hur annorlunda en ”äcklig” situation kan te sig när det handlar om vård av en medmänniska.

Det som hände på tuben var att några tonårspojkar satt och ”skoj” spottade på medpassagerare, en man mittemot mig flyttade för att slippa dem och precis innan jag skulle gå av kom ett litet stänk som landade på mina jeans. Jag reser mig, stirrar på killen och säger ”Är du 4 år eller?! Äckligt” varpå han svarar förläget ”Nee…” När jag lämnar tåget känner jag mig smutsigare och mer äcklad än jag någonsin kände mig under hela dagen dessförinnan när jag hanterade diaréer, slemsugning och kissprov.

Det kanske låter dumt att göra den jämförelsen, då själva akten att spotta på någon dessutom är förnedrande, men med tanke på att många skulle dra sig för att kliva in i en sjukhusmiljö så kände jag där och då att för mig var en trång tunnelbanevagn så mycket mer ångestframkallande!

 

Undersköterskorna är nog de som har det absolut mest hektiska jobbet på avdelningen samtidigt som de kan delegera medicinska frågor högre upp.

Några av de arbetsuppgifter om åligger en undersköterska:

  • Omvårdnad och ADL (allmän daglig livsföring): personlig hygien, byta blöjor/toalettbesök, tvätta/duscha, byta kläder, mata m.m.
  • Provtagningar
  • Dela ut medicin ordinerad av läkare och utdelad av sjuksköterska
  • Ta dagliga hälsocheckar som NEWS och blodglukos
  • Bistå patienten i förflyttningar, vändningar i sängen eller uppresningar m.m.
  • Lugna oroliga anhöriga
  • Tömningar av katetrar
  • Journalföra intag av föda, vätska och mediciner m.m.

Utöver dessa punkter så tillkommer såklart lite olika rutiner och uppgifter från avdelning till avdelning och ovanstående är enbart baserat på vad jag såg under den förmiddagen som jag skuggade en undersköterska.

 

Om fysioterapeutens roll innebär mycket att analysera och iaktta patienten så är undersköterskorna ”doers”. Och det är nog däri det skulle kunna förekomma missförstånd och misstag mellan våra professioner om kommunikationen inte fungerar som den ska. Det åligger fysioterapeuten att undersöka patientens förflyttning och gångförmåga så att förflyttningar kan ske säkert utan fall. I vissa fall så betyder det att patienten blir sängbunden eller rullstolsbunden en längre tid på avdelningen om inte fysioterapeuten har hunnit göra en bedömning.

Jag förstod också anledningen till varför min handledare ofta hänvisar patienten till uskorna även bara för ett glas vatten eller toalettbesök, då nästan allt ska protokollföras. Idealiskt hade varit om man oftare kunde ronda tillsammans eller göra en bedömning i samband med patientens ADL, då man tittar på olika saker och kan se patientens funktionella rörlighet när de inte är medvetna om att de blir bedömda.

 

Overall är jag grymt imponerad av undersköterskornas roll och kände mig väldigt inspirerad efter en förmiddag med Jan.

Usk:or fy fan va ni e bra!!

 

2 kommentarer

Rahel

Rahel

Mycket välskrivet! Intressanta händelser och mycket informativt. Tack!

Relaterade inlägg