Nacksmärta – en diagnos med många professioner (temainlägg)

I februarimånad har alla digitala ambassadörer ett gemensamt tema: Interprofesionellt utbyte där vi tar upp hur våra yrkesgrupper möts i vården, för att läsa mer på temat sök med #proffsutbyte

Nacksmärta – vem har inte det?

För de allra flesta så handlar smärta i nacken om stela muskler, dålig blodcirkulation i nackmuskulaturen, stelhet efter stillasittande arbete eller utav oergonomisk arbetsställning (våra lärare gillar inte när vi säger ”dålig” ergonomi eller hållning).

Vid nackspärr, alltså krampliknande smärta som gör nacken stel och oftast svårt att vrida på huvudet, känner vissa instinkten att ”vila” och röra sig så lite som möjligt, då vridningar kan orsaka smärta – detta kan bidra till att man istället spänner sig mer och blir rädd för att röra sig.

Så vad kan man göra som ”patient”?

Till en början kan man använda värme, en varm dusch eller vetekudde, detta för att öka blodcirkulationen men man behöver också använda musklerna för de ska mjukas upp och slappna av.

En enkel övning som att rulla axlarna, rulla in hakan, pressa ned bakhuvudet mot madrassen eller att växla mellan att spänna musklerna och ”pusta ut” kan vara en början till uppvärmning.

En långvarig och ihållande smärta i samma område kan i vissa fall vara tecken på en degenerativ förändring i kotpelaren, exempelvis en buktande disk, diskbråck, benpålagringar, förskjutning av kotorna eller liknande. I detta fall är det bra att uppsöka… säg – en fysioterapeut!

En fysioterapeut jobbar i detta fall med att inspektera din hållning, palpera (känna på) muskulatur, undersöka rörlighet av lederna och testa styrka och stramhet i muskulaturen – inledningsvis såklart med att ta en utförlig anamnes av patientens historia, arbets- och vardagsliv m.m.

Upptäcker fysioterapeuten fynd som gör att man misstänker en större nervrotspåverkan (kompression/klämning) så kontaktas ortoped med önskemål om röntgen – främst för att utesluta differentialdiagnoser. Det är sällan som man röntgar för att diagnosticera diskbråck, man anser att symtombeskrivningen är viktigare än de anatomiska förändringarna (många personer lever med diskbråck utan att någonsin känna besvär).

Huvudvärk då?

Att ta reda på orsaken till huvudvärk kan vara som att öppna en el-central utan en planlösning och försöka hitta en trasig krets! Har du huvudvärk som inte går över samma dag eller med hjälp av en alvedon så är oftast den första profession du möter en läkare, på vårdcentralen; kanske Linnea eller Isabelle en dag. Läkarens uppgift är att utreda om huvudvärken beror på en medicinsk diagnos eller malignitet (tumör) och ställer frågor som ska ta reda på om det är läkaren som kan hjälpa dig eller om du behöver hjälp för:

  • Stress? Sömnsvårigheter? – Här kan en kurator, psykolog (en Felicia) eller fysioterapeut hjälpa dig med samtal eller avslappning/fysisk aktivitet
  • Gnisslar tänder?  – Be din tandläkare (kan vara Awaz?) om hjälp, har du ytterligare problem med spänd käkmuskulatur kan du uppsöka fysioterapeut, se nedan.
  • Plötslig nacksmärta eller ihållande huvudvärk? Uppsök vård direkt och efter att ha träffat en läkare, ev efter att ha gått till en fysioterapeut kanske du blir vidare hänvisad till en ortoped för att göra en DT (datortomografi) eller MR (Magnetröntgen) och då kommer du även i kontakt med en röntgensjuksköterska – som Tony.

Inte ovanligt att stel nack/axelmuskulatur bidrar till spänningshuvudvärk. Ett vanligt s.k. ”fynd” hos en patient som söker fysioterapi för nacksmärta är vad som kallas för ”upper crossed syndrome”:

  • Detta innebär att framsidans muskulatur är svag och baksidan är stram och bidrar då ofta till s.k. ”Gamnacke”, på fysiospråk en ökad lordos i cervikalen. I detta fall är de djupa nackflexorerna (m. Longus collis & capitis) svaga, vilket gör att hakan glider framåt/uppåt, och för att baksidan är stram. Då blir det mycket svårare att orka att dra in hakan till ett neutralt läge. Detta ytterläge (gamnacke, mobilnacke) ger i sin tur en ökad belastning på kotpelaren och omkringliggande muskulatur, som ska stå emot tyngdkraftens verkan på huvudet.

Testa dina djupa nackflexorer!

enligt Physiotutorn i denna video ska män klara 39 sek och kvinnor 29 sek – men bara 10sek är jobbigt, testa själv!

  • Lägg dig på rygg på hårt underlag
  • Rulla ihop en liten handduk om du behöver hjälp att kontrollera hakans position, annars placera 2 fingrar på hakan och dra in hakan i en nickrörelse för att skapa en dubbelhaka
  • Behåll rundningen i nacken, hakan indragen lätt mot bröstet, och lyft huvudet ca 2 cm från underlaget, du kan kontrollera med en hand under skallbasen.
  • Om hakan skjuts fram, lyftet blir högre eller du inte orkar hålla mer än 20sek så kan det vara dags att träna de djupa nackflexorerna: se hur –>
  • Lite mer utmaning? –> youtube is you BF

Spänd käkmuskulatur

– kan vara en annan bidragande faktor till huvudvärk, det kallas Bruxism på medicinskt språk.

Återigen kan hjälpen vara en googling bort:

  • Följ denna video för stretch och muskelavslappnande övningar innan varje tenta så kanske du besparar dig huvudvärken!

(Dr Adam i denna video har ju ganska uppenbart träffat en tandhygienist – som Sara!)

Så hur vårdar jag nacken?

  • Ta pauser, mjuka upp lederna, rulla huvudet försiktigt sida till sida, se över din ergonomi (hur du sitter och hur länge t.ex)
  • Gör dina dubbelhake-lyft morgon och kväll (!) för att träna det vi kallar för ”stabiliserande muskulatur” som håller nacken på plats
  • Rör på dig för att minska på stress och stelhet i musklerna i hela kroppen – avsluta dagen med minst 5min avspänning

För fysioterapeutstudenter vid Ki, cervikalrygg filmer: http://www.ki.se/omt/cervikal_se.htm

Keep your head up!

When my Twin Died (1999) 2Pac's "keep.. – Soundtrack of my ...

 

0 kommentarer

Relaterade inlägg