Röntgenpass
Som jag nämnde i några inlägg tidigare började vi vår röntgenkurs med teori och tre klinikpass med bildtagning på docka, det tredje passet var som en examination men var i princip upplagt som de tidigare två passen, detta för att man inte skulle känna en stress och press att detta var ett prov som gick att misslyckas på.
Efter att klarat den ’’examinationen’’ på dockan började vi med bildtagning på patienter. Jag hade första patientpasset förra veckan och mitt andra pass i tisdags. Upplägget med patienter är samma som på dockan, det tredje passet, som jag har på måndag, är också ett prov. Ett prov där allt inte hänger på att ta perfekta bilder utan kunna resonera vad som gått fel om bilden inte blivit som den ska. Även resonemang vilka typer av bilder som ska tas på patienten ingår i provet eftersom vi nu ska kunna ha kunskap och veta vilka typer av bilder vi ska ta för att kunna diagnostisera olika tillstånd.
Jag upplever faktiskt att jag fick en uppåtstigande kurva från första patientpasset till andra passet då bilderna faktiskt blev bättre och jag blev även snabbare. På dockan kunde man ju stå i 5min och kolla från alla olika vinklar om röntgenröret och sensorn såg bra placerade ut, detta är ju inte optimalt hos en patient då det kan skava och göra ont med sensorn i munnen. Nu är det snabba puckar som gäller.
Det svåra jag upplevt med bildtagning är när patienten är tandlös på vissa partier, för när patienten då ska bita ihop på röntgenhållaren så kan pinnen glida ned i luckan och därmed vinkla sensorn i munnen till en inkorrekt ställning. Tipset vi då fått är att använda bomullsrullar i gluggområdet som därmed ska stödja och vara som en tand, en rörlig och mjuk tand dock haha.
Precis som all annan skicklighet med händer och fingrar inom tandvården är även perfekta röntgenbilder något som man kommer lära sig med tiden när man hittar sina egna tips och riktlinjer. Ibland kan det ju vara den mänskliga faktorn, alltså patienten som är svårigheten med bildtagningen. I en spänd, liten eller i en mun med torus kan det vara väldigt svårt att få patienten att bita ihop med sensorn i munnen. Torus är en tillväxt av ben i munnen som är ofarlig och oftast störs inte patienten utav det men vid röntgentagning kan det göra väldigt ont om sensorn placeras på knölarna.
Trevlig fredag och helg allihopa!
0 kommentarer