Ännu en VFU avslutad!
Och vi klarade oss utan kräksjuka under alla fem veckorna. Grattis till det liksom. Snyggt jobbat, Frej. Inte en enda spya. Det känns precis som förra gången riktigt tråkigt att lämna en avdelning jag lärt känna bakom mig. Här har jag verkligen känt mig hemma.
Det har varit otroligt lärorikt och annorlunda, jag sa innan denna praktik att jag aldrig skulle kunna tänka mig att jobba inom psykiatrin. Jag hade en bild av vad det skulle vara som var grundad i inget alls. Nu känner jag snarare att det är där jag hör hemma? Så tokigt att det kan växla så snabbt. Men i psykiatrin har jag funnit omvårdnad som ser ut precis som jag föreställde mig att det skulle vara. Där finns det tid för alla patienter, man har i regel alltid tid att göra allt man vill. Hur sjukt det än låter så finns det ju inte någon annanstans. Att sitta och prata med en patient, verkligen lyssna och ta hänsyn till alla omvårdnadsbehov, det finns det tid för. Det är så viktigt. Tänk om det var möjligt överallt inom vården? Det är tyvärr inte avlägsen dröm som det ser ut just nu.
Nu är det en tenta kvar på denna kurs och sen tar vi oss vidare. Men jag tar med mig mycket från dessa fem veckor. Och hur kul det än har varit så ser jag fram emot att hänga lite mer med mina killar igen, speciellt den lille. Under VFUn blir det snålt med Frej-häng.
0 kommentarer