Sjuksköterske­programmet

I en kurs som hittills nästan endast bestått av eget ansvar så har vi nått det första seminariet. Härligt! Det gick väldigt bra och jag måste säga: fy fan vad skönt att det bara pågick i 45 minuter?! Förra terminen var seminariumen ungefär 6 dygn långa. Trodde nästan att det stod fel i schemat men icke och jag som har världens kortaste attentionspan kunde inte vara gladare. Det gick att hålla fullt fokus hela tiden och jag lärde mig mycket. 

Vi hade tidigare i veckan fått ett patientfall med frågor som vi gick igenom svaren på och vi hann med allt. Det trodde jag inte men tydligen så funkar det. Hoppas att resten av seminariumen kommer likna detta. Kunde inte önskat mer av en ”lektion”. 

Har hört att den här terminen är roligast och hittills så känns det som att det stämmer. Kunskapen om sjukdomarna är ju det som känns roligast? Eller mest relevant i alla fall. Får lust att specialisera mig på ett nytt organ varje dag. 

Min duktiga lilla kille fortsätter trivas på förskolan. Just nu är jag fundersam över hur jag ska göra med hans tider. Har fått ett till jobb men det är så svårt då jag inte vet om schemat i förväg och jag gör det svårt för personalen. Just nu behöver jag timmarna för att komma upp i summan jag hoppas på att tjäna för att min budget ska hålla. Samtidigt vill jag ju bara vara med honom. Jaja. Vi får se. Ska fundera.