Efter två intensiva veckors psykiatriföreläsningar om allt ifrån ångest, suicid och depression, till schizofreni, ätstörningar och tvångsvård, påbörjade jag idag min första praktikdag på SCÄ. SCÄ står för Stockholms centrum för ätstörningar och är en klinik som bedriver specialistvård inom just området ätstörningar.  

Stockholms centrum för ätstörningar

På SCÄ vårdas patienter med diverse olika ätstörningar, vilket främst handlar om sjukdomarna anorexia nervosa och bulimia nervosa. Det finns både sluten- och öppenvård på SCÄ. Jag befinner mig främst inom slutenvården, vilket innebär att patienterna är inneliggandes/bor på kliniken. Förutom en avdelning för vuxna människor finns även en familjevårdsavdelning, där hela familjen med barn som har ätstörningar, kan läggas in. Därutöver finns öppenvården som består av en rad olika dagvårdsverksamheter samt mottagningar, dit patienter med mindre omfattande ätstörningsproblematik också kan vända sig.

Min första dag på kliniken har varit positiv, med god handledning och omhändertagande från personalen. Däremot fruktar jag att detta som första psykiatriplacering är mindre optimalt, då ätstörningar är en väldigt subspecialiserad del av psykiatrin.

Idag öppnar ansökan till vårterminens utbildningar, däribland läkarprogrammet, med start VT 2020. Här nedan följer viktiga datum och matnyttiga länkar till tidigare inlägg och hemsidor. 

På Karolinska Institutet har följande program antagning till VT2020:

Läs mer om anmälan och antagning på KI.

 

Viktiga datum:

  • 16 sept – ansökan öppnar
  • 15 okt – ansökan stänger
  • 10 dec – första antagningsbesked
  • 16 dec – sista svarsdag
  • 19 dec – andra antagningsbesked

Läs mer om datumen.

 

Tidigare blogginlägg:

För att hitta till mina tidigare inlägg om ansökning och antagning, kan ni antingen använda sökfunktionen (längst upp till höger på bloggen), kika in under kategorier (tips: Q&A) eller taggar (tips: ansökan & antagning samt ny student) som finns på högra spalten av bloggen.

  1. 5 tips på hur du väljer rätt utbildning och karriär [15 mars 2019]
  2. Q&A: Skillnaden mellan att börja läkarprogrammet HT och VT? [19 juli 2018]
  3. Skugga en student [10 februari 2018]
  4. Q&A: På utbildningsmässor del 1 [3 december 2017]
  5. Q&A: På utbildningsmässor del 2 [5 december 2017]
  6. Val av eftergymnasial utbildning [13 april 2016]
  7. Q&A: Läkarprogrammet på KI [6 november 2o15]
  8. Q&A del 2: Läkarprogrammet på KI [4 december 2015]

 

Finns det något som ni inte får svar på eller önskar att jag tar upp här på bloggen? Hör av er till mig, antingen via kommentarsfältet eller mejla mig på linnea.lin@stud.ki.se.

 

Då var terminen i full fart och vill önska alla nykomlingar varmt välkomna till KI! För er gamla, hoppas jag ni haft en fantastisk första dag. Detta inlägg handlar om termin 9 på läkarprogrammet på KI. 

På T9 läser vi en kurs som heter NSP (Klinisk medicin – inriktning neuro, sinnen, psyke), vilket berör i princip allt i huvudregionen samt nervsystemet indelat i delmomenten:

  • Psykiatri – läran om psykiska sjukdomar och störningar
  • Neurologi – läran om nervsystemets sjukdomar
  • Oto-rhino-laryngologi – läran om öron-näsa-halssjukdomar
  • Oftalmologi – läran om ögonsjukdomar

Första intrycket? – Aldrig tidigare har jag fått sådana kaotiskt förvirrande och komplexa scheman (ja, plural) som nu. Inte nog med bytet av lärplattform till Canvas (återstår att se om det var värt bytet) ägde rum till denna termin, dessutom är T9 den hittills mest strukturellt och logistiskt utmanande terminen jag stött på. 😅

Vad gör kursen komplex? – Till skillnad från kursvalet T5-T7 som endast bestod av 4 alternativ (välj mellan sjukhusen KS, HS, DS och SöS), bestod det nu inför kursvalet T9-T10 av hela 9 olika kursvalsalternativ man kunde välja mellan, där varje kursval blir som en grupp/klass med ett unikt schema, samtidigt som man personligen går på individuellt schema inom respektive grupp, eftersom man har olika VFU-placeringar (praktik). Beroende på kursval läser vi också olika saker samtidigt. Förvirrande är en underdrift. Heja våra kursadministratörer som pusslar ihop läkarstudenternas liv.

Vad innebär de olika kursvalsalternativen? – Jag fick t.ex. alternativ 2c vid kursvalet, vilket innebär att jag läser kursens delmoment enligt följande ordning på följande sjukhus:

  1. Psykiatri på S:t Göran / Norra Stockholms psykiatri (34 dagar)
  2. Öron på Huddinge (11 dagar)*
  3. Ögon på S:t Eriks (11 dagar)*
  4. Neurologi på Karolinska Solna (20 dagar)

*Suboptimalt och surrealistiskt att lyckas trycka in fullständiga specialiteter på 11 dagar…🧐

 

Imorn börjar jag läsa psykiatri på S:t Göran. Två veckors föreläsningar och därefter ut på praktik. Känns overkligt och ovant att återuppta studierna enligt vanlig ordning, efter 8 månader av exjobb, jobb, resor och lall. 😂

I slutet av juni fick jag resultatet på mitt examensarbetet i medicin. Och det blev GODKÄNT! Därmed 240 av 330 högskolepoäng avklarade. Med en dag kvar innan nionde terminsstarten, tycker jag vi tar och rekapitulerar exjobbsterminen med mina personliga råd kring hur man tar sig igenom exjobbet.

Officiellt godkänt examensarbete i Ladok 📊👩🏻‍💻

Examensarbetet i medicin, a.k.a. exjobb / degree project / thesis / master thesis (kärt barn har många namn), är en kurs på en hel termin tillägnad åt medicinsk forskning. Du ska i slutändan leverera en skriftlig uppsats motsvarande 30 hp eller 800 timmars arbete inom ramen av medicinsk vetenskap, där det bör vara en KI-anknuten handledare.

Kraven och riktlinjerna är som ni ser inte mycket mer än så och därmed ganska breda, varför det resulterar i att studenter landar i vitt skilda forskningsprojekt som kräver olika mängd tid, energi och kunskap. Eftersom studenten har extremt fria tyglar men likväl ett stort eget ansvar under terminen, kan det verkligen dra åt olika håll.

 

Hur du lyckas med exjobbet

Vägen till ett lyckat exjobb tycker jag vi förenklar till nedanstående ekvation, med i princip tre avgörande faktorer: handledning, forskningsämne och oförutsägbara händelser. Den absolut viktigaste aspekten för ett bra exjobb är en god handledning. Du kan ha ett oerhört tråkigt forskningsämne men en fantastisk handledare, vilket gör hela arbetet mycket mer lyckat, givande och intressant. När du väljer exjobb ska du därför definitivt i första hand välja utifrån en bra handledare, därefter utifrån önskat ämne. Därutöver är det också av vikt att upptäcka och minimera antalet oförutsägbara händelser (t.ex. strul med lab/teknik/statistikprogram, handledare som ej svarar på mejl osv) längs med vägen.

 

Steg 1: Syftet med exjobbet

Fundera över varför du gör exjobbet? Vad vill du få ut? Liksom med mycket annat i livet är det alltid viktigt att tänka på varför du gör något. Det hjälper dig att hålla motivation och riktning i livet. I fallet med exjobb hjälper det dessutom med att komma fram till rätt handledare och projekt för dig själv.

  • Forskarkarriär – Exjobbet är ett perfekt tillfälle att få in en fot i forskarvärlden. Finns specifikt forskningsämne eller -grupp som du är intresserad av? Se till att välja projekt där du kan utvecklas och lära dig mycket om forskningen.
  • Artikelpublicering – En hel del studenter gör ett forskningsprojekt som i slutändan blir publicerat i någon vetenskaplig tidskrift, vilket ju såklart är en rolig bonus. Om du vill öka chansen till detta, se till att välja en handledare som tidigare publicerat mycket eller också hintar om att det aktuella projektet ska bli publicerat. Dock kräver artikelpublicering mycket efterarbete, där du oftast inte blir klar inom ramen av exjobbsterminen, eftersom forskningsprocessen i riktiga livet tar en betydligt längre tid än så.
  • Laberfarenhet – Välj preklinisk forskning som allt som oftast äger rum på ett forskarlabb. T.ex. forskning inom immunologi eller cellbiologi osv.
  • Utlandsresa – Ha god tidsmarginal, börja leta projekt långt i förväg: 1 år innan. Krävs mycket pappersarbete.
  • Fritid / jobb – Mitt val. För att garantera så mycket ledig tid som möjligt, bör du välja ett projekt med insamlad data, möjlighet till att jobba på distans och en bra handledare som bibehåller tät kontakt. Jag skulle rekommendera registerbaserade studier, vilket alltsom oftast kräver mindre arbete än en pågående klinisk studie eller preklinisk forskning exempelvis.

 

Steg 2: Kontakta handledare

  1. Leta – Hur du hittar handledare:
    • KI:s projektdatabas
    • Mejllistor med tidigare handledare som finns på kursens hemsida
    • Föreläsare eller kliniska handledare du stött på under programmets gång
  2. Mejla – Ta kontakt med många olika handledare för att kunna jämföra. Presentera dig själv, ditt intresse för deras forskning och möjlighet till handledning. Be om att få ses fysiskt eller alternativt ett videosamtal.
  3. Ses – Fråga om följande:
    • Tillgänglig och närvarande som handledare? – Svarar hen snabbt på mejl? Finns hen där som stöd? Finns bihandledare?
    • Färdigutformat projekt? – Dvs. finns frågeställning redo eller behöver ni tillsammans komma på något?
    • Förväntningar på studenten? – Stäm av så att ni är på samma bana gällande vad som krävs från dig, vad för kunskaper väntas du behöva?
    • Tillgång till insamlad data? – A och O, sparar extremt mycket tid för dig själv och du kan i princip börja analysera datan direkt
    • Vilket statistikprogram används? – Vad behöver jag lära mig för statistiska metoder?
    • Tillgång till statistiker? – Alltid ett plus i kanten om statistiker finns och kan bemöta och lösa många av ens problem vad gäller analysen av data.

 

Steg 3: Välj handledare

Vad kännetecknar en bra handledare? 

  1. Handlett studenter på exjobbsterminen förut
  2. Hög närvaro och tillgänglighet – fysiskt, per mejl, per telefon
  3. Intresserad av handledning och inte enbart ute efter gratis arbetskraft
  4. Ger feedback
  5. Kompetent inom sitt område
  6. Pedagogisk och kan lära ut inom sitt område
  7. Har en tydlig plan för arbetet
  8. Öppen för diskussion och dialog med studenten

 

Steg 4: Minimera oförutsägbara händelser

  • Planera / tidsoptimering
  • Följ deadlines
  • Följ KI:s regler och kriterier
  • Sök feedback kontinuerligt
  • Upptäck problem i tid och måla upp tänkbara problem

Sommarens äventyr i bild