I förra inlägget nämnde jag att man som läkarstudent bör äga ett eget stetoskop och reflexhammare. Det är kostnader man får stå för själv. Utöver dessa finns såklart annan utrustning som rekommenderas. Ett exempel på det är ett suturkit. Nyligen fick jag dessutom denna läsarfråga:

Var kan man köpa ett lämpligt suturkit för nybörjaren?

Vad är suturering?

Att suturera innebär inom medicin att sy. Man syr ihop vävnad, t.ex. vid sår eller andra skador. Förutom att suturera, finns även andra metoder: stapling (likt häftapparat) och lim. Sedan finns ännu mer moderna tekniker. Se video nedan:

 

Vad är ett suturkit?

Ett suturkit är helt enkelt ett gäng redskap som används för enklare suturering av sårskador. Vanligen består det utav:

  1. Nålförare
  2. Suturtråd
  3. Pincett
  4. Sax
  5. Rondskål

 

Varför behöver jag ett suturkit?

Läkarprogrammet är en grogrund för likväl teoretiska som praktiska medicinska färdigheter. Att lära sig suturera är en viktig praktisk färdighet som lärs ut under samtliga kirurgkurser på läkarutbildningen. Alla läkare oavsett specialitet och nivå, ska nämligen behärska basal sutureringsteknik, eftersom det är vårt jobb att suturera enklare sår och ta bort födelsemärken m.m. på vårdcentral, akutmottagningar, operationer och andra kirurgiska specialiteter. Dessutom kommer alla läkare behöva agera handledare år sina juniorer. Kan därmed vara bra att uppdatera sitt muskelminne när det gäller t.ex. suturering, speciellt när vi sällan får möjligheten att faktiskt öva på saker.

Likt mycket på läkarutbildningen finns mycket begränsade tillfällen till att få öva på praktiska moment. I Sverige finns inte heller något formellt krav på att uppdatera dina kunskaper och färdigheter efter att du blir legitimerad läkare eller specialistläkare. Ta ett sådant simpelt moment som suturering som exempel: Första gången läkarstudenter får suturera under utbildningen är oftast på kirurgterminen, genom 2-3 övningstillfällen på t.ex. grisfötter, för att sedan suturera på patienter. Sedan kirurgterminen har de flesta av oss aldrig utfört momentet igen och det lär dröja 1-2 år tills nästa gång, vilket blir när man jobbar som läkare självständigt och bär på fulla ansvaret själv. Både för din egna och patienters skull, är det ju högst lämpligt att hålla sig uppdaterad både teoretiskt och praktiskt i alla avseenden.

 

Vart får jag tag på ett suturkit?

  1. Sjukhus – Försök be snällt om ett engångssuturkit + suturtråd (ingår inte) från din placering på sjukhus, eller så kanske ni t.o.m. får varsitt under utbildningens gång. Däremot är suturtrådarna en förbrukningsvara och övar du mycket hemma så behöver du till slut ändå införskaffa nytt på något sätt.
  2. Köp online – Sök på ”Suture practice kit” på nätet. Jag köpte mitt för ca 300-400kr från USA om jag minns rätt och då ingick skalpell, massa suturer i olika grovlek, saxar, pincetter, nålförare och viktigaste av allt en övningsplatta att kunna sy på.

 

För att kunna öva på att suturera hemma behöver du alltså: suturkit + suturtråd + något att sy på (förslagsvis en banan). Vill man vara kreativ kan man kolla denna video:

 

Tidigare inlägg om suturering:
Att lära sig suturera
Basal suturteknik

All utbildning på högskolor och universitet i Sverige är gratis för svenska studenter. Förutom en helt gratis utbildning är du dessutom berättigad pengar från staten (= CSN, studiemedel) och har möjlighet att ta ett lån från dem. Mycket privilegierade rättigheter i jämförelse med många andra länder. Ändå likställs ofta studenten med en fattiglapp, där vi har det svårt att få studentekonomin att gå ihop – är det hela sant? En instabil ekonomi är ju också en av orsakerna till en stressig tillvaro

Detta inlägg handlar om kostanden för läkarutbildningen i Sverige och en inblick i de utbildningskostnader som läkarstudenten faktiskt själv får stå för. I ett senare inlägg fokuserar vi sedan på hur du får till en hållbar studentekonomi, vilka studentens största inkomst- och utgiftskällor är, samt varför det är svårt för många att få ihop studentekonomin.

Vad kostar den svenska läkarutbildningen?

Kostnaden för ett svenskt läkarprogram ligger på 1 265 000 kronor totalt eller 230 000 kr per termin för utländska studenter, enligt Umeå universitet. Läkarprogrammet är en av de dyraste utbildningarna i Sverige och är dyrare än i länder som Polen, Tjeckien, Rumänien, men billigare än i USA, där det snabbt kan överstiga 2 miljoner kronor, källa.

Ja, jag vet att utbildningen är gratis för oss i Sverige, men någonstans dras ju pengarna ifrån. I Sverige finansierar staten vår utbildning mha skattemedel – dvs. du, jag eller dina anhöriga och alla andra arbetshavande individer bidrar m.a.o. indirekt till att betala din utbildning. Anledningen till att läkarutbildningen är så dyr, beror ju på att den är extremt resurskrävande. Alla praktikplatser, undervisningsmoment, undervisningsmaterial, skådespelarpatienter, simulerings- och teamövningar, en handledare (kliniskt verksam läkare) avsatt per läkarstudent, läkare som tillfälligt behöver gå ifrån sin kliniska verksamhet för att undervisa oss, osv.

 

Studierelaterade kostnader som läkarstudent:

Det finns en hel del utbildningsrelaterade kostnader som är unika för just läkarstudenter och det är utgifter vi själva behöver stå för.

  1. Stetoskop 🩺 – Under två tusen kronor. Obligat att införskaffa sig och alla förväntas äga ett, eftersom det underlättar din kliniska vardag. Det gäller framför allt de första kliniska terminerna när du har praktik inom specialiteter som lyssnar på hjärtat dagligen. Se inlägg om stetoskop.
  2. Inneskor 👟 – Alltifrån några hundralappar till tusenlappar, beroende på vad för skor du föredrar att bära på praktiken. Följ sjukhustoffeln för skoinspiration.
  3. Reflexhammare 🔨 – Någon eller några hundralappar, finns på Medicinska bokhandeln på KI-campus alternativt köpes online. Används till neurologisk undersökning av reflexer i kliniken.
  4. Kurslitteratur 📚- Till skillnad från ovanstående som alla är engångsutgifter, är kurslitteratur återkommande störande hög utgift. Begagnade böcker bör gå på under 400kr/st, medan nya böcker och framför allt svensk kurslitteratur (pga säljs ju inte i lika stora mängder som internationell/engelsk kurslitteratur) kan kosta upp mot tusenlappen. Tack och lov klarar man sig galant utan kurslitteratur, eftersom vi lever i en internet- och molntjänst-eran. Inget är så tacksamt som när äldrekursare eller kursledningen langar sammanfattningar, kursmaterial och -kompendier.
  5. Övrig utbildningsmaterial 🧠 Hypocampus.se (~800 kr/år), Osmosis.org (~1500 kr/år), andra utbildningsprogram/-kurser som ex. Coursera.org.
  6. Dator / surfplatta 👩🏻‍💻 – Många tusenlappar beroende på din preferens.
  7. Läkarlegitimation 👩🏻‍⚕️ – En kostnad på nästan två tusenlappar för att få ut sin läkarlegitimation från Socialstyrelsen. Idag gäller ju inte detta för läkarstudenter eftersom det sker detta efter AT. När det 6-åriga läkarprogrammet kickar igång från HT21 däremot, kommer läkarstudenten förmodligen behöva ansöka om den direkt efter examen.

 

På måndag börjar ytterligare en ny termin. Önskar er nykomlingar en oförglömlig start på er resa genom KI! 

Jag är ungefär lika taggad på läkarprogrammets tionde termin, som på bilden nedan tagen från varmare breddgrader innan tentaplugget inför vår 48-sidors terminstenta i fredags började. Termin 9 är officiellt över. Det är mindre än 365 dagar kvar till min läkarexamen. Tillsammans med mina numera 270 högskolepoäng i fickan tar jag mig uppför termin 10 imorgon. Jag har haft äran att driva denna blogg sedan starten på min läkarutbildning. Nu kliver vi in på 20-talet och med det sagt, vad passar inte bättre än en snabb tillbakablick på några av mina första inlägg här på bloggen, från hösten 2015.

Första veckan på läkarprogrammet
Från amphiox till T1:a
En vanlig vecka på T1
Praktik och primärvård på T1
Q&A: Läkarprogrammet på KI
Q&A: Plugg + fritid?

2020 infirades från Förenta arabemiraterna 🇦🇪

 

 

 

Med starten på ett helt nytt årtionde blir man naturligtvis nostalgisk och reflekterande kring sitt liv. Vad har jag åstadkommit? Vad var bra? Vad var dåligt? Vad tar jag med mig? Meningen med livet? Vad blir nästa steg? Vad vill jag förändra (nyårslöften osv)? Matnyttiga frågor att stanna upp och fundera över då och då. Detta inte minst för att hjälpa dig att ta kontrollen över och kunna påverka ditt egna liv.

Idag lever de flesta ett liv i konstant språngmarsch framåt. Ingen har tid att förlora, ingen har tid att stanna upp, alla är konstant stressade. Sociala normer är många gånger boven i dramat. Det ska vara så sjukt viktigt att leva ett fullspäckat liv med maxat schema. Ju mindre du hinner sova, eller ju senare du kommer hem om vardagar, desto mer respekt vinner du. Denna typen av trend förespråkar ju inte konstigt nog ohälsa och onödig stress främst bland unga. Därför är det viktigt att dels hitta en bekväm rytm i livet och hålla sig till den, framför allt när yttre faktorer spär på en inre stress hos dig själv. Stress är självupplevt och -skapat och kan därmed alltid också förhindras och hävas av dig själv mha rätt verktyg. (Läs mina inlägg under #studentstress för tips på stresshantering).

 

Avslutningsvis får ni en bild på en 19-årig Linnea från termin 1 på campus. Det var alltid en sådan hets med att få tag på anatomimodellerna (ex. skallen ovan) för att kunna plugga till anatomitentorna. Tack och lov upptäckte jag Visible Body, ett anatomiprogram som jag levde på och slapp därmed stressa iväg till campus varje dag. Tyvärr var det inte gratis på min tid, utan jag pröjsade själv. Idag är Visible Body helt gratis om man är KI-student.

Efter drygt fyra år som student i Stockholm är det dags för ett inlägg om vad som faktiskt kännetecknar livet som student i huvudstaden.

    Ekonomi 💰- Livet som student på en budget enbart finansierad av CSN (~10k/mån) stavas fattigt och dyrt. Att dessutom bo i huvudstaden innebär fattigare och dyrare liv. Hyror (studentbostäder har rimliga hyror, andrahandskontrakt har orimliga priser oftast långt över 5000kr/mån), kollektivtrafik (570kr/mån studentpris) och mat/livsmedel (få studentvänliga matställen kring campus, för många matställen men svindyrt att äta ute, och oftast små livsmedelsbutiker med höga priser speciellt i stan) är bland de största bovarna. Tips: gör matlådor, hitta stor livsmedelsbutik, beställ torrvaror online och undvik att äta ute.
    Boende 🏠- Boendesituationen är tuff för samtliga invånare i Stockholm som lever på en begränsad (låg) budget. Riskgrupper innefattar dig som flyttar hit från en annan stad, inte har några kontakter i Stockholm, eller inte har förmånen att köpa egen bostad. Tillhör du någon av dessa kategorier och funderar på att flytta till Stockholm ger jag följande tips: ställ låga krav på första boendet (gäller t.ex. läge, typ av boende, inredning osv.) på boendet, börja leta bostad tidigt, dela inlägg om ditt bostadssökande på sociala medier, sök aktivt på bostadshemsidor, Facebook-grupper, Blocket och ställ dig i olika bostadsköer online.
    Jobb 👩🏻‍💼- Just eftersom det är dyrt att bo i Stockholm samt för att det finns fler möjligheter här, är det vanligt att studenter jobbar vid sidan av studierna (dvs utöver sommarjobb då de flesta studenter ändå jobbar eftersom vi står utan CSN under sommarmånaderna). Extrajobb under terminstid verkar dock inte förekomma i lika stor utsträckning i studentstäder, av min erfarenhet att döma. Vad jobbar studenterna i Stockholm med då? Det kan vara allt mellan himmel och jord. Vissa har jobb relaterade till deras framtida yrken och andra jobbar med helt och hållet annat. Oavsett jobb handlar det oftast om flexibilitet i arbetstiderna, där man tillåts jobba extra på kvällar, helger, nätter. Extraknäck är något jag uppskattat enormt mycket och inte kan tänka mig vara utan i dagsläget.
    Hets 🤯- Ställ dig på T-centralen i Stockholm en valfri vardag kl.8 och du märker av storstadshetsen i sin renaste form. Därutöver finns även någon slags inre hets bland studenterna i Stockholm (eller åtminstone från vissa program), mer än vad som återfinns hos studenter från andra städer. Det kan både gälla studiehets och karriärshets. Å ena sidan skapar detta mycket driv och motivation hos folk, vilket ger en hög standard som jag personligen uppskattar. Å andra sidan, skapar detta även onödigt mycket skadlig stress.
    Närhet och utbud 👣- Oavsett om du bor utanför tullarna eller i city, finns stort utbud och tillgång på saker och ting samt bra förbindelser och rimliga avstånd. Jag är ju trots allt läkarstudent, så kollar vi t.ex. på sjukvården och läkarspecialiteter, finns ju verkligen sjukt många val av sjukhus, vårdinrättningar och tillgång till alla specialiteter i princip. Om vi kollar på shopping och matställen är utbudet också fenomenalt bra i jämförelse med andra svenska städer.

Är du redo för att påbörja ett liv som student i Stockholm? Läs då detta inlägg.

Idag släpptes den nya serien ”Livet som läkare” på Aftonbladet TV. Ni kan se avsnitt 1 av serien här. I serien får vi följa tre olika läkare i både livet utanför och på sjukhuset. Vid sidan av de rådande problemen inom svensk sjukvård och det faktum att 1/3 av alla unga läkare kan tänka sig att lämna vården inom de närmaste fem åren.