Arbetsuppgifter som läkare – Vad händer efter patientmötet?

Publicerat: 29 september, 2020

Läkaryrket utmärker sig på många olika sätt. Det är ett av de vårdyrken som kräver legitimation i Sverige, vilket är varför ’läkare’ är en skyddad titel. Vem som helst får inte utöva läkaryrket eller kalla sig själv för ’läkare’ – du måste ha en läkarexamen och gjort en allmäntjänstgöring. Sedan så är bilden av läkare tämligen glorifierad. Många förknippar läkare med att rädda liv, bota sjukdom och lindra lidande, men hur ser verkligheten ut? I dag tänkte jag vända på myntet och ge er en bättre helhetsbild av läkaryrket. Så i detta inlägg tar vi även upp de lite mer anonyma och ibland mindre populära arbetsuppgifterna som läkare.

Patientkonsultationen

Patientkonsultationen eller patientmötet är den del av arbetet där läkaren faktiskt träffar, undersöker och behandlar sin patient. Det är också den del som de flesta av oss förknippar med läkaryrket. I konsultationen ingår samtal och undersökning av patienten. Det kan ske fysiskt, via telefon eller video. Inom öppenvård (mottagningsverksamhet – vårdcentral, mottagning eller akuten) träffar du nya patienter på löpande band. Medan inom slutenvård (avdelningsverksamhet på sjukhus) träffar du samma patienter när du rondar dem varje dag, och du följer då upp provresultat, utvärderar behandlingseffekt, behov av ytterligare utredning samt efterhör och undersöker patienten.

Arbetsuppgifter efter patientmötet

Dessa arbetsuppgifter sker helt utan patientkontakt och kan tillsammans utgöra störst del av en arbetsdag:

  1. Dokumentera i journal – Läkare ska dokumentera alla handlingar och ärenden som rör vården kring en patient i dennes journal. Just journaldokumentation kräver ett helt separat inlägg, varför vi inte dyker djupare just nu.
  2. Beställa prover och undersökningar – Läkaren ansvarar för att beställa av blodprover, röntgenundersökningar eller initiera andra utredningar.
  3. Ordinera läkemedel – Läkaren ansvarar för att ordinera läkemedel till patienter. Legitimerad läkare har förskrivningsrätt och får skriva ut läkemedel på recept.
  4. Skicka remisser – En remiss är ett skriftlig dokument till andra specialiteter där du som behandlande läkare begär om vårdövertag, undersökning eller annat stöd. Det är kort sagt en snabbare väg till en nödvändig specialistbedömning. Exempel: En patient söker för skaderelaterad knäsmärta på vårdcentral, där läkaren skriver en remiss till en ortoped för bedömning.
  5. Ringa konsulter – En konsult är oftast en senior läkare som har i uppgift att besvara medicinska frågor inom dennes specialistområde, över telefon. Exempel: Du som läkare ringer en infektionskonsult och frågar om antibiotikabehandlingen kring en patient med en svår infektion.
  6. Kontakta anhöriga – Läkaren behöver ibland kontakta anhöriga (speciellt i covid-tider när det råder besöksförbud på sjukhusen) för att ge en uppdatering och besvara på anhörigas medicinska frågor.
  7. Delta i möten – Exempel på möten som en läkare går på: röntgenronder, uppstartsmöten, läkemedelsluncher och klinikmöten.
  8. Ronda patienter – Detta syftar på sittronder som sker utan patientens närvaro. Olika vårdprofessioner (främst läkare och sjuksköterska) sitter ned tillsammans och diskuterar varje patient på avdelningen.
  9. Leta vårdplats – I dagsläget råder platsbrist på många sjukhus. Som läkare är det därför viktigt att tidigt på akutmottagningen identifiera om en patient är i behov av sjukhusinläggning, vilken vårdnivå som krävs (t.ex. vanlig vårdavdelning eller intensivvård) och andra faktorer som påverkar vårdplatsen som patienten behöver (t.ex. enkelsal om patienten bär på smittsam sjukdom).
  10. Skriva intyg och utlåtanden – En läkare kan behöva utfärda mängder med olika intyg och utlåtanden. Exempel: sjukintyg, vårdintyg, rättsintyg och dödsordsaksintyg. Mer om detta i ett annat inlägg.
  11. Skriva avvikelserapporter – När fel har begåtts i vården ska inblandad vårdpersonal rapportera detta till vårdgivaren (t.ex. din chef). En sådan rapport kallas avvikelserapport. Om felet lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada, bör vårdgivaren dessutom anmäla ärendet vidare till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en myndighet som granskar detta vidare. är vårdgivaren (dvs. sjukhuset/vårdcentralen) skyldig att rapportera in detta till IVO (en myndighet).

Ett varierande yrke

Även om läkaryrket förknippas med att rädda liv, ser verkligheten alltså annorlunda ut. Läkaryrket är en mycket varierande profession, med vitt skilda arbetsuppgifter beroende på:

  • Erfarenhet – t.ex. junior VS. senior läkare
  • Specialitet – t.ex. kirurg VS. psykiater
  • Arbetsplats – t.ex. sjukhus VS. vårdcentral, offentlig VS. privat verksamhet
  • Geografiskt område – t.ex. stort VS. litet sjukhus, Region Stockholm VS. Region Norrbotten

Erfarenhet

En erfaren (senior) läkare arbetar mer som en medicinsk rådgivare åt en oerfaren (junior) läkare.  Den erfarne har det övergripande patientansvaret, men syns inte alltid lika mycket inne hos patienterna. Seniora läkare har hand om de svårare patientfallen och har oftast hand om handledning av yngre kollegor. Juniora läkare utför det faktiska arbetet med att skriva journalanteckningar, skicka remisser och träffa patienter på avdelningen. De tar oftast betydligt fler jourpass än en senior läkare, eftersom de dels är yngre men också i behov av att samla erfarenhet och utvecklas. Seniora läkare är i stället oftast bakjourer, där de oftast kan befinna sig i hemmet på sina jourpass och svara på telefonsamtal, likt en konsult.

Specialitet

Olika specialiteter har mycket olika arbetssätt och -uppgifter. En kirurg opererar mycket om dagarna och beställer mycket datortomografi- eller ultraljudsundersökningar. En psykiater behöver hålla i långa patientsamtal, samarbetar en hel del med rättsväsendet och vårdar sina patienter under lång tid, t.ex. veckor. En ortoped beställer mycket röntgenundersökningar av skelett och står också en del vid operationsbordet. En internmedicinare beställer mycket blodprover och sätter in och ut olika läkemedel. En allmänläkare på vårdcentral har ett fast schema med patientbokningar, skickar mycket remisser till andra specialiteter för vidareutredning, fångar upp alla patienter och sköter all uppföljning. En narkosläkare springer runt mellan operationssalar, lägger olika typer av bedövningar och använder många olika verktyg och maskiner för att upprätthålla livet på kritiskt sjuka patienter på IVA eller nersövda patienter på operationsbordet.

Arbetsplats

Att arbeta på sjukhus skiljer sig från att arbeta på vårdcentral. På sjukhus ingår du i en större organisation och verksamheten är igång dygnet runt, varför det ingår jourpass som läkare. Du har fler kollegor att hålla reda på och likaså patienter. Du har ingen fast arbetsplats, eftersom du jobbar på olika platser från vecka till vecka. En dag är sällan den andra sig lik och du kan därför sällan planera arbetet i förväg. På en mottagning å andra sidan, har du eget arbetsrum och inbokade patienter. Det gör att du kan planera dina arbetsdagar i förväg. Dessutom är patienterna oftast återkommande, så du får möjligheten att följa upp dem. Du lär även känna dina fåtalet kollegor mycket bättre än på ett sjukhus där kollegorna byts ut frekvent.

Geografiskt område

En läkare i en storstad har helt andra förutsättningar än en läkare på bygden. I en storstad tillhör du oftast en större sjukhusorganisation, vilket innebär betydligt bättre uppbackning i form av många olika jourlinjer dygnet runt och därmed mycket stöd. En storstad som Stockholm har ju alla specialiteter tillgängliga och det finns totalt sett fler läkare, trots att läkartätheten (antal läkare per invånare) är sämre i Stockholm. Du har också tillgång till de flesta prover och undersökningar i din omedelbara närhet, utan att behöva skicka patienten långväga. På ett mindre sjukhus där resurserna är mindre, krävs att du som läkare prioriterar på ett annat sätt. Sedan så finns ju regionala skillnader, såtillvida att det finns olika riktlinjer för olika regioner avseende handläggningen av en sjukdom. Det påverkar också en läkares dagliga arbete.

Läs liknande inlägg från tidigare:

  1. Arbetsuppgifter som underläkare
  2. Att jobba på vårdcentral

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier