KI-studenten Linnea

Under min läkarutbildning har jag sammanlagt svängt förbi fem vårdcentraler i Region Stockholm och fått se ännu fler mottagningsrum. I detta inlägg tänkte jag därför ge en samlad överblick på hur arbetsdagen ser ut som vårdcentralsläkare, hur läkarnas mottagningsrum kan se ut, vilken utrustning som finns att tillgå samt hur ett läkarbesök går till. Häng med!

Vad är primärvård?

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige är primärvård följande:

6 §   Med primärvård avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

Primärvården (PV) är alltså den första vårdnivån, dvs. människors allra första kontakt med vården. De flesta förknippar primärvård med vårdcentraler, eftersom främst vårdcentraler erbjuder primärvård i samhället. Primärvård är en slags öppenvård, som innebär att patienter inte behöver vårdas inneliggande på sjukhus. Förutom primärvård finns även specialistvård, dit patienter vid behov av vidareutredning kan skickas vidare till primärvården. Även specialistvård existerar som öppenvård (exv. en hudmottagning) och slutenvård (exv. en infektionsklinik på ett sjukhus).

Vad är allmänmedicin?

Allmänmedicin är en av många läkarspecialiteter i Sverige. Som allmänläkare (a.k.a. distriktsläkare eller husläkare) arbetar du oftast på vårdcentraler, tillsammans med distriktssköterskor, fysioterapeuter och andra professioner. Du kan också som allmänläkare jobba inom barnavårdcentral, äldrevården eller med digitala vårdtjänster, högst aktuellt idag. Det är liksom andra specialiteter en 5-årig specialisttjänstgöring som krävs för fullgod specialistkompetens och att man kan titulera sig som allmänläkare.

Läs mer om allmänmedicin och allmänläkare här.

Primärvården på läkarutbildningen

Praktik på vårdcentral förekommer genom hela läkarprogrammet på KI, eftersom detta är en del av den s.k. PV-strimman (läs mer här). Kort sagt innebär det vi har praktik på vårdcentral eller undervisning om primärvård, nästintill varje termin. Vanligen handlar det om knappt en veckas PV-undervisning/-praktik per termin. Såhär har t.ex. min PV-praktik sett ut genom terminerna med totalt ca 40 dagar på olika vårdcentraler:

• T1-T4 – Luna vårdcentral 4 utspridda dagar/termin
• T5-T6 – Huddinge vårdcentral 4 dagar/termin
• T7 – Gustavsbergs vårdcentral 4 dagar
• T8 – ingen PV pga examensarbete
• T9 – Vallentuna vårdcentral 4 dagar
• T10 – ingen PV på obgyn- eller pediatrik-blocket
• T11 – Hässelby vårdcentral 7 dagar

På min sista vårdcentralspraktik på T11 var syftet att knyta ihop säcken på läkarutbildningen, nu när vi äntligen gått igenom alla medicinska ämnesområden och specialiteter. Vi fick därför leda patientkonsultationen (läkarbesöket) helt på egen hand, med möjligheten att bolla frågor med handledare såklart.

Hässelby vårdcentral, termin 11

Hur ser arbetsdagen ut på vårdcentralen?

Under mina 7 dagar på vårdcentralen denna termin, träffade jag drygt 30 patienter med all möjlig bakgrund och besöksorsaker. Vanliga besöksorsaker är överlag olika typer av smärtproblematik, hudrelaterade besvär (exv. hudförändringar och hudutslag), besvär i rörelseapparaten (exv. ryggvärk, axelsmärta och knäsmärta) samt psykiska besvär (exv. stress och nedstämdhet). Infektionssymtom (exv. hosta, feber, halsont, snuva) är mer sällsynt i dessa pandemitider.

En arbetsdag börjar ca kl.8 och slutar kl.16-17, enligt sedvanliga kontorstider och endast på vardagar. Som allmänläkare har du en fast arbetsplats på ett mottagningsrum. Du arbetar mycket självständigt under dagarna, men kan såklart fråga kollegor och handledare emellan besöken. Dagen inleds med att du öppnar tidsboken/kalendern i journalsystemet och följer därefter det angivna schemat med olika inbokade patienter och besökstyper. Det kan vara alltifrån fysiska konsultationer, videokonsultationer, telefonkontakter eller bara administration, t.ex. receptförnyelse.

Varje besök schemaläggs till olika lång tid beroende på besökstyp och -orsak, men vanligast är en 30 minuters bokningstid. Detta fick vi också testa på under sista praktikveckan. Inom denna halvtimme ska du som läkare alltså hinna med att prata, undersöka, komma fram till en plan med patienten innan denne går, samt fixa klart det administrativa arbetet (diktera journal, skriva remisser, beställa prover/undersökningar etc). Det här är definitivt svårt att hinna med både som junior doktor, men likväl om en patient söker för en rad olika problem som du behöver sålla emellan. Sedan kan patienter även bli sena till sina besök, vilket gör att du som läkare blir sen till din nästa patient osv. Om en patient alltså söker för en massa olika besvär eller om patienten är extremt sen till sin tid, behöver du oftast boka om en ny tid till patienten, eftersom tiden är knapp.

Hässelby vårdcentral, termin 11

Hur fungerar ett läkarbesök på vårdcentralen?

1. Innan läkarbesöket – Du läser på om din patient i journalsystemet. Hitta information om dagens besöksorsak. Leta upp bakgrundsinformation som namn, ålder, kön, sjukdomar, läkemedel, labvärden, undersökningsresultat från tidigare. Tänk igenom frågor du vill ställa, vilken typ av kroppslig undersökning du vill göra och potentiella farliga, akuta och vanliga tillstånd som kan ligga bakom den förmodade besöksorsaken.
2. Under läkarbesöket – Du ropar upp din patient med fullständigt namn (endast förnamn riskerar att du tar in fel patient – talar av erfarenhet) och presenterar dig. Inne på läkarrummet inleds därefter patientkonsultationen i det klassiska upplägget – patientens del, läkarens del och gemensam del. I patientens del låter du patienten tala fritt om dagens besöksorsak och du efterfrågar om dennes tanke, oro och önskan kring sina besvär och dagens besök. Därefter börjar läkarens del med att du ställer dina specifika frågor, undersöker patienten och förklarar vad det hela rör sig om. Avslutligen förmedlar du dina slutsatser från patientsamtalet och undersökningen till patienten och ber även denne sammanfatta vad ni kommit fram till avseende t.ex. vidareutredning (exv. blodprover, röntgen eller remiss till någon annan specialitet) och behandling (exv. läkemedel eller fysioterapi).
3. Efter läkarbesöket – Prioritera vad du behöver göra om tiden är knapphändig inför nästa besök. Ska patienten gå och lämna prover eller hämta något recept du utlovade, så prioritera att beställa prover/undersökningar samt skriva receptet. Journalanteckningen kan lämnas till sist, eftersom ingen är i akut behov av den. Däremot kan det vara skönt att avlasta ditt minne genom att få allt nedskrivet så snart som möjligt, men för isf kortare anteckningar som du sedan kan gå tillbaka till och dokumentera utförligare kring.

Vilken utrustning finns på mottagningsrummet?

Bilderna nedan illustrerar lite av den utrustning som vanligen finns tillgängligt på vårdcentralens mottagningsrum.

Det som inte finns i dessa numrerade bilder, men som är obligat i vardagen som vårdcentralsdoktor är:

• Brits – används för den fysiska undersökningen av patienter
• Arbetsbord med dator – här spenderar du majoriteten av din arbetsdag, dikterar, dokumenterar och läser
• Stetoskop
• Visir – en sorts ansiktsskydd/stänkskydd som används i pandemitider, främst vid patientnära arbete för att skydda patienter från att bli smittade av vårdpersonal.

1. Handskar – Används vid risk för kontakt med kroppsvätskor, t.ex. om du undersöker patientens näshåla, mun och svalg, könsorgan eller sår.
2. Handsprit – Används flitigt. T.ex. före och efter du träffar en patient.
3. Blodtrycksmanschett – Oavsett patientens besöksorsak är tumregel att du lyssnar på hjärtat och lungor med stetoskop, men också att du tar ett blodtryck.
4. Örontermometer – En snabb och bra metod för att mäta kroppstemperaturen. Gold standard för mätning av kroppstemperatur är dock att mäta från ändtarmen, men sällan i primärvårdssammanhang.
5. Urinkopp – Om du vill få ett urinprov för att antingen ta en urinodling eller urinsticka och mäta t.ex. glukos.
6. Provtagningspinne för odling – Om du misstänker infektion och vill ha en odling från denna innan du sätter in behandling kan du göra detta mha specifika provtagningspinnar som sedan skickas till lab.
7. Tungspatel – Vid undersökning av mun och svalg behövs ibland att man trycker ned tungan med vad som liknar en glasspinne.
8. Örontratt – Engångsörontrattar som sätts på otoskop (finns ej på bild), vilket är ett handhållet instrument som används vid öronundersökning. Du kan se in i hörselgången och visualisera trumhinnan, t.ex. vid öronbesvär eller om du misstänker en mellanöreinflammation.
9. Reflexhammare – Vid neurologisk statusundersökning ingår att du undersöker patientens reflexer i extremiteter. Detta är relevant att göra om patienten söker för neurologiska symtom, skada i ryggen eller ryggvärk, liksom huvudvärk.
10. Ficklampa – Säger sig självt. Används vid undersökning av pupillreflex, titt in i munhålan osv.
11. Stämgaffel – Finns olika frekvenser beroende på syfte. En stämgaffel kan användas för att undersöka hörseln och vibrationssinnet.
12. Kirurgtejp – Bra tejp, lätt hanterlig och skonsam för huden.
13. Måttband – Används t.ex. vid diabetesuppföljningar där patientens bukomfång ska mätas, eller vid svullnad i underben där du vill mäta vadomfång.

1. Stickburk – Här slängs avfall som är skärande eller stickande, t.ex. kanyler, nålar, knivblad.
2. Munskydd
3. Kräkpåse
4. PEF-munstycke – PEF-mätning är vanligt inom primärvården när patienter söker för andningsbesvär, är obstruktiva i sin andning, har kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller astma vilken ska utvärderas. Då kan de få blåsa i en s.k. PEF-mätare, dit PEF-munstycket monteras.
5. Kompresser – Vid rengöring och desinfektering av sår, hudområde eller dylikt används detta tillsammans med klorhexidinsprit.
6. Ultraljudsgel – Okej helt klart sällsynt förekommande på de mottagningsrum jag varit på inom primärvården. Ultraljudsgel används vid ultraljudsundersökningar, där du lägger gelen på en ultraljudsprobe som sedan sätts på huden.
7. Klorhexidinsprit – Vid desinfektering av hudområde inför t.ex. provtagning.
8. Alsollösning – Uttorkande effekt och används därför på vätskande sår, eksem.
9. Pocketmask – Används för att utföra inblåsningar på en medvetslös patient som inte andas, eftersom du vill undvika mun-mot-mun-metoden. Utnyttjas t.ex. när du gör HLR på en patient som fått hjärtstopp.

Mina mottagningsrum på olika vårdcentraler under läkarutbildningen

Vallentuna vårdcentral, termin 9

Gustavsbergs vårdcentral, termin 7

Huddinge vårdcentral, termin 5-6

Huddinge vårdcentral, termin 5-6

Fler inlägg från mina vårdcentralsplaceringar