Hur man gör en synundersökning – intro till oftalmologi

Ny vecka och nytt sjukhus. Från ÖNH-kursen i Karolinska sjukhuset Huddinge, tar vi oss tillbaka in till stan och förkovrar oss i oftalmologi på S:t Eriks Ögonsjukhus. Det här må nog vara den mest nischade läkarspecialiteten hittills, även om ämnesområdet är extremt komplext och brett vid djupdykning. Innan jag började läkarprogrammet, hade jag siktet inställt på att bli oftalmolog (ögonläkare) och auskulterade en ögonläkare sommaren efter termin 2. Förstod väl lika mycket innan som efter jag klev in på ögonkliniken 😂 och tankarna kring ögonspecialiteten försvann i takt med brist på exponering av området samt insikt kring hur nischat och komplext det verkade. Tre år senare, hoppas jag kunna få upp ögonen för ögonspecialiteten igen 👀. 

Introduktion till oftalmologi

Först ut på schemat var synundersökning. Vi lärde oss hur man gör en vanlig synundersökning och hur man tolkar resultaten. Innan vi går igenom de olika stegen i en synundersökning, kan det vara bra att ha lite grundläggande koll på ögonspecialiteten och dess olika begrepp. Liksom en kursare sade, är ögonkursen som ett enda glosförhör. Välkommen till en helt ny värld med nya bisarra termer!

  • Oftalmologi: Läran om ögats fysiologi (friska) och patologi (sjukdomar).
  • Oftalmiatrik: Läran om ögonläkekonst (behandlingsmetoder för ögonsjukdomar – läkemedel, kirurgi, laser m.m.).
  • Oftalmolog: Specialistläkare inom oftalmologi. Läs mer här
  • Ögonsjuksköterska: Assisterar t.ex. vid kirurgiska ingrepp inom ögonspecialiteten. Specialistutbildning inom ögon efter sjuksköterskeprogrammet. Läs mer här.
  • Optiker: Specialiserar sig inom syn (både det friska och det sjuka). Läs mer här.
  • Ortoptist: Egen yrkeskategori som specialiserar sig inom skelning, barnögon, ögonrörelse/-muskulatur. Läs mer här.
  • Optometrist: Används framför allt utomlands. Optiker från dagens svenska optikerutbildningar blir egentligen per definition optometrister, vilket innebär att man exv. kan förskriva recept från synundersökningar. Läs mer om skillnaderna mellan optometrist och optiker här.
  • Synpedagog: Person som jobbar på en syncentral (nationell specialistverksamhet), en instans som specifikt tar emot personer med synnedsättning och blindhet. Läs mer här.

Synundersökning

Vad undersöks och hur tolkas resultaten vid en synundersökning?
Underförstått är såklart att synen undersöks, men i en fullständig synundersökning ingår så mycket mer. Om du någon gång varit hos optikern kommer du säkert känna igen flera av nedanstående tester.

  1. Papill (= in-/utgång för synnerven) – Fotografering av papillen möjliggör upptäckter av sjukliga förändringar som tecken på ögonsjukdom. Ej att förväxla med ögonbottenfotografering, vilket kräver pupillvidgande ögondroppar och ger en heltäckande bild av näthinnan/ögonbotten.
  2. Visus (synskärpa) – Fovea är ett litet område på näthinnan i ögat som också är det enda område som gör att vi ser skarpt (ger synskärpan). Här görs den klassiska undersökningen där du förväntas läsa av bokstäverna på en syntavla, ända ner till den minsta möjliga raden, ett öga i taget. Varje rad motsvarar ett värde som anger vilket visus du har.
    • ≥1.0 i visus anses vara normalt.
    • Fri visus / okorrigerat / OK – anger ditt visus utan glasögon/linser.
    • Korrigerat / egna glasögon / EG – anger ditt visus med glasögon/linser.
  3. Refraktion (ögats brytningsförmåga) – Undersöker förekomst av brytningsfel i ögat och ackommodation (ögats förmåga att anpassa synen på olika avstånd), görs oftast i samband med visusundersökningen ovan. Följande brytningsfel förekommer:
    • Emmetropi – normal brytning
    • Hyperopi – översynthet, kräver sfäriskt plusglas, anges under ”Sfär” som ex. +0.50 i glasögonreceptet.
    • Myopi – närsynthet, kräver sfäriskt minusglas, anges under ”Sfär” som ex. -1.50 i glasögonreceptet.
    • Astigmatism – ojämn hornhinna som ger olika brytkrafter vid olika meridianer, kräver cylinderglas och anges under ”Cyl” som ex. -2.25 i glasögonreceptet.
  4. Ögonmotilitet (ögats rörelseförmåga) – Undersöker ögonmuskulaturen, upptäcka eventuella muskelpareser/-funktionsnedsättningar. Ögonen bör följa med i rörelsen symmetriskt.
  5. Skelning (ögonriktning) – Undersöker förekomst av felaktig ögonriktning (exv. ena ögat står riktat utåt eller inåt), genom att utföra ”Cover”- och ”Uncover”-test. Det finns manifest skelning (yns hela tiden) och latent skelning (syns endast när man är trött). De flesta har en latent skelning i bägge ögonen, vilket såklart är helt ofarligt.
  6. Synfält – Undersöker perifert seende, dvs. den del av synomfånget som ligger utanför det skarpa seendet. Vid en stroke kan det förekomma bortfall av vissa delar i synfältet.
  7. Diplopi (dubbelseende) – Vid dubbelseende undersöks om det rör sig om monokulär diplopi (ser dubbelt när man tittar med ett öga) eller binokulär diplopi (ser dubbelt när man tittar med båda ögonen).
  8. Pupillreflex (ljusreflex) – Undersöker om pupillerna kontraherar och dilaterar symmetriskt när ljus lyser rakt in mot pupillen på båda ögonen.

3 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Kategorier