Infektionskursen
Infektionskursen rullade igång i tisdags. Väldigt nöjd hittills, förutom att kursen för oss SöS-are äger rum på Huddinge sjukhus. Det innebär pendeltåget varje dag i tre veckor. (Tidspessimisten i mig gör att det tar emot extra mycket, då varje dag innebär en risk för försening).
Fördelar med infektionskursen
+ Integrerar modern teknik: Äntligen har vi en kurs på läkarprogrammet som speglar modern tid. Förutom de traditionella föreläsningarna, seminarierna och kurslitteratur, har infektionskursen slängt in massa online-övningar och infektions-appar m.m, vilka ska underlätta pluggandet.
+ Bedsideronder: Innebär att man är ett gäng läkarstudenter som tillsammans träffar olika patienter som valts ut av handledaren. Till skillnad från hudkursen, är vi betydligt färre studenter per grupp nu och alla får chansen att prata med samt undersöka patienten.
+ Frivilliga mottagningspass: Då schemat är rätt luftigt finns möjligheten för oss att skriva upp sig på mottagningspass på infektionskliniken. Det innebär att man går ensam med en infektionsläkare, likt våra vanliga VFU-placeringar. Mitt första mottagningspass äger rum på måndag, på hepatitmottagningen.
Nackdelar med infektionskursen
– Huddinge sjukhus: Återigen, jag är ingen pendlare. (Det är liksom inte den långa restiden jag har problem med, utan det långa avståndet. Sker det förseningar eller stopp i pendeltågstrafiken är du rökt, eftersom det inte finns bra bussförbindelser.) Sjukhusets gråa betongfasad som man bemöts av varje morgon är ju ingen hit heller…
– Intensiv kurs: Att proppa i sig alla infektionsåkommor och behandlingar på mindre än tre veckor, känns i nuläget omöjligt. För mycket kunskap och för lite tid som vanligt. Detta märker man på att många föreläsare hetsar och pratar väldigt fort (?).
0 kommentarer