Intensivvården ur en läkarstudents perspektiv

Drygt en månad har gått sedan jag för första gången satte min fot på intensivvårdsavdelningen för patienter med covid-19 (a.k.a. COVID-IVA). En av coronapandemins positiva effekter har varit den enorma utveckling vi kunnat se inom svensk hälso- och sjukvård, och inte minst inom just intensivvården.

COVID-19 har öppnat upp dörrarna till intensivvården för både övrig vårdpersonal och gemene man. IVA är ju annars är en väldigt sluten verksamhet, där de allra sjukaste patienterna vårdas av sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom just intensivvård. Men i och med COVID-19 har t.ex. vi läkarstudenter erbjudits att hjälpa till på IVA och avlasta ordinarie personal. De här veckorna har därför både inneburit en enorm inlärningskurva och utbyte av erfarenheter, samtidigt som man kunnat sträcka ut en hjälpande hand i dessa unika tider.

Porten in till COVID-IVA.

 

Allmänt om intensivvården
Intensivvård är en slutenvårdsverksamhet (= patienter är inneliggande på sjukhuset) och tillhör den högsta vårdnivån inom sjukvården. Förenklat innebär det att de allra sjukaste patienterna vårdas här, när ingen annan vårdnivå (vanlig vårdavdelning eller intermediärvårdsavdelning/IMA) räcker till.

Syftet med intensivvård är att ta över och kontrollera kroppens vitala funktioner och organ (t.ex. hjärta, lungor, organ), när dessa sviktar. På så sätt vinner man tid och kroppen lyckas återhämta sig och läka. Det som gör IVA speciellt är deras möjlighet till kontinuerlig övervakning och täta personalbemanning. Varenda liten åtgärd registreras och täta utvärderingar av patienten görs.

I intensivvårdens arsenal finns en drös olika verktyg och interventioner att tillgå. Exempel:

  • Mekanisk ventilation – Varför man intuberar patienter och via extern maskin tar över lungans funktioner)
  • Dialys – Rening av blodet via extern maskin när njurarna sviktar)
  • ECMO – Syresättning av blodet via extern maskin när lungorna inte längre orkar).
  • Läkemedel – På IVA finns läkemedel som endast tillåts användas just där, eftersom vissa läkemedel kräver kontinuerlig övervakning för utvärdering av dess effekt.

 

Läkare inom intensivvård:
I Sverige tillhör anestesi och intensivvård samma medicinska specialitet. Som läkare väljer man alltså att göra sin specialisttjänstgöring (ST) inom anestesi och intensivvård där man behöver tjänstgöra inom bägge fält, men oftast väljer man senare någon form av inriktning. Som färdig specialist kallas man alltså alltifrån narkosläkare, anestesiläkare, anestesiolog eller intensivvårdsläkare.

OBS! För sjuksköterskor är dock intensivvård och anestesi helt olika specialiteter som kräver olika specialistutbildning.

 

Sjuksköterskeassistent på COVID-IVA:
Parallellt med termin 10 på läkarprogrammet har jag (likt så många andra läkarstudenter) engagerat mig med COVID-19 på något vis. Ett av tågen jag hoppade på var som sjuksköterskeassistent (SSK-assistent) på IVA Södertälje sjukhus. Det har varit en hektiskt tid och en annorlunda utmaning att få kliva in på COVID-IVA i en helt ny arbetsroll, vars främsta syfte är att avlasta IVA-sjuksköterskorna.

Arbetsuppgifter på IVA har bestått av alltifrån provtagning, hantering av artärnålar och övriga infarter, föra in data till IVA-registret, läkemedelshantering, assistera vid olika procedurer såsom intubation eller trakeotomi. Varje timme tas olika mätvärden och parametrar på patienten, vilka dokumenteras skriftligt.

På dag och kväll är man schemalagd 8h med 1h inräknad matpaus, medan nattpassen såklart varit längre och då också med 2h paus. Varje pass inleds med ett kort uppstartsmöte med hela personalstyrkan, följt av påklädning i slussen in till COVID-IVA. Från att ha stämplat in till att jag befinner mig inuti COVID-IVA kan det därför ta mellan 30-45 min, eftersom alla inte kan gå in samtidigt i den trånga slussen.

 

Skillnader mellan COVID-IVA och vanliga IVA:
Personligen har jag aldrig jobbat eller haft praktik på en vanlig IVA, men av det jag hört och sett under min tid på COVID-IVA finns stora olikheter.

  1. COVID-19 – Nu vårdar vi enbart patienter med COVID-19 och separerar dessa från övriga patienter. Annars vårdas ju alla möjliga patienter på vanliga IVA, utan behov av isolering.
  2. Arbetsplats – Covidpatienterna ligger på flersal, medan vanliga IVA är uppbyggt i enkelsalar. Det stora inflödet av covidpatienter krävde utökade IVA-platser, vilket innebar att IVA fick flyttas och byggas om till en COVID-IVA. På så sätt får vårdpersonal en bättre uppsikt över fler patienter samtidigt.
  3. Slussen – Likt på infektionsavdelningar och in på operationssalar, har man upprättat en sluss som är ett utrymme mellan ren och smutsig zon. Här passerar alla när man ska in och ut mellan COVID-IVA och resten av sjukhuset. All skyddsutrustning kläs av och på här också.
  4. Skyddsutrustning – För att komma in på COVID-IVA krävs en gedigen skyddsutrustning från topp till tå. Under skyddsutrustningen bär vi sedvanliga sjukhuskläder. Så fort vi stiger innanför slussen klär vi på oss sjukhusstrumpor och -skor, engångsoverall m.m. Därutöver finns olika valmöjligheter till ansiktsskydd – skyddsmask 90, friskluftshjälm, friskluftshuva eller visir och specifika munskydd.
  5. Vårdtid – Patienter med COVID-19 kan behöva vårdas flera veckor på IVA, vilket ingen på IVA är van vid. Vanligtvis ligger vårdtiderna på IVA kring dagar-1 vecka.
  6. Vårdpersonal – Det finns en salig blandning i personalstyrkan på COVID-IVA. En grupp tillhör befintlig vårdpersonal som omdirigerats internt från annan sjukhusverksamhet, t.ex. kirurger, ortopeder, operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor m.m. Ytterligare en grupp tillhör de som rekryterats externt såsom läkarstudenter, permitterad personal från näringslivet eller andra utan någon som helst tidigare vårderfarenhet som nu skolas om snabbt till att assistera och utföra enklare tidskrävande arbetsuppgifter på IVA.
  7. Pappersjournal – Framför varje patient finns varje dag en ny pappersjournal som dokumentationen sker i för det mesta. Här loggas alla patientens vitalparametrar, läkemedelsinfusioner, vätskebalans och alla andra åtgärder som görs. Överlag sker mindre dokumentation pga tidsbrist och minimera smittorisken.
Slussen in till COVID-IVA. Här klär personal på och av sig samt spritar av skyddsutrustningen.
Slussen in till COVID-IVA. Här klär personal på och av sig samt spritar av skyddsutrustningen.
Heltäckande skyddsutrustning med friskluftshjälm och engångsoverall m.m.
Personalrummet och även vilorum under nattpassen på COVID-IVA.

 

Lär dig mer om intensivvård (för läkarstudenter):

  1. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI)
  2. Narkosguiden
  3. STairs
  4. InternetAnestesi
  5. Critical Care Reviews
  6. EMCrit

 

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier