Krisberedskap - Packlista och förberedelser

Krisberedskap – Packlista och förberedelser

1 februari, 2020

Vid sidan av rampljuset till coronavirusutbrottet, tänkte jag passa på att skriva ett inlägg om krisberedskap. Vad är en krissituation? Vilka förberedelser kan du göra? Hur ska du agera?

Att leva i den moderna världen idag, har inneburit snabba utvecklingar framåt och oändliga möjligheter för både individ och samhälle. Däremot har samhället också blivit bräckligare, i takt med befolkningsökningen, globaliseringen och digitaliseringen. Dessutom är vi allt mer bundna till teknik, elektricitet och en välfungerande infrastruktur. Händer någon oväntad händelse som slår ut endera, kommer det skaka om de flesta samhällen rejält.

Hur väl en individ eller samhälle klarar sig under en krissituation, beror till stor del på vilken beredskap som finns. Inom svensk sjukvård finns välutformade katastrofplaner på sjukhusen och överlag en god krisberedskap. Vårdpersonal genomgår också regelbundet scenarieträningar. Allt för att i möjligaste mån vara förberedda inför en eventuell riktig kris. Ur ett individperspektiv i Sverige, är dock krisberedskapen betydligt sämre. Det beror sannolikt på att Sverige överlag är ett stabilt och konfliktfritt land i jämförelse med omvärlden – få naturkatastrofer, terrorism, krigsföring etc. Jag kan inte heller minnas att allmänheten får någon utbildning i krisberedskap/-hantering, förutom brandlarmsövningar (på KI:s läkarprogram finns den valbara kursen ’Katastrofmedicin’). Det enda som tillhandahölls, var en broschyr hemskickad för några år sedan från Försvarsmakten, angående tips på förberedelser inför en eventuell kris.

Vad är en krissituation?

Det finns en mängd olika kategorier av krissituationer, däribland:

Naturkatastrof
Terrorism
Krigsföring
IT-störning
Transportstörning
Smittsam sjukdom
Kemikalieolycka
Kärnvapenolycka

Förberedelser

Mentalitet (psykisk hälsa) – Förvänta dig det oväntade. Få av oss har varit med om en riktig krishändelse och ännu färre av oss vet hur man själv kommer att reagera. Innan någon riktig allvarlig händelse inträffar, är det därför bra att bilda sig en överblick över tänkbara scenarier, deras utfall och åtgärdsplaner. Känslan av kontroll skapar mindre stress och minskad stress ger utrymme för rationellt tänkande.
Fysisk hälsa – Håll dig frisk, rör på dig regelbundet, bibehåll en sundkost och öka därmed dina överlevnadschanser vid en krissituation.
Ekonomi – Buffertsparande (se föregående inlägg) för oväntade händelser som krissituationer.
Telefonnummer – Memorera och skriv ned viktiga telefonnummer för den geografiska region du befinner dig i. Om du är utomlands, se alltid till att spara olika nödnummer. 113 13 är samhällets informationsnummer vid kriser i Sverige.
Kunskap – Håll dig uppdaterat kring nyhetsläget, hjärt- och lungräddningsteknik (HLR) och skapa en egen katastrofplan.
Evakueringsplan – Bilda dig en uppfattning av närmaste nödutgångar eller väg ut. Vid eventuell krishändelse som kräver omedelbar evakuering, ha klart för dig hur du ska evakuera. Ha därför som vana att snegla på utrymningsplan med närmaste nödutgång, när du kommer till en ny lokal (ex. hotell, universitet, sjukhus, varuhus…).
Skyddsrum – Ett skyddsrum syftar till att skydda människor vid krig. Hitta ditt närmaste skyddsrum på kartan här.

Packlista

Föda 🍽

Vatten – Bör räcka för minst 3 dagar, dvs. 3 x3L = 9L. Läs mer här.
Mat – Energibarer, nötter, konserver, torrvaror etc. Förvara maten rätt och ät från kylskåpet först vid ett eventuellt strömavbrott, eftersom den maten blir dålig fortast. Fördelen med Sverige är att större är att det är torrt och svalt, vilket gör att matvaror håller bättre än i en fuktig och varm miljö. Läs mer här.
Stormkök – Möjliggör matlagning utan elektricitet.
Fällkniv

Värme 👕 (Läs mer här)

Kläder – Varma klädesplagg, ombyten.
Tändstickor och ljus

Hälsa och hygien 👩🏻‍⚕️

Medicinskt ID – Funktionen finns både på iPhone- och Android-telefoner. Ett medicinskt ID innebär att du fyller i information om exempelvis din vikt, blodgrupp, kontaktuppgifter till anhöriga, om du är organdonator m.m.
Första-hjälpen-kit
Läkemedel – Receptbelagda: se till att alltid ha ett lager av dina receptbelagda mediciner. Receptfria: t.ex. mot smärta, illamående, allergier.
Papper – Näsdukar, våtservetter.
Munskydd
Handsprit
Tamponger/bindor
Soppåsar

Kommunikation ☎️ (Läs mer här)

Radio – P4-kanalen gäller vid krissituationer.
Mobiltelefon
Visselpipa – Alltid bra för att kunna tillkalla på hjälp på långa håll.

Pappershandlingar 🛂

Pass/ID – Viktigt!
Försäkring – Ha koll på din försäkring, eventuella försäkringskort och -nummer.
Kontanter – Ta ut kontanter som alltid finns tillgängliga hemma eller i plånboken. Utan elektricitet fungerar varken bankomater eller kortbetalning.

Elektronik 🔌

Ficklampa – Batteridriven eller självladdande.
Batterier – Skadar aldrig med extra batterier i hemmet.
Powerbank – Se till att den är fulladdad.
Offline-kartor – Ladda ned appar som MAPS.ME eller HERE. Eller skaffa fysisk karta.

Hur agerar man när krisen är framme?

Källkritik – Hämta information från säkra källor. Sprid inte felaktig information. Tips: Krisinformation.se
Lugn – Panik och stress förvärrar endast situationen. Bibehåll lugn mentalitet.
Samarbete – Både mentalt och fysisk stöttning kan behövas.
Maslows behovstrappa – Behovstrappan bygger på fem olika trappsteg, där behoven längst ned behöver uppfyllas innan de längre upp. Längst ner finns (1) fysiologiska behov (luft, mat, vatten, sömn), därefter kommer (2) trygghetsbehov (jobb, pengar, hälsa), (3) kärleksbehov (familj, vänskap), (4) självhävdelsebehov samt på toppen (5) självförverkligande behov. Vid krissituation är det a och o att prioritera rätt behov först. Prioritera därför grundläggande fysiologiska behov först, vilket inkluderar alltifrån mat, vatten, värme och energibevaring.