Läkarkandidat och praktiktips

26 mars, 2018

Hur är den perfekta läkarkandidaten ute på praktik? Hur beter man sig? Vad ska man tänka på?

Innan, under och efter mina 12 veckors praktik, har jag funderat väldigt mycket på ovanstående frågor. Det finns så mycket en läkarstudent skulle vilja få reda på, innan hen ger sig ut på sin första praktik efter att ha suttit bänkad framför föreläsningar i två år. Men dessvärre får vi inte direkt någon officiell genomgång eller överlevnadstips på läkarkandidatrollen, utan kastas direkt ut på fältet (…eller just det en kursare fick ju faktiskt ett papper med tips på hur en läkarkandidat ska vara, SISTA VECKAN).

Det är i och för sig en spännande utmaning, att plötsligt slungas ut i verkligheten, men kan också vara oerhört frustrerande. Sammanställer därför lite överlevnadstips som läkarkandidat, samt för- och nackdelar med praktiken här nedan.

Överlevnadstips

Karta – Kolla up vart du ska vara samt vad din avdelning heter, första dagen på en ny klinikplacering. Ett sjukhus, speciellt universitetssjukhus, är gigantiskt och du irrar lätt bort dig.
Pennor – Handledare tenderar att ’råka’ sno läkarkandidatens pennor, m.a.o glömmer lämna tillbaka din penna efter utlåning. Ha därför flera pennor till hands, med några du kan tänka dig att uppoffra. Börja samla redan nu 😋 Har behövt jaga efter min favoritpenna och ficklampa ett antal gånger.
Närvarolapp – Håll stenhårt om den, speciellt en signerad sådan av din handledare. Denna ska du nämligen skicka in till kursledningen för att din obligatoriska närvaro ska registreras, så att du får dina högskolepoäng samt CSN osv. Tydligen lever läkarprogrammet och sjukvården kvar i 90-talet, där läkarstudenterna behöver få sin närvaro på praktiken registrerad via papperslappar?! Ditt liv blir genast svettigare om du förlorar närvarolappen. 😉
Kom i tid – Underförstått, men du gör ett så mycket bättre intryck på personalen.
Ta för dig – Även om du är osäker, ska du ta för dig och ta initiativ, vilja göra saker (skriva anteckningar, undersöka patienten, ringa konsult, skriva remisser osv). Finns det en inbokad operation eller undersökning (ex. ultraljud, röntgen osv) av en patient, fråga om du får följa med och se. Du har ingen avdelning att passa eller ansvar över något. Öppenhet och initiativtagande leder hursomhelst ofta till att du får göra ännu mer kul och utvecklas. Passivitet är inte att föredra.
Våga fråga och göra fel – Viktigt för ditt egna lärande. Passa på nu under läkarprogrammet när du inte har ansvar och det inte ställs några höga krav på dig. Det är nu du lär dig och får begå misstagen. Du kommer aldrig få en bättre chans. När man börjar jobba, har man ansvaret och förväntas också kunna saker och ting.
Gör inte läkarens jobb – Din handledare är där för att handleda dig, även om du som läkarkandidat kan ses som en resurs under arbetsdagarna. Däremot är det viktigt att du inte blir utnyttjad på ett dåligt sätt, där du gör hela jobbet åt läkaren.
Kom ihåg namnen på bra handledare – Stöter du på en handledare inom en specialitet du tycker om och som du klickar med, skriv ned namnet på personen och fråga om du kan få gå med hen på fritiden.
Feedback – Fråga gärna din handledare om feedback och konstruktiv kritik. Jag vill iaf veta vad jag gjorde bra men framför allt vad jag gjorde dåligt, för att kunna utvecklas själv. Att ge negativ feedback förekommer dock sällan i svensk utbildning. Vi vågar sällan säga till när någon gör fel, vilket sannolikt beror på konflikträdsla. Men att jag säger till någon att hen gör fel, betyder ju inte att jag ogillar personen eller vill starta en konflikt. På tal om detta så läs Oscars (läkarstudent) inlägg där han jämför läkarutbildningen i Danmark och Sverige.

För- och nackdelar
+ Ut i arbetslivet – Detta blir ju så småningom din arbetsplats och vardag, varför det är fantastiskt att vi så tidigt i utbildningen börjar med praktik, träffar framtida kollegor och får en inblick i systemet.
+ Kravlöst – Vilket gör att läkarkandidaten får beröm för det minsta lilla bra som görs.
+ Variation – Ny handledare och avdelning varje vecka, gör att vi hinner se så otroligt många patienter och sjukdomar.

– Korta placeringar – Ny handledare och avdelning varje vecka, gör att du behöver sätta dig in i en ny avdelning, nya patienter, ny personal, vilket kan ta onödigt mycket tid och energi.
– Handledarberoende – Din praktik beror väldigt mycket på vilken handledare du får. Vissa låter dig göra allt, andra glömmer bort att du existerar. Det kan såklart bero på många faktorer, som att handledaren är ny på sin avdelning, inte gillar att handleda, att ni inte klickar eller pga andra omständigheter. Se dig för om det finns någon annan du kan haka på i stället, eller så försöker du göra det bästa av situationen.
– Ensamt – På praktiken är du ensam läkarstudent med din handledare och träffar inte dina kurskamrater lika naturligt som under preklin. Oftast ses man iaf till lunchen. Annars är du ju på kliniken med all annan sjukvårdspersonal, vilket blir din vardag.

(Läs gärna inläggen ”Klin vs Preklin” där jag jämför prekliniska och kliniska terminerna på läkarprogrammet, samt ”Bra att ha inför klinterminerna” med en lista på bra saker att införskaffa sig till praktiken).