ÖNH-akuten (jourpass)
Första veckan på ÖNH* avslutades med ett jourpass idag på Huddinge sjukhus ÖNH-akut. Detta var då min allra första praktik på ÖNH-momentet. Som jag tidigare skrev, ingår det som läkarstudent att gå ett jourpass på antingen en vardagskväll eller en helgdag om ca 4 timmar.
Anatomimodell över struphuvudet (larynx)
Vi var idag två läkarstudenter som tillsammans auskulterade* en specialistläkare inom ÖNH nere på akuten. Likt andra akutmottagningar är akuten på Huddinge sjukhus indelad i olika sektioner (ex. ortopedi, kirurgi, internmedicin), där öron-näsa-hals är en egen sektion. Här arbetar vanligtvis två ST-läkare* inom ÖNH, men på kvällar, nätter och helger finns endast en läkare. Skillnaden gentemot andra akutmottagningar är att patienter endast kan komma till ÖNH-akuten via remiss från vårdcentraler/mottagningar/ÖNH-kliniker, eller via hänvisning från 1177 (undantag finns såklart).
Fördelen med att auskultera en läkare kontra att faktiskt själv utföra patientkonsultationerna är att volymen av patienter blir märkvärdigt större. Jag hinner alltså träffa på betydligt fler patienter under samma tid, eftersom erfarna läkare jobbar på snabbare. Nackdelen är däremot att jag själv som läkarkandidat inte får möjligheten att öva praktiska moment eller självständigt arbete. Men som första pass inom en helt ny specialitet utan någon erfarenhet av patienter inom detta område, kunde jag inte önskat mig en bättre start. Under mina 4 timmar på ÖNH-akuten hann jag träffa 7 patienter, varav jag och min kursare även fick testa på att handlägga en helt egen patient.
Vad är besöksorsakerna till ÖNH-akuten?
Nedan är exempel på sådant som jag hann stöta på idag.
- Halsböld (peritonsillit) – Extremt vanlig besöksorsak, där patienter haft en långdragen halsfluss (tonsillit) som utvecklats till en halsböld och som behöver tömmas på akuten. Därefter ges högdos antibiotika och patienten får dessutom komma tillbaka om 2-3d för att kontrollera om bölden fyllt på sig med var igen.
- Ansiktstrauma (ex. sår, frakturer i ansiktet) – Alla sjukhus har ju inte en ÖNH-akut, vilket innebär att t.ex. ansiktstrauman på andra ställen oftast hamnar på kirurgakuten. Men exempel på fall som skickas till ÖNH-akuten är t.ex. skärskada i ansiktet vilket skadar/påverkar öron/näsa/mun/hals. Hot om luftväg kan också tas omhand av ÖNH, t.ex. trakeotomi och koniotomi (nödtrakeotomi) vilka är metoder för att kirurgiskt skapa fri luftväg genom snitt i luftstrupen.
- Hudförändringar i ansiktet (ex. inflammerad talgkörtel, böld) – Blev överraskad att dessa inte tas omhand av dermatologer, men eftersom de inte har en akutverksamhet och pga problemen är lokaliserade till ansiktsområdet, sköts det av ÖNH-läkare.
- Yrsel – Yrsel är ett symtom som är starkt kopplat till balansorganet (vestibularis), hörseln, synen och hjärnan. Benign lägesyrsel (kristallsjuka) och vestibularisneurit är exempel på tillstånd som ger perifer yrsel (felet sitter i örat/balansorganet) medan stroke är exempel på tillstånd som ger central yrsel (felet sitter i centrala nervsystemet). Kristallsjuka är vanligast och dessa patienter kommer då till akuten med kraftig rotatorisk yrsel (vertigo) och illamående/kräkningar, men som tur är går tillståndet över, kan åtgärdas mha olika manövrar och är helt ofarligt.
*ÖNH = öron-näsa-hals-specialiteten
*Auskultera = gå bredvid
*ST-läkare = läkare som befinner sig under specialisttjänstgöring inom en viss specialitet, vanligtvis 5 år lång tjänst.
Tidigare inlägg om akuten och jourpass:
0 kommentarer