Q&A: Välja specialitet

15 april, 2017

När får Ni börja tänka på/undersöka vilken specialitet Ni ev. är intresserade av?

Som svar på frågan: Från och med de kliniska terminerna har du möjligheter att utforska vad du själv skulle tänkas vara mer intresserad av inom läkaryrket. 1) Detta genom att vi studenter är ute på klinik och roterar runt på olika avdelningar. 2) Dessutom har vi som sagt s.k SVK, där du själv väljer vad du vill fördjupa dig inom. 3) Sist men inte minst, erbjuder KI mentorskap för oss, vilket innebär att varje läkarstudent får en mentor (färdig läkare). Oftast erbjuds man även att auskultera/följa med dem på kliniken. Har du kursare med en mentor vars specialitet du skulle vilja veta mer om, ta chansen att kontakta denne och fråga om en auskultation.

Tänkte i detta inlägg även passa på att berätta om läkaryrkets hierarki och uppbyggnad.

Läkarstudent/-kandidat
Underläkare
AT-läkare
Legitimerad läkare
ST-läkare
Specialistläkare
Biträdande överläkare
Överläkare

I Sverige är läkaryrket en lång väg med många etapper att ta sig igenom. Till att börja med går man igenom en 5,5 års lång akademisk utbildning, vilket jag befinner mig på just nu. Under dessa år läser alla en gemensam utbildning, där man går igenom alla medicinska områden. Däremot har vi på KI x antal högskolepoäng avsatta för valbara kurser (SVK = studentvalda kurser), där man har möjlighet att undersöka vad man faktiskt är intresserad av inom läkaryrket. Men vi väljer ingen specialitet. Läkarexamen ser likadan ut för alla i Sverige och ger dig möjlighet att utveckla inom alla specialiteter.

Efter läkarexamen väntas AT (allmäntjänstgöring), med syftet att i slutändan ge dig din läkarlegitimation. Men innan AT påbörjas, jobbar de flesta som underläkare, för att samla på sig erfarenhet, då tyvärr få arbetsgivare vill ha en nyutexaminerad läkare. Det råder hård konkurrens om AT-platserna i Sverige. Det finns inga krav på att man måste göra AT, men de flesta vill ha sitt läkarleg och jobba sig vidare uppåt till specialistnivå. Därmed finns ingen annan utväg, i Sverige, än att vänta på sin AT.

AT är oftast 18-24 månader lång, och görs på valfri ort. Den är inte anknuten till din utbildning, utan erbjuds av Landstinget. Under AT går man, även här, igenom de flesta läkarspecialiteter (kirurgi, dermatologi, primärvården, kardiologi etc) och avslutar perioden med ett övergripande prov. Efter AT kan du officiellt jobba som en legitimerad läkare.

Vissa väljer att ytterligare utbilda sig, genom en ST. (specialisttjänstgöring) på ca 5 år. Det är alltså inte förrän du påbörjar din ST, som du får välja specialitet och inriktning. Detta mynnar ut i att du blir en specialistläkare. Därefter kan du i Stockholm även bli överläkare, men detta endast efter flera års tjänstgöring som specialistläkare samt parallell pågående forskning. Utan forskningen, får du titeln biträdande överläkare. 😋

Edit (20171026): I vardagligt tal mellan sjukvårdspersonal, kan man även kalla ST-/AT-läkare för underläkare, medan specialistläkare även kan kallas för överläkare på en avdelning.