Skapa en hållbar studentbudget

Vilka är studentens största utgiftskällor? Hur ser en rimlig studentbudget ut och är dryga 10 000 kr/månad en rimlig budget? Vanliga misstag med studentekonomin och tips på hur man handskas med studentekonomin.

I detta inlägg knyter vi an till förra veckans inlägg ”Kostnader och utgifter på läkarprogrammet”. Som lovat kommer det att handla om studentekonomin – tips på hur du får till en välfungerande studentbudget, studentens största inkomst- och utgiftskällor, samt vanliga fallgropar inom studentekonomin. 

Studentens inkomstkällor

  1. CSN-bidrag 💵 – 3 292 kr/månad (källa)
  2. CSN-lån 💸 – 7 568 kr/månad (källa)
  3. Övriga bidrag 💰- Ex. Bostadsbidraget som är individuellt anpassat utefter din inkomst, boendearean och boendeavgiften. Gäller dock endast för personer under 29 år.
  4. Arbetsinkomst 💼 – Om du jobbar extra utanför studierna och får lön. Skulle vilja påstå att extrajobb är betydligt vanligare bland studenter i Stockholm än i andra studentstäder, efter mina egna erfarenheter och samtal med studenter.
  5. Passiv inkomst 🤑- Hur man får pengarna att växa av sig själva. Lär dig investera ditt kapital på ett smart sätt och få regelbunden passiv inkomst på det sättet.
  6. Ekonomiskt stöd från anhöriga – Detta tillhör då pengar som inte beskattas och kan exempelvis vara ekonomiskt stöd från föräldrar eller den du bor med.

 

Lägsta inkomsten för den genomsnittliga studenten som studerar heltid (20 veckor/termin) bör ligga på 10 860 kr/månad (VT2020), förutsatt att studenten har studiemedel kvar att använda. CSN under 40 veckor/år innebär alltså att CSN utgår under sommaren pga inga studier under denna period. Varje svensk student är totalt berättigad till 240 veckors studiemedel att nyttja för sina högskolestudier och detta förändras ej. Medan mängden studiemedel förändras årligen i takt med inflation. Sedan finns massa undantag för t.ex. merkostnadslån eller fler veckors studiemedel, men ovanstående är standard.

Obs! För den som både tar CSN-lån och har annan inkomst samtidigt (gäller både arbetsinkomst = lön och kapitalinkomst = t.ex. avkastning från sålda aktier), finns alltid ett maxtak (=fribelopp). Fribeloppet anger den maximala inkomsten per kalenderhalvår (1 jan – 30 juni) du får ha utöver CSN för att slippa bli återbetalningsskyldig för CSN-lånet.

 

Maxinkomsten för 20 veckors heltidsstudier under VT2020 (första kalenderhalvåret) ligger därmed på:

5 månader x 10 860 kr + 91 624 kr = 145 924 kr (dvs. 24 000 – 26 000 kr/månad)

 

Studentens utgiftskällor

  1. Bostad 🏡 – Bostadsavgift/hyra, elektricitet, försäkring m.m. Studentboende ~5000 kr/månad, finns ju i princip inget maxtak för hyror i ffa Stockholm…
  2. Mat 🍽 – Livsmedel > restaurant (förhoppningsvis). Rimlig matbudget på ~2000 kr/månad baserat på en 10k-månadsbudget.
  3. Transport 🚌- Kollektivtrafik är orimligt dyrt i speciellt Stockholm, 620 kr/månad.
  4. Träning 🏋🏻‍♀️ – Gymkort (~200-500 kr/månad) eller andra aktivitetskostnader (ex. dans, klättring, kampsport…)
  5. Kurslitteratur 📚
  6. Andra engångsutgifter 💵

Totalt uppnår utgifterna enligt ovan redan över 8000 kr/månad. Med en budget på 10 860 kr/månad är det inte så konstigt att ekonomin blir skral (främst i en dyr stad som Stockholm) om man inte jobbar hårt med nedskärningar alternativt ökar sina inkomster. Jag valde det senare alternativet och det har funkat galant för mig och min livsstil.

 

Vanliga fallgropar inom studentekonomin
De vanligaste misstagen handlar oftast om dålig ekonomisk planering och bristfälligt sparande.

 

10 tips för en hållbar studentbudget

Nedanstående tips kan hjälpa dig att skära ned på dina utgifter:

  1. Framförhållning ⏰ – Förutse tänkbara större utgifter under kommande månaderna/året, boka resor eller biljetter i god tid för att undvika höga priser.
  2. Tink 👩🏻‍💻- En utmärkt app för att hålla koll på dina kostnader och utgifter. Ger en överblick över aktiviteten på dina bankkonton, möjlighet att sätta upp budgetar för olika kategorier samt hålla koll på statistiken över tid.
  3. Buffertsparande 💰- Inte detsamma som sparande i aktier/fonder långsiktigt, utan buffertsparande innebär att pengar som läggs över på ett rörligt sparkonto som ett slags krisberedskap. Dessa pengar ska därför kunna användas vid oförutsebara händelser. En lagom summa på ett sådant konto varierar beroende på din livssituation, men standard är 3 x månadsinkomsten.
  4. Mobilabonnemang ☎️ – Skaffa ett billigt abonnemang, många mobiloperatörer har dessutom studentpriser.
  5. Prenumerationstjänster, bindningstid 📺- Minimera antalet prenumerationstjänster till de du verkligen behöver. Undvik särskilt de med långa bindningstider om du inte är helt säker på att du lär använda tjänsten under flera år. Ett tips är att i stället dela sinsemellan vänner/familj på t.ex. Netflix, HBO, Spotify osv.
  6. Studentrabatter 👩🏻‍🎓- Mecenat heter företaget som tar fram studentrabatter i Sverige och även världen över. Som registrerad student i Sverige får du automatiskt tillgång till medlemskap och alla deras studentrabatter. Alltifrån klädbutiker, datorer, mobilabonnemang och försäkringar m.m. finns listade.
  7. Mat 🍱- Gör storkok. Ät sällan ute. Skaffa medlemskap på livsmedelsbutiker och följ i rimligaste mån deras veckoerbjudanden för bättre priser.
  8. Karma 🥡- En användbar app för den som inte lagat mat, behöver billiga matalternativ eller vill minska på matsvinnet. Olika matställen (restauranger, kaféer och matbutiker) lägger upp erbjudanden om mat som blivit över från tidigare. Välfungerande med många alternativ i storstadsregioner åt minstone.
  9. Prisjakt/Pricerunner 📉– Jämför priser online på saker du tänkt köpa, eftersom du på det sättet hittar den billigaste försäljaren.
  10. Skattejämkning 💹- Om du jobbar extra utanför studierna och vill slippa betala så mycket skatt varje månad, kan du ansöka om jämkning (gäller för alla som tjänar under ett visst belopp). Det ger dig mindre skatteavdrag per månad redan initialt. Men i normalfallet får du som student ändå tillbaka skattepengarna under nästkommande året.

 

Tidigare inlägg under #studentekonomi:

  1. Hur du överlever på en studentbudget
  2. Vad utmärker livet som student i Stockholm?
  3. Extrajobb

2 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier