Upplägget på termin 1 – Läkarprogrammet
Ungefär en månad har nu passerat sedan jag började på KI. Tempot är högt och vi lär oss mycket nytt varje dag, vilket gör att tiden går extremt fort. Jag upptäcker fortfarande nya ansikten i klassen och försöker mig lära allas namn. I detta inlägg tänkte jag berätta upplägget på termin 1 under läkarprogrammet.
Läkarprogrammet på KI
Generellt sett har KI (iaf läkarprogrammet) ett relativt slappt schema, alltså att det mesta är på frivillig basis. Till skillnad från andra lärosäten som Lund och Linköping, där man varje vecka har utsatta obligatoriska timmar för PBL, dominerar föreläsningar på KI, vilka ju är frivilliga. Utöver föreläsningar, finns frivilliga seminarier, självstudietillfällen med lärartillgång samt laborationer och grupparbeten (som vi ej kommit till ännu).
Personligen är jag än så länge mycket nöjd med detta upplägg, eftersom det ger oss studenter stor frihet. Nackdelen är att studielivet kan bli mer ensamt, om studenter inte dyker upp. Däremot är detta inget problem såhär inledningsvis, utan de allra flesta kommer ändå på alla föreläsningar och de andra aktiviteterna på schemat.
Upptakten – läkarprogrammets första kurs
Den allra första kursen på läkarprogrammet heter Upptakten. Det var definitivt en mjukstart, överlag flummig, även om det fanns givande stunder (ex. träffa patienter, träffa Hans Rosling, träna HLR och föreläsningar kring patient-läkar-kommunikation). Syftet med hela kursen var väl att väcka vårt intresse för forskning, visa oss valmöjligheterna i läkaryrket, lära oss att läkaryrket kräver en stor mängd kunskap, färdighet och rätt förhållningssätt osv. Upptakten behöver man inte lägga mycket krut på, eftersom det inte kommer någon direkt sluttenta. Närvara bara på alla obligatoriska dagar och gör de obligatoriska portföljbladen som består av reflektionsfrågor (helst ASAP efter anknytande föreläsningar/aktiviteter så man blir av med dem), då klarar man sig, vad jag hört. Lägg i stället, under de första veckorna, mer energi på att repetera dina gymnasiekunskaper kring biologi och kemi, inför den nästkommande kursen (Den friska människan 1).
Den friska människan 1 – kurs
Just nu läser vi kursen Den friska människan 1 (DFM1), the real deal. Den löper över hela termin 1 och en stor terminstenta i januari avslutar kursen. Det är en maffig kurs, indelad i flera olika moment och avsnitt. I moment 1 (från ägg till embryo), som vi jobbar med nu, ingår anatomi, biokemi och cellbiologi. Vi läser alltså i teman, dvs. vi lär oss exempelvis hela hjärtat (anatomiskt, biokemiskt, cellbiologiskt och histologiskt) i ett svep.
Hittills har vi haft föreläsningar, seminarier, grupparbeten och quiz. Våra quiz har varit det enda obligatoriska aktiviteten hittills. Dessa gjorde vi på datorn och var inte alls särskilt svåra. I början tycker jag ändå att man som student bör försöka gå på allt som schemat erbjuder, så att man får en bild över hur allt fungerar samt för att lära känna sin grupp bättre (man kommer ju trots allt hålla ihop dessa 5,5 år).
Den största omställningen för mig, har varit den stora mängd kunskap som ska inläsas och förhållandevis höga tempot. Under knappt en vecka har vi gått igenom, vad man på gymnasiet slösar en termin/ett år på, typ. Kan tillägga att allt som vi ska kunna till tentan inte heller tas upp på föreläsningar. Jag hade ändå repeterat en del innan kursen kickade igång och var inställd på att jag skulle behöva höja ribban. Men detta var ändå lite över mina beräkningar.
Å andra sidan, inser jag att det här måste vara någorlunda hanterbart, efter att ha suttit och pluggat med lärandemålen för kursen. En del av våra föreläsningar berör dock inte alltid lärandemålen, men överlag ger föreläsningar en god översikt på vad studenten behöver lära sig. Se bara till att stämma av med lärandemålen för kursen.
Förbered dig inför universitetsstudierna
- Skaffa en liten white board – Underlättar mycket för hemmastudier, speciellt när du vill lära dig anatomin, strukturer hos molekyler (kolhydrater, lipider och proteiner) och biokemiska processer. Man sparar papper, kan rita större/tydligare, kan lättare göra ändringar och plugget blir ROLIGARE.
- Skaffa bärbar dator eller surfplatta
- Skaffa appen Cabinet (för iPad) – Inför varje föreläsning kan man oftast ladda ner föreläsarens powerpoint som pdf. Mha. Cabinet kan man då göra anteckningar (rita, skriva, markera, dra pilar) direkt på pdf:en. Gratis!
- Skaffa OneNote – Mycket smidigare än Pages, Office Word etc. då man har allt samlat i en ’anteckningsbok’, snarare än separata dokument. Gratis och kompitabel med alla enheter.
- Läs lärandemålen – Till skillnad från gymnasiet med vaga formuleringar kring vad eleven ska kunna, är situationen betydligt bättre på universitetet (med fokus på KI). För varje kurs och dessutom varje delmoment i kursen, finns specifika mål formulerade på ett klart och tydligt sätt. Ex. ”Studenten ska känna till thoraxväggens rörelse och andningscykel”. Kan man lärandemålen så klarar man sig i princip.
- Gå på föreläsningar även om du har stenkoll – Det är en introduktion till området, det är socialt, man får möjligheten att ställa frågor till föreläsarna och du får nya infallsvinklar kring ämnet (om det är en bra föreläsare dvs.)
- Bli inspirerad/motiverad – Mycket av det vi lär oss denna termin går väldigt mycket på djupet och är superdetaljrikt, där det många gånger är svårt att se kopplingen mellan det och läkaryrket. Se därför till att sätta upp ett mål du jobbar för och hitta en motivationskälla för just dig. I förra veckan var jag och en kursare på ett vernissage kopplat till medicin, där man fick höra om läkares/forskares viktigaste stunder i sina karriärer, vilket var sjukt givande och en skön omväxling till biokemin vi grottat ner oss i.
3 kommentarer