Vad gör en urolog?

20 december, 2018

2 av 3 examinationer avklarade. Nu endast munta (muntlig tentamen) kvar på fredag. Så låt oss recapa mina sista två veckor ute på praktik denna termin.

Urologiska mottagningen på SöS

Anatomimodell av manliga könsorgan

För två veckor sedan var jag placerad på urologen. Gamla gubbar, testosteron och stora prostator, var min bild av urologi innan veckan började.

Vad är urologi?
Urologi är en helt egen läkarspecialitet med fokus på sjukdomar i manliga könsorgan (t.ex. prostatacancer), urinvägar (t.ex. urinvägsinfektion, urinblåsecancer) och vissa njuråkommor (t.ex. njursten, njurcancer). Patienterna består alltså inte enbart av män, även om de dominerar.

Som urolog arbetar du både på avdelning, mottagning och operation. Kirurgi är alltså en viktig del i specialiteten, där många olika kirurgiska ingrepp ska behärskas och kan ta lång tid att lära sig. Det finns även goda möjligheter till att starta privat urologklinik, vilket det finns många av runtom i Stockholm.

Vad fick jag göra?

Prostatapalpation – Fick undersöka prostatan på patienter med BPH (godartad prostataförstoring) och prostatacancer.
Sätta kateter – På urologiska operationer sätts en hel del katetrar i slutet av operationer, för att avlasta urinvägarna. En kateter är alltså en slang som går in genom urinröret till -blåsan och tömmer ut urinen.
Mottagningsbesök – Träffa olika patienter på urologmottagningen. De manliga patienterna hade till största del bekymmer med sin prostata (prostataförstoring som ger urinvägsproblem, prostatacancer osv), vissa hade haft blåscancer (cancer i urinblåsan) och de yngre männen var där pga testikelcancer (en aggressiv cancer som drabbar unga män, men som nästan alltid kan botas).

Vad fick jag se?

Nackdelen med urologplaceringen (jmf med alla andra placeringar denna termin) var att vi som kandisar inte fick göra särskilt mycket på egen hand, varken på mottagning eller operation. Kanske inte så konstigt mtp att operationer t.ex. sker genom en robot som urologen kontrollerar.

Cystoskopi – Undersökning av urinblåsan och uretra.
TRUL (transrektalt ultraljud) – Ultraljudsundersökning av prostata genom ändtarmen.
Operationer
1. Orkidektomi – Öppen operation där man tar bort testiklarna.
2. TURIS-P – Borthyvling av prostata genom att man för in instrument via urinröret. Lät sjuk coolt tycker jag, men mindre upphetsande att bevittna på op. Ett av de vanligaste urologiska ingreppen på SöS, som behandlar patienter med godartad prostataförstoring.
3. TURIS-B – Borthyvling av urinblåsecancer, liknande TURIS-P. Behandlar patienter med en mildare urinblåsecancer som går att hyvla bort inifrån.
4. RALP – Robotassisterad prostatektomi. Numera gör man nästan enbart prostatektomier (fullständig borttagning av prostata) mha robot. Detta görs på patienter med prostatacancer, där hyvling inte räcker, utan hela ska bort. Såhär ser da Vinci-roboten ut.
5. Cystolithotripsi – Borttagning av stenar i blåsan. Stenar är ju mycket vanligt. Man kan ha de i alltifrån gallblåsan, urinledare och urinblåsan.

För- och nackdelar?
Det var en bra placering allt som allt, mycket tack vare gott omhändertagande av handledarna. Vi fick ett strukturerat schema med namngivna handledare och mycket undervisning i smågrupper (3 studenter/läkare). Nackdelarna var att man som kandis inte fick göra så mycket. På operationerna stod vi enbart och kollade, till skillnad från på kirurgen där man fick assistera.

Som specialitet är urologi något helt annat än jag föreställde mig. Det täcker ett väldigt brett område, alltifrån kirurgi, onkologi (canceråkommor), infektion m.m. Det är ganska högspecialiserat, så tillvida att det tar tid innan man behärskar alla olika ingrepp och undersökningar. Kirurgi är också en stor del av yrket. Fördelen gentemot vanliga kirurger, är att urologer inte har lika mastiga jourer, utan oftast är man bakjour och behöver inte vara på huset. Detta eftersom få saker är så akuta inom urologi. Vid akuta tillstånd som kräver akut operation (t.ex. testistorsion), sköter kirurgerna detta på kvälls-/nattetid.