Att skära eller att inte skära
Nästa vecka börjar kirurgkursen och jag är splittrad. Utan att gått kursen så känns den inte för mig. Jag har svårt att se att jag kommer tycka kursen blir rolig. Däremot kommer den säkert bli lärorik men att jag ska bli kirurg känns avlägset. Jag har svårt att sätta finger på vad det är och varför det känns så. Det känns på något sätt fel att behöva söva ner patienter, skära, öppna, laga, rota, åtgärda och sen stänga. Jag vill tro, och hoppas att jag ska kunna läka och åtgärda utan att behöva söva ner någon. Jag är nog för intresserad av människan och sinnet än för själva kroppen.
Foto: Stefan Zimmerman
Dessutom tycker jag inte att anatomi är särskilt kul. Det känns som att lära sig en stjärnkarta utan och innan med ett enda användningsområdet, nämligen kirurgi eller ortopedi. Kirurgkursen börjar med en introduktionsvecka och jag får se om första veckan lyckas ändra min inställning till ämnet.
Fortsättning följer…
kistudentenoscar
Jag heter Oscar Berg och är 28 år och kommer från Östersund. Jag läser åttonde terminen på läkarprogrammet och här skriver jag om min vardag och hur det känns att bli doktor.
1 kommentarer