Förra och förraförra veckan på sjukhuset
Hej hej!
Förförra veckan (det vill säga första veckan) på sjukhuset var tuff! Det var framför allt antalet timmar på plats som var väldigt uttröttande eftersom det var svårt att få till en bra återhämtning. Att dessutom gå upp väldigt tidigt (04-tiden) flera dagar i rad är tärande. När dagen vidare spenderas med många timmar (7-8 timmar) i en operationssal för att assistera (hålla hakar, torka, koagulera blod, klippa trådar, sy, bli förhörd på strukturer mm) kirurger i full steril mundering blir systemet överbelastat. Om mitt intresse att bli kirurg var svalt tidigare, kan man väl säga att det är iskallt nu. Det är helt enkelt inte värt det!
Förra veckan fortsatte med extremt tidiga mornar och långa pass i operationssalen. Operationerna jag är med och assisterar på är allt från navelbråck, tjocktarmscancer, bröstcancer och bröstförändringar, ihopkoppling av tarm, ta bort tarm, analbesvär samt stomiupp- och nedläggningar.
Arbetet är också varvat med arbete på mottagningen med att ta egna kolorektalkirurgiska patienter för uppföljningar, nybesök och lättre ingrepp. Den delen är nog ändå den roligaste eftersom det finns tid att prata med patienterna. Patienterna söker mest för besvär med hemorrojder och fissurer, men också en och annan IBD-(inflammatorisk tarmsjukdom) och cancer-patient.
kistudentenoscar
Jag heter Oscar Berg och är 28 år och kommer från Östersund. Jag läser åttonde terminen på läkarprogrammet och här skriver jag om min vardag och hur det känns att bli doktor.
0 kommentarer