Vad händer fysiologiskt vid stress? #studentstress

Alright, #studentstress, nu kör vi!

Alla vi som bloggar för KI har de här två veckorna ett gemensamt blogtema: studentstress. Linnea har skrivit om 10 vanliga orsaker till studentstress, Linda förklarar lite närmare vad en spärrtenta är och Felicia ger sin tolkning på vad stress är. Själv tänkte jag ge mig på att förklara vad stress är, rent fysiologiskt. Och visst att allt med att vi fortfarande är grottmänniskor och inte haft tid att anpassat oss till den miljö vi lever i idag är rätt. Och precis som Felicia skriver är stress bra för oss och räddar livet på oss, gång på gång. Därför har det evolutionärt varit viktigt och livsavgörande att ha en stressmekanism. Men det innebär också att den kroniska stressen kan bli riktigt farlig på sikt. Det är vedertaget att kronisk och långdragen stress förkortar livet och bidrar till en försämrad kognition.

Så vad händer fysiologiskt? 

Inför det här inlägg var jag tvungen att gå tillbaka till mina preklin-böcker. Det händer ibland, och oftare än vad tänkte att det skulle hända när väl preklin var slut. Stress är egentligen vårt ”fight-or-flight”-system, det vill säga ”flykt och kamp”-system. Förenklat kan man säga att kroppen har två pedaler. En pedal som är vår gas (sympaticus) och en som är vår broms (parasympaticus). Under en vanlig dag kan vi behöva både lite gas och lite broms och oftast är det en balans mellan de båda. När en människa ställs in för en faktisk eller upplevd situation som är farlig eller hotfull slår vi på vår gas. Situationerna kan innefatta allt från att bli försenad, missa bussen, möta ett gammalt ex, svara fel på en fråga, bli jagad av en brottsling eller vara med i en trafikolycka. Kroppen drar då på ett samordnat svar som syftar till att skydda sig själv och det påverkar alla vitala organ. Följande händer (bara för att nämna några saker):

  • Pulsen går upp
  • Hjärtat slår starkare
  • Blodtrycket går upp
  • Andningsfrekvensen går upp
  • Luftvägarna vidgas
  • Svettning
  • Hårstrån reser sig
  • Blodsockret stiger
  • Insulinet slutar pumpas ut
  • Blodsammansättningen ändras så blodet stelar snabbare
  • Mjälten dras samman och fler blodceller går ut i blodbanan
  • Mag- och tarmkanalen minskar sin aktivitet

Problem uppstår om vi gasar för länge (läs veckor, månader) och det sliter på våra system. Problem kan också uppstå om systemet drar igång för enkelt och man brukar då prata om att man får en panikattack.

Referens: 

Boron WF, Boulpaep EL. Medical physiology : a cellular and molecular approach. Updated 2. Philadelphia, Pa: Saunders Elsevier; 2012.

(För övrigt världens bästa bok👆🏼)

kistudentenoscar

kistudentenoscar

Jag heter Oscar Berg och är 28 år och kommer från Östersund. Jag läser åttonde terminen på läkarprogrammet och här skriver jag om min vardag och hur det känns att bli doktor.

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Ämnen