KI-studenten Sandra

Hej! I tisdags var det som sagt tentadags, terminens enda tenta faktiskt! Allt examineras inte genom tenta, den här terminen har vi haft en del inlämningsuppgifter som varit examinerande 🙂 Det gick helt okej, några frågor kände jag mig lite osäker på men jag kunde ändå skriva en halv-chansning som svar så jag hoppas det går vägen! Tentan examinerade en del av kursen Tal- och språkstörningar hos vuxna. De områden som ingick i tentan var karaktäristik (vad som är typiskt för en diagnos) och bedömning (vilken diagnos ska ställas?). Behandlingsdelen kommer att examineras efter praktiken.

Vilka tal- och språkstörningar kan då drabba vuxna? Här kommer en snabb överblick så ni får en känsla om vad kursen handlade om;

• Afasi (en diagnos) – förvärvad språkstörning. Afasi är en språkstörning, den vanligaste orsaken till afasi är stroke men afasi kan också uppstå efter till exempel skalltrauma. Det finna många olika typer av afasi (beroende på vilken del av hjärnan som skadats), de olika typerna visar sig på olika sätt. Vissa får svårt med att förstå språk, vissa med att tala, vissa får grammatiska svårigheter men ofta får en patient påverkan på några olika språkfunktioner.
• Talapraxi (diagnos) – Patienter med talapraxi har svårt att planera och programmet talrörelser. Det kan låta lite luddigt, men det handlar om en nedsatt förmåga att styra den viljemässig muskulaturen som vi använder när vi producerar tal (till exempel läppar och tunga). Kan orsakas av till exempel skalltrauma eller hjärntumör.
• Dysartri (diagnos) – Dysartri är en diagnos som patienter kan få efter skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan leda till olika nedsättningar som påverkar talförmågan, till exempel; bristande andningskontroll (luften tar slut när man pratar), nedsatt röststyra eller långsamt taltempo. Kan orsakas av till exempel Parkinsons sjukdom eller MS.
• Primär progressiva afasier (en grupp diagnoser) – Demenssjukdomar där de språkliga svårigheterna är mest utmärkande.
• Talstörning vid huvud/halscancer – om en patient opererar bort en tumör i ett område som är aktuellt för talproduktion kan det orsaka en talstörning, till exempel om en bit av tungan opereras bort.

Igår var första dagen på praktiken som denna gång är inriktad på just vuxna med tal- och röststörningar. Det ska bli spännande att se vilka patienter (och diagnoser) vi kommer att träffa och att vara delaktig i bedömning och behandling. När man gör en bedömningar har man oftast olika tester man kan använda sig av och behandlingen utformas efter patienten och dess svårigheter. Värt att nämna är också att det är vanligt att ha till exempel både afasi och talapraxi.

Hej på er! Just nu är jag mitt uppe i tentaplugg, jag har alltså tenta på tisdag och därför en del att stå i 🙂 Tentan tillhör kursen Tal- och språkstörningar hos vuxna, och efter tentan blir det praktik! Jag kommer vara placerad på Karolinska Sjukhuset i Huddinge (alltså där vi också går i skolan) så det känns roligt och spännande. Jag vet inte riktigt än vilka patienter jag kommer att få träffa eller vilka typer av tal- och språkstörningar jag kommer stöta på men det visar sig! Jag tänkte skriva ett längre inlägg om kursen efter tentan men sammanfattningsvis har kursen handlat om de tal- och språkstöringar man kan drabbas av efter till exempel stroke, skalltrauma, hjärntumör eller olika sjukdomar så som ALS, Parkinsons sjuksom och MS. Ett väldigt spännande område tycker jag!

Vi hörs mer efter tentan 🙂

CSN-lån är ju inte direkt ett favoritämne, men det är ju också bra att CSN finns! Jag tar studielån och planerar att göra det under de terminer som jag har kvar som student. Det tycker jag inte alls känns jobbigt på något sätt, studierna leder ju till jobb som sen göra att man kan betala tillbaka på sitt lån. Ekonomin hos studenter skiljer sig nog mycket åt men för de flesta är det nog en tajt budget som gäller.

Här kommer lite tips för nyblivna eller framtida studenter;

• Dra ner på fast kostnader. Här i Stockholm kan detta nog vara svårt, kanske till och med omöjligt, eftersom hyran oftast är det som kostar mest varje månad. Och att hitta en bra och billigare lägenhet här är ju inte det lättaste.. Men man kan ju göra så gott det går. Till exempel inte ha massa olika streaming-tjänster för film och serier, hitta ett billigare mobilabonnemang (många företag har studenterbjudanden), försöka handla mat när det är extrapriser osv. Var noggrann med klippkort på till exempel kaffe om din närmsta butik har det, då brukar man få typ var sjätte kopp eller så gratis 🙂 Om du ska köpa något så fråga alltid om butiken har studentrabatt, ibland har butikerna det utan att de skyltar med det!
• Köpa begagnad kurslitteratur. Och sedan sälja kurslitteraturen när man är klart med den så böckerna inte hinner bli för gamla om det kommer nyare upplagor! Det finns en del sidor på nätet där de säljer begagnad kurslitteratur, superbra! Jag brukar också lämna in böcker så säljs de vidare och man får en del av summan. De flesta program har Facebook-grupper för köp och sälj av kurslitteratur, det är också ett tips.
• Låna kurslitteratur på bibblan. Om boken du behöver finns på bibblan så är det såklart det allra mest ekonomiska 🙂
• Gör matlådor! Ett gammalt tråkigt tips, men sååå sant.
• Jobba extra. Jag jobbar extra två eller tre dagar i månaden vilket kan låta väldigt lite men det blir faktiskt skillnad när man får lite extra pengar varje månad. (Plus att det kan vara skönt att komma ifrån pluggandet ibland och göra något helt annat!).
• Säljer kläder m.m. som inte längre används. Jag älskar att rensa och säljer saker lite hela tiden. Det finns massvis med olika hemsidor som man kan sälja på, eller så kan man stå på loppis 🙂

Hej på er!

Idag tänkte jag skriva lite om var man kan jobba efter avslutad logopedutbildning här på KI 🙂 Logopedtiteln är, precis som för till exempel läkare, skyddad och man får bara jobba som logoped om man har legitimation. När man pluggat klart så söker man sitt legitimation från Socialstyrelsen och när man fått det kan man börja jobba.

När jag började plugga trodde jag att logopeder typ bara jobbade på logopedmottagningar.. men efter nästa två och ett halvt år på KI och logopedprogrammet så vet jag bättre 🙂

Var jobbar då logopeder som träffar barn? Och inom vilka områden? (OBS – Jag har säkert missat flera områden nu så det här är de arbetsplatser/områden jag känner till just nu och kommer på). Just nu läser vi om tal- och språkstörningar som drabbar vuxna så efter nuvarande kurs så kommer ett liknande inlägg fast med fokus på var logopeder som träffar vuxna patienter jobbar.

• Logopedmottagningar – Det finns logopedmottagningar och där jobbar endast logopeder. Dit kommer barn efter att de har fått en remiss från till exempel läkare, skolsköterska eller BVC (barnavårdscentral). Många mottagningar träffar barn som kommer efter att de inte riktigt kommit igång med att prata, har språkliga svårigheter eller om de har uttalssvårigheter. Här görs utredningar för att kunna ställa olika typer av diagnoser (som till exempel språkstörning) och såklart ges även behandling. Hit kan också barn komma som har till exempel taldyspraxi (svårigheter med att motoriskt styra munnen) eller andra diagnoser som rör språk, röst och talet. På logopedmottagningar kommer även patienter med röstproblematik, men det är nog vanligare hos vuxna patienter än barn. Logopeder kan även göra dyslexiutredningar och ge stöd och hjälp till barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Detta var några exempel på vad logopeder som arbetar på logopedmottagning håller på med 🙂
• Habiliteringen – Habiliteringen finns till för barn som har varaktiga funktionsnedsättningar som till exempel en diagnos inom autismspektrumet, en rörelsenedsättning, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning eller hörselskada. Detta var bara några exempel, detta finns andra funktionsnedsättningar som också gör att man kan få stöd och insatser från habiliteringen. Inom habiliteringen kan logopeder träffa barn som har funktionsnedsättningar som gör att deras kommunikation, tal och/eller språk är påverkat. Logopeder som arbetar inom habiliteringen ger stöd och planerar/utför insatser till barnen för att utveckla deras kommunikationsförmåga.
• Sjukhus – Det finns logopedmottagningar inne på en del sjukhus men det finns också logopeder som rör sig mer runt på själva sjukhusen och olika avdelningar. Jag har själv inte haft någon praktik hos någon logoped som jobbar på det sättet så det här området är fortfarande lite okänt för mig men de logopeder som arbetar på sjukhus kan alltså träffa barn som ligger inne på sjukhus och som behöver träffa logoped av någon anledning.
• Skola – Skollogopedin är ett ganska nytt område men framförallt ett växande område. Logopeder som arbetar inom skolans värld arbetar mycket för att elever med till exempel språkstörning/språklig skörhet eller läs- och skrivsvårigheter ska få möjlighet till en så bra skolgång som möjligt. På vissa skolor finns också så kallade språkklasser där barn/ungdomar med språkstörning kan gå och få anpassa utbildning.
• Språkförskola – Det finns också förskolor där barn med språklig problematik kan gå och få anpassningar som passar dem. Jag auskulterade på en språkförskola i början av utbildningen och där jobbade två logopeder som dagligen kunde träna med barnen, verkligen superbra!
• LKG-team – LKG-teamen, där bland annat logopeder arbetar, finns placerade på en del sjukhus i Sverige och arbetar med barn och vuxna som fötts med läpp-käk-gomspalt eftersom det kan ge talsvårigheter.