Hej! Hoppas det gick bra med era ansökningar till högskola och universitet 🙂

Idag tänkte jag skriva om något som jag själv hade tyckt var kul att läsa när jag funderade på att söka in till logopedprogrammet; arbetskläder för logopeder! Inte för att det hade spelat någon roll om logopeder har arbetskläder, eller hur de ser ut, men när man funderar på att söka en utbildning vill man ju veta allt! 🙂

Så har logopeder arbetskläder? Både ja och nej, det beror på var du jobbar! Ofta används arbetskläder och då är det i princip samma/liknande som andra yrkesgrupper inom vården har (se bild 1 och 2). Dessa används framförallt för logopeder som arbetar på sjukhus och mottagningar. De kläder som jag har på de första bilderna hade jag när jag hade praktik på sjukhus. Ibland används varianter på dessa kläder, som till exempel en överdel likt de som används på sjukhus men man kan ha privata byxor (se bild 2), dessa kläder hade jag när jag hade praktik på en mottagning. På vissa arbetsplatser kan man ha sina privata kläder även på arbetet så det varierar väldigt mycket beroende på var man jobbar 🙂


 

Hej på er! Jag tänkte påminna om att sista ansökningsdagen för att börja plugga i höst är imorgon, det är alltså nu man ska söka till logopedprogrammet om man vill börja efter sommaren!

All info kring hur du söker till högskola och universitet du hittar på länken nedan 🙂

https://www.antagning.se/se/

Här kommer också en snabbguide till logopedyrket!

  • Vad gör en logoped?

Det här är en stor fråga som jag ska försöka sammanfatta med med några meningar.. En logoped arbetar med tal-, röst-, språk- och sväljningssvårigheter. Alla dessa olika svårigheter kan finnas hos människor i alla åldrar och av olika orsaker, därför jobbar logopeder med allt ifrån nyfödda små barn till gamla människor. En nyfödd liten bebis kan ha gomspalt och därför svårigheter att äta. En treåring kan vara sen i sin språkutveckling och behöva hjälp för att komma igång med sitt tal. Ett annat barn kan ha uttalssvårigheter och behöva hjälp med att uttala vissa språkljud. Ett skolbarn kan få diagnosen dyslexi och behöva stöttning i att läsa och skriva. Vissa träffar logoped på grund av stamning. Vissa barn har andra diagnoser eller syndrom som påverkar deras tal- eller språkförmåga och som gör att de behöver hjälp med att kommunicera, t.ex. kan de vara i behov av AKK – alternativ kompletterade kommunikation. Det kan vara t.ex. tekniska hjälpmedel eller bildstöd som stödjer kommunikationen om barnet har svårt att tala eller förstå tala. Vuxna som drabbas av stroke kan drabbas av afasi som innebär att man får språkliga svårigheter. Andra kan ha svårt att få sin röst att hålla och blir hesa. Vissa äldre har svårt att svälja och behöver hjälp kring det.

I alla dessa fall skulle barnet eller den vuxne träffa en logoped för att t.ex. gör en utredning, göra en vårdplan, få behandling eller få AKK utskrivet. Detta var bara några exempel på patienter som logopeder träffar, det finns fler områden som logopeder arbetar inom!

  • Var jobbar en logoped?

En logoped arbetar på logopedmottagningar, sjukhus, inom habilitering och rehabilitering, språkförskolor och skolor. Har säker glömt något eller några ställen nu men dessa är de vanligaste arbetsplatserna för en logoped.

  • Vem ska söka logopedprogrammet?

Alla som vill jobba inom vården och med människor men som kanske inte är så inne på att ge sprutor eller röntga armar och ben. Många logopeder arbetar med barn så är man barnkär är logopedyrket perfekt, men om man inte är det så spelar det inte så stor roll eftersom många logopeder också arbetar med vuxna och äldre. Gillar man inte att jobba natt eller helg så är logopedyrket också passande eftersom många arbetar ”vanliga kontorstider”, det är ju en smaksak såklart men jag ser fram emot att vara ledig på helgerna i framtiden.

  • Har man praktik under utbildningen?

Ja, självklart! Första praktiken har man under termin fyra, sedan kommer fler praktikperioder. Den sista praktiken, som är under termin sju, får vi själva söka och kan därmed styra var vi vill vara. Det är bra om det är något område man är extra intresserad av 🙂 Praktikperioderna är indelade efter olika områden; under en praktik träffade vi barn, under en annan vuxna patienter, under en gör vi dyslexiutredningar, en praktik fokuserar på stamning, en på röstproblematik och en har fokus dysfagi (sväljsvårigheter). Det finns många olika områden inom logopedin 🙂

  • Hur ser jobbchanserna ut efter utbildningen? 

Enligt SACO råder det balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade logopeder; alltså att det låg arbetslöshet bland logopeder och att det finns god tillgång på arbete! SACO bedömer också att det på fem års sikt fortfarande är en balanserad arbetsmarknad för logopeder. Skönt att höra! 🙂

Just nu har vi två praktiker som går parallellt. Ibland har vi praktik på heltid och ibland praktik några dagar i veckan och resten av dagarna är vi i skolan och har workshops eller föreläsningar (eller pluggar på distans som vi gör just nu). Just nu har vi praktik inom området röst och inom stamning. Vi har alltid praktik efter eller parallellt med att vi läst det teoretiska (så i detta fall en kurs som heter Röststörningar och en som heter Talflytstörningar).

När vi träffar röstpatienter träffar vi patienter som har problem med sin röst. Det kan man ha av många olika anledningar; till exempel att man använder rösten på fel sätt eller förlamning av stämbanden. Rösten kan till exempel vara svag, hes, man kan tappa rösten eller ha en knarrig röst. När man kommer till logoped spelar man ofta in rösten för att vi logopeder ska kunna göra en röstanalys. Därefter planerar man en behandling. Det finns mycket att göra för att en röst ska bli bättre; jobba med att hitta rätt andningsteknik, avspänning så man inte har spänningar i halsområdet och arbeta med olika röstövningar som är bra för rösten!

Många av er känner säkert till stamning. Under stamningspraktiken träffar vi patienter i alla åldrar (men mest barn) som stammar. Logopeder utreder och kartlägger stamning och behandlar. Eftersom det är många barn som kommer till logoped så träffar man också föräldrarna för till exempel handledning kring hur man som förälder kan hantera stamningen.

Två spännande områden! 🙂

Just nu pluggar vi mycket på distans, vår praktik pågår som vanligt men all annan undervisning sker på distans. Än så länge har vi haft en tenta som blivit omgjord till en hemtenta men det fungerade faktiskt väldigt bra! Vi fick istället ett gäng frågor som vi kunde svara på hemma och sen skicka in 🙂 Nästa tenta kommer vara mer som en vanligt tenta men vi gör den hemma. Hemtentan fick vi flera dagar på oss genomföra men nu kommer vi ha två timmar, så det blir lite mer likt en vanlig tenta 🙂

Här kommer lite tips till er som också är hemma mycket och pluggar:

–> Börja i i tid, gå inte upp för sent! Det är svårt att sitta hemma en hel dag och koncentrera sig så utnyttja förmiddagen till plugg! Då är man utvilad och får mest gjort 🙂
–> Ha gott snacks till hands, då blir allt trevligare och mysigare!
–> Ha ett tydligt mål! Till exempel läsa ett visst antal sidor, skriva ett visst antal ord eller sitta till ett visst klockslag. Och ha gärna något trevlig att göra efter målet är uppnått, till exempel kolla ett avsnitt av favoritserien!
–> Ha mycket kontakt med klasskompisar så ensamhetskänslan minskar lite! Prata mycket om det ni pluggar så känns det lite som man pluggar tillsammans 🙂
–> Och det går ju faktiskt att ses och plugga tillsammans om alla är friska!

Hej! Hoppas ni mår bra och att det går bra med era ansökningar inför höstterminen! KI hade ett digitalt öppet under förra veckan där man kunde skicka in frågor om de olika programmen och få svar från oss studenter. Det kom in lite frågor så jag tänkte svara på några här om det skulle vara att några av er som har funderat på samma sak 🙂 Givetvis går det bra att ställa fler frågor, förslagsvis som en kommentar till inlägget eller under ”Fråga mig” här uppe i högra hörnet!

Hur kan en skoldag se ut?
Skoldagarna ser väldigt olika ut beroende på vilken kurs vi läser. Om vi har en teoretisk kurs består dagarna ofta av föreläsningar, ibland seminarium och så plugg hemma. Ofta varierar schemat ganska mycket mellan dagarna, ibland har vi halvdagar med föreläsningar och ibland heldagar. När vi har praktik blir vi placerade på olika mottagningar/sjukhus eller andra placeringar där logopeder arbetar. Då är det heldagar som gäller men antalet dagar per vecka varierar lite mellan olika praktiker. Ibland har vi bara praktik och ibland har vi praktik parallellt med att vi läser någon kurs så då kan vi till exempel ha två dagar praktik i veckan och resterande dagar är vi i skolan.

Har du börjat med praktik?
Ja! Jag går termin sex har redan haft några olika praktiker. Nu minns jag inte exakt när vi började med praktik men det kan ha varit under termin fyra. Den sista praktiken, som är under termin sju, får vi själv söka och kan därmed styra var vi vill vara. Det är bra om det är något område man är extra intresserad av 🙂 Praktikperioderna är indelade efter olika områden; under en praktik träffade vi barn, under en annan vuxna patienter, under en gör vi dyslexiutredningar, en praktik fokuserar på stamning, en på röstproblematik och en har fokus dysfagi (sväljsvårigheter). Det finns många olika områden inom logopedin 🙂

Vad gör du under praktiken?
Det beror helt på var man har praktik (se frågan ovan)! Men sammanfattningsvis kan man säga att man alltid har en handledare. Ibland är man två studenter på en handledare. Dels auskulterar man och dels har man egna patienter. Ju fler praktiker man har desto mer eget ansvar får man som student. Utöver att träffa patienter ska man lära sig annat också, som att skriva journal till exempel.

Vad arbetar man med som logoped?
Jag har skrivit två inlägg där jag skriver om var man kan jobba som logoped 🙂 Se länkarna nedan!

https://blog.ki.se/kistudentensandra/var-jobbar-logopeder-som-traffar-vuxna-patienter/

https://blog.ki.se/kistudentensandra/var-jobbar-logopeder-som-traffar-barn/